Medicin som botar rasism – kom och köp konserverad gröt

Betablockerande läkemedlet propranolol tycks kunna minska undermedveten rasism hos individer, enligt en studie utförd vid vid brittiska Oxforduniversitetet. Halleluja eller hot mot yttrandefriheten – är det ens möjligt att utföra en riktad åsiktskontroll eller utgör detta en varning för införande av omfattande, korrigerande kemisk lobotomi? 

Text: Lena Lind | Foto: pasukaru76

Rasism är ett hett och ofta diskuterat fenomen, möjligheten att kunna ”bota” människor från rasism får nästan ett romantisk skimmer över sig, tänk att kunna medicinera bort något som generellt likställs med ondska och hat. Men kan man verkligen radera enbart utvalda undermedvetna känslor och därmed också enbart de tankar och attityder som är rasistiska – eller är detta en modern variant av lobotomi? Beror rasism enbart på en undermedveten rädsla eller är begreppet brett och rymmer som alltid ett flertal samverkande faktorer i helhetsbilden?

Medicinsk mind control är inget nytt 

Däremot väcker det sannolikt intresse och bejakande reaktioner av rubriker som lockar med befrielse från rasism – eller gör det, för mig väcker detta enorma olustkänslor. Att hållbart förändra en människas attityd positivt, om man likställer rasism vid hat, -till kärlek, det sker varken genom våld, tortyr eller kemisk hjärntvätt. Utan med dessa medel skapar vi snarare en i folkmun kallad grönsak, en möjligen mildare variant av lobotomins offer.

Jag skulle vilja påstå att medicinsk manipulering av våra sinnen och hjärnans funktioner pågår för fullt och har så gjort under en längre tid. Jag har inte för avsikt att avhandla alla ”läkemedel” och substanser som kraftfullt påverkar våran biokemi och direkt eller indirekt dämpar våra kroppsliga, psykiska och känslomässiga funktioner och impulser (vilket alla kroppsfrämmande mediciner gör mer eller mindre, direkt eller indirekt).

Men några tydliga exempel är den pandemiliknande ordinationen av olika antidepressiva preparat, benzodiazepiner och narkotikaklassade ämnen vid ADHD, autism och relaterade tillstånd.

Foto: madamepsychosis

I dagens manipulerade värld finns ett akut behov av att dämpa vissa tendenser tex bland grova återfallsbrottslingar inom sfären våld, mord och pedofili. Men lika viktigt torde vara att utveckla en strategi som minskar den abnorma girighet och maktvansinne som existerar bland dem som anser sig ha rätten att egenmäktigt kontrollera befolkningen. Vad innebär egentligen den hyllade yttrandefriheten?

Vill vi ha kemisk mind control? Extern individkontroll genom riktad manipulering av vårt undermedvetna, som vi i allmänhet sällan själva medvetet hanterar (de väl insatta arbetar med medveten påverkan). Människan styrs vanligtvis undermedvetet via alla intryck hon möter, av den automatiska processningen av dem. Kemiska medel för hjärntvätt manipulerar givetvis fler funktioner än enbart rasistiska attityder. 

Vad är rasism och vem bestämmer vad som räknas in i detta  ganska flummiga och subjektiva begrepp? Bör eventuell medicinering vara frivillig inom öppenvården för dem som anser sig lida av en sjukdom, diagnosticerad rasism enligt DSM-manualen – eller en korrigering – istället för fängelse eller elektronisk fotboja? När och hur skall en sådan medicin användas?

Med mördande reklam

Ett smart men inte särskilt raffinerat säljargument, rentav genomskinligt och uppenbart. Medicinen blockerar aktiveringen av det så kallade autonoma nervsystemet och de områden i hjärnan där känslomässiga reaktioner utvecklas, såsom exempelvis rädsla - i  reklamen fokuseras dock på att ”medicinen kan dämpa rasistiska attityder”.

Propranolol används för att sänka högt blodtryck genom att dämpa hjärtfrekvensen, samt för att komma till rätta med de fysiska symptomen av ångest och migrän. Vad händer ned de andra känslomässiga reaktionerna, alla de andra kroppsliga reaktionerna?

Betyder detta att rasisten måste ha högt blodtryck eller andra krämpor – som orsak till sina attityder och/eller för att kunna behandlas?

Tolkningen av studiens resultat kräver ”extrem försiktighet”, poängterar Doktor Chris Chambers, verksam vid Cardiffuniversitetets institution för psykologi.

Fördomar kan även uppträda hos personer med en uppriktig känsla för jämlikhet, säger Sylvia Terbeck, studiens huvudförfattare. Till vilken nytta är då studien och vetskapen att betablockerare möjligen kan minska undermedveten rasism, om ”sådana fördomar” kan uppträda hos alla individer?

Intressant är också att alla de 36 testpersonerna (frivilliga studenter) var vita.

Artikeln i The Telegraph rymmer lite om de etiska aspekterna medan man i Dagens Nyheter förkortat texten något.

Propranolol reduces implicit negative racial bias, Psychopharmacology DOI 10.1007/s00213-012-2657-5

Relaterat

Karin Bojs: Kärlekshormon är även rasisthormon