REPLIK. Sturmark för i Newsmill fram en bild av humanismen som rimmar illa med vedertagen uppfattning om vad som är försoning, tolerans och respekt, men som ligger i linje med Internationella Humanistunionen – Council for Secular Humanism. Här ingår uppmaningar om att bredda vägen för en ateistisk världsreligion och en totalitär, global världsregering. Ja, det låter sanslöst, men detta står i deras manifest.
Text: Börje Peratt | Kommentera denna artikel i Börjes blogg | Bild: Crestock.com
När nu Sturmark för fram “Därför behövs den humanistiska rösten i vår värld“ så kan det vara angeläget att betona vems röst det är. Och vad den egentligen står för.
Rösten tillhör professor Paul Kurtz idag emeritus vid University of Buffalo. Till grund för ett gemensamt uppträdande och ett gemensamt ordförråd utfärdar denne Kurtz då och då Humanist Manifesto (2000).
Ett av Kurtz manifest som reglerar alla förbund och dess aktiviteter är från 1973. Syftet blev här tydliggjort. Kapa humaniströrelsen och inrätta en världsregering.
”We look to the development of a system of world law and a world order based upon transnational federal government.” (Humanist Manifesto II)
Christer Sturmark hänvisar stolt till den internationella paraplyorganisationen International Humanist and Ethical Union som organiserar över hundra organisationer i mer än femtio länder. Den svenska grenen är således en tentakel av en organisation etablerad över hela världen.
Inom detta paraply (eller under denna bläckfisk) har IHEU mål som avser en materialistisk världssyn och en kontroll av vetenskapen som underkänner en rad vetenskapliga metoder och banaliserar dess fynd.
Samtidigt som man hävdar nödvändigheten av fakta och naturvetenskap vägrar Sturmark konsekvent erkänna dokumenterad historik och vedertagen terminologi.
Att Julian Huxley, en av grundarna till IHEU hade en stark rasbiologisk bagkgrund med mycket tydliga uttalanden om vilka som skulle få vård och inte, därom råder inga tvivel. Läs hans texter.
”… den faktiska elimineringen av de lägsta och mest degenererade typerna,”… ”De lägsta skikten reproducerar sig för fort därför … får de inte ha alltför enkel tillgång till understöd och sjukvård så att man inte förhindrar det naturliga urvalet som gör det lätt att avla barn eller få dem att överleva, lång arbetslöshet bör därför vara en grund för sterilisering.” (Julian Huxley, The uniqueness of Man, 1941)
Sekulär humanist
Sturmarks påstående att begreppet sekulär humanist står för ateism är en brist på förståelse för dess ursprungliga betydelse eller så har man helt enkelt bestämt sig för att annektera begreppet.
Sekulär Humanist myntades under 30-talet eller i alla fall tillkännagjordes då av en kristen grupp som ville hålla isär vetenskap och troende. Denna speciella och idag okända kristna grupp kallas unitarianism. Bland de tidigare tusentals medlemmarna finner vi Charles Darwin, jo han var medlem den moderna evolutionslärans grundare, Charles Dickens, brittisk samhällskritisk författare, Thomas Jefferson, USA:s tredje president. De förkunnade sig således troende men accepterade inte treenigheten eller en Gud som lade sig i människors göranden och låtanden.
Antihumanism
Antihumanism myntades om den rörelse som bildade IHEU och av en av deras egna ideologer Louis Pierre Althusser. (Wikipedia)
Paul Kurtz och Julian Huxley beslöt att istället helt kapa begreppet humanism eftersom antihumanism inte var särskilt positivt i allas öron. Avsikten var således att knyta en intolerant ateism och en ideologiskt (då marxistisk) hårt styrd vetenskap till ett begrepp som man egentligen avskydde men bestämde sig för att förvandla. Simsalabim antihumanism blev humanism.
Nyateister
Sturmark försöker också fly från detta begrepp och påstå att det är ett illvilligt påhitt. Men även detta kommer från den egna rörelsen och de mest framstående Nyateisterna är Richard Dawkins, Daniel Dennett, Sam Harris och Christopher Hitchens. Tillsammans kallade de sig för ”the Four Horsemen of New Atheism” (Nyateismens fyra ryttare). Begreppet lanserades av dem vid en offentlig debatt 2007. Temat var deras kritik mot religion vilket också är temat för Sturmark.
I artiklar och böcker skrivna av dessa ”Nyateismens ryttare” fick begreppet ytterligare fördjupning och spridning. Det råder ingen tvekan om att man anser Humanistunionen och dess systerföreningar (Humanisterna) vara delar av Nyateismen.
