Svensk sjukvård – Vi nekas EU-rätten till gränsöverskridande vård i andra länder

DEBATT. Blir Landstingsskattebetalare i Sverige blåsta dubbelt upp? Har landstingen och sjukhusläkarna eget intresse och ekonomiska incitament i att förhindra den fria rörligheten av vård dvs. skydda den svenska vårdmarknaden från konkurrens från bättre vård i andra länder? Det verkar så. 

Text: Ulf Bittner

Skattebetalarna betalar först dyra stafettläkare via landstingsskatten och sedan nekas svenska landstingsskattebetalare bättre/effektivare och snabbare vård inom EU/EES av landsting. Svenska skattebetalare betalar sedan 1995 till EU via skattsedeln för EU-rättigheten till fri rörlighet vid så kallad gränsöverskridande vård inom EU/EES.

Vilka skyldigheter har egentligen landstingen och sjukhusläkarna?

Bättre vård utomlandsI Läkartidningen redan år 2004 redogör bl.a. professor Ulf Bernitz (professor i europeisk integrationsträtt) för landstingens och sjukhusläkarnas skyldighet. Han besvarar fråga om vilken svenska läkare och annan sjukvårdspersonal egentligen har.

”I egenskap av patientens rådgivare, och i många lägen talesman, bör behandlande läkare och annan vårdpersonal alltid sätta patientens välbefinnande och hälsa i första rummet.

Eftersom de allra flesta patienter varken har kunskap eller möjlighet att vara aktiva vårdkonsumenter, torde det följaktligen vara vårdpersonalens skyldighet att informera dem om alla typer av tillgängliga behandlings- och valmöjligheter, inklusive möjligheten att söka sig till ett annat EU-medlemsland för snabbare och ibland kanske även effektivare vård.

Denna förmedlande roll, och detta ansvar, ter sig extra viktig i dagens situation. Det förefaller finnas en brist på tillräcklig information från ansvariga myndigheters sida om den nya situationen.”

”Detta har fått det bedrövliga resultatet att många av dagens patienter i onödan står kvar i oacceptabelt långa vårdköer eller kanske nekas en viktig behandling när hjälp skulle stå att få utanför våra nationella gränser.”

Läkartidningen: ”Vilken roll bör läkare och annan vårdpersonal axla i denna utveckling?”

Professor Ulf Bernitz är uppenbart villig att dela med sig om förutsättningarna utifrån EU-rätten via Läkartidningen men tog landstingen och sjukhusläkarna till sig det? Svar nej. 

Till saken hör att sjukhusläkare kan remittera för gränsöverskridande vård, det kan inte en distriktsläkare.

Har landstingen och sjukhusläkarna avsiktligt undanhållit EU-rättigheten till fri rörlighet vid gränsöverskridande vård gentemot skattebetalarna? Svar ja.

svensk sjukvårdKjell Brobergs fall togs upp av Expressen i artikeln: ”Svenska sjukvården dömde mig till döden”. Broberg fick bättre och effektivare vård av vårdgivare utanför Sverige och fick via förvaltningsdomstol rätt till ersättning utifrån EU-rättigheten till fri rörlighet vid gränsöverskridande vård inom EU/EES, men först efter att han själv ordnat så att han fick vården!

Frågan är varför landsting och sjukhusläkare inte hjälpte Kjell Broberg till bättre och snabbare vård hos annan vårdgivare utanför Sverige inom EU/EES? Han hade EU-rättigheten till gränsöverskridande vård.

FörsäkringskassanTidningen Sjukhusläkaren avslöjade:

”Försäkringskassan erkänner nu i praktiken att man under en lång rad år brutit mot EU-rätten” Källa

Men frågan blir då varför tidningen Sjukhusläkaren icke objektivt och kritiskt granskat sjukhusläkarnas och landstingens ansvar? Professor Ulf Bernitz informerade ju redan 2004 i Läkartidningen läkaretablissemanget och förmodligen även då indirekt landstingen (sjukhusläkare är anställda av landstingen).

Rätten til vård i utlandetCarolina hittade själv bättre vård i Tyskland

Caroline Norell fick bättre, effektivare och snabbare vård inom EU/EES bortom Sverige genom EU-rättigheten till fri rörlighet för gränsöverskridande vård.

”Hon tillfrågade personalen på Sahlgrenska, men ingen visste något om operationer utomlands”.  Sjukhusläkaren: ”Carolina valde operation i Tyskland före kö i Sverige”

Varför har tidningen Sjukhusläkaren inte objektivt och kritiskt granskat sjukhusläkarna och landstingens ansvar?

Har landstingen och sjukhusläkarna helt enkelt avsiktligt undanhållit EU-rättigheten till fri rörlighet vid gränsöverskridande vård gentemot skattebetalarna? Frågan är öppen. 

Läs den kompletta artikeln

Text: Ulf Bittner, en av tre i arbetsgruppen AMBU


Läs även

Svenskar har rätt till och får betydligt bättre sjukvård i andra länder

Den fria vårdmarknaden – Smarta svenska medborgare kan få bättre vård utomlands

Kommentarsregler

Kommentera gärna. Du har personligt ansvar för vad du skriver. Alla nedsättande kommentarer raderas. NewsVoice tar inget ansvar för vart du länkar.
About Torbjörn Sassersson

Torbjörn Sassersson är redaktör för NewsVoice. Han har en bakgrund som miljökonsult, PR- och kommunikationskonsult, journalist, debattör och opinionsbildare. Torbjörn har en fil kand inom naturvetenskap från Stockholms universitet sedermera påbyggd med utbildningar inom webbmedia, CMS och journalistik.

Comments

  1. Bertil NätvÄrkselev says:

    Tack Ulf, för dina avslutande två frågor, som Jag vill, kan och vågar besvara med min mentala, kunskap, tänk och handling, att fysiskt producera resultat med kvalitet och säkerhet i total harmoni med EU-rättens företräde och EU-domstolens praxis nedan:

    Din fråga: ”Varför har tidningen Sjukhusläkaren inte objektivt och kritiskt granskat sjukhusläkarna och landstingens ansvar?”

    Mitt svar: Sjukhusläkaren är namnet på någonting med eller utan ansvar och risk, för att i tid och rum objektivt och kritiskt granskat sjukhusläkarna och landstingens kollektiva laglösa ansvar i EU.

    Din fråga: ”Har landstingen och sjukhusläkarna helt enkelt avsiktligt undanhållit EU-rättigheten till fri rörlighet vid gränsöverskridande vård gentemot skattebetalarna?”

    Mitt svar: Ja – landstingen och sjukhusläkarna vill, kan eller vågar som laglöst kollektiv u.p.a., avsiktligt och med uppsåt undanhålla information om ”fri rörlighet vid gränsöverskridande vård” till vårdtagare eller vårdrådgivare, som inte vill, kan eller vågar FÖRSTÅ när, var och VARFÖR.

    Det är bara EN vårdgivare, med unik identitet lokalt i en medlemsstat på den inre marknaden, som har STRIKT produktansvar, som näringsverksamhet, för säkerhetsbrist i handläggning eller vård, av EN enskild vårdtagare, som rättssäkert i tid och rum vill, kan och vågar värdera, värdesäkra och välja vårdgivare, som skriftligen (rättssäkert) i tid och rum intygat vårdgivarens identitet lokalt i EU, samt vårdgivarens avsikt och mål med EU-rättighet till fri rörlighet vid gränsöverskridande vård gentemot varje enskild skattebetalare som vill, kan och vågar värdera kvalitet och säkerhet.

    Om svensk lagstiftare, domstol eller exekutivt organ, förvaltar säkerhetsbrist ovan till fördragsbrott, har det allmänna (regeringen) skadeståndsansvar mot EN drabbad enskild vårdtagare inte två eller fler i ett kollektiv av laglösa pronomen!

    Mvh

  2. På frågan: Varför har tidningen Sjukhusläkaren inte objektivt och kritiskt granskat sjukhusläkarna och landstingens ansvar? Är kanske svaret att tidningen till stor del är finansierad av medel från läkemedelsindustrin!?
    Människors hälsa prioriteras tyvärr långt ner på listan av skolmedicinen här i Sverige, något som vi kommer få dras med så länge som läkemedelsindustrin inte släpper sina klor om dem, eller tills folk blir så medvetna om allt buffel och båg så de börjar söka andra alternativa vägar till hälsa.
    Det är hög tid att folk börjar öka sin egen medvetenhet och inte bara blint