Diskussionen de för (liksom Sturmark och hans gelikar) gäller inte bara förhållande till det sakrala eller andliga utan också att man blandar in vissa samhällens brutala traditioner. Felet de gör är således att blanda ihop livsåskådning och trosföreställning med religion och barbariska straffmetoder som exempelvis stenande av kvinnor. De exempel Sturmark använder slår upp vidöppna dörrar hos dem som redan omfattas av tron på mänskliga rättigheter. Något som det finns anledning att ifrågasätta när det rör Nyateisterna. Respekterar de över huvud taget demokratins och mänskliga rättigheternas fundament?
Vari ligger försoningsbudskapet? Var finns toleransens och respekten som är grundpelarna inom humanism?
När Sturmark tar sådana ord som försoning i sin mun är det oerhört viktigt att läsa fortsättningen:“försoning med en naturlig värld, utan vidskepliga föreställningar och religiöst förtryck”.
- Då måste man fråga vad som avgränsar en naturlig värld. Vem definierar vad som är naturligt?
- Vad är vidskeplighet? Vad avgränsar vidskeplighet? Vem bestämmer vad som är vidskepligt?
- Vad är religiöst förtryck? Står Nyateismen rent av för ett sådant förtryck?
Internkritik
Malin Jonason tillhör de tidigare medlemmar som formulerat sin kritik mot förbundet. Så här skriver hon i en artikel i SvD 23 okt 2010 ”Intolerans präglar Humanisterna”. Här förklarar hon att
“Bland Humanister finns ett ohöljt förakt för troende människor. Hon skriver vidare att en styrelseledamot och tidigare distriktsordförande anser: att det är rätt för en Humanist att ”förakta religiösa människor just för deras religiösa ställningstagande”. Jonasson menar att: Attityden är oförenlig med en humanistisk människosyn men inlägget applåderas av flera respekterade företrädare, bland annat en ledamot av förbundsstyrelsen.”
Återta Humanismen
Att återta Humanismens som begrepp och med dess innehåll är ett viktigt arbete inte bara för ordets skull utan också för rätten att få leva sitt liv på sina egna villkor. Det är vår kultur inte en världsregering som ska bestämma hur vi ska leva. Det är den egna tron och livsåskådningen som ska vägleda människan inte en Gudfader vid ett amerikanskt universitet.
Journalistisk och vetenskaplig frihet
Vi måste göra klart att den ateistiska naturalismen krymper världen och enbart ser detaljer. Naturalism kan befrämja viktig forskning men den är långt ifrån all. Och med avsaknad av helhetstänkande kan sådan forskning bli katastrofal som då man tar fram ett ofullständigt vaccin.
Vetenskapen befinner sig idag på den yttersta grenen och här möts kvantfysiker, hjärnforskare, psykologer och kemister som vill få svar på sina frågor.
I dagarna har CERN-laboratoriet i Bern haft ett seminarium om det eventuella fyndet av Higgs partikel. Det kan ju verka fånigt att det får sådan uppmärksamhet. Men det är en bomb som detonerar särskilt bland Nyateisterna. I kommentatorsfälten till artiklarna särskilt i SvD kan vi läsa de mest upprörda angrepp på vad man kallar “oseriösa forskare” därför att dessa diskuterar fyndet av det som kallas Gudspartikeln.
Hade nyateisterna haft möjligheten så skulle man nog förhindrat publiceringen och helst även stoppat denna forskning. Anledningen till detta påstående går direkt tillbaka på Kurtz manifest som just uppmanar till hård styrning av forskningen. Vi ser också intoleransen ansikte i flera påhopp på forskning och journalistik i Sverige.
Sturmark attackerar media och redaktörer som släpper fram avvikande uppfattningar. Han angrep dem som gjorde filmen om Ambres och förespråkade yrkesförbud. Han tycks ha tagit kontroll över Newsmill som inte släpper fram artiklar som alltför tydligt avslöjar dem. Han lyckades få en redaktör på en stor tidning att säga att publiceringen av en av mig författad artikel, som replik på en Sturmarksartikel, kan ha varit ett misstag. Detta ligger nära kränkningar av mänskliga rättigheterna och yttrandefriheten.
Utmaningar som sporrar till nya upptäckter för att förstå sammanhang är sedan länge på väg mot tvärvetenskapliga och holistiska insikter. Något som en rationell materialistisk Nyateism är fullständigt ointresserad av och inte heller vill stötta men måste man så högljutt demonstrera sin aversion.
Vad är man så rädd för?
Text: Börje Peratt | Kommentera denna artikel i Börjes blogg | Bild: Crestock.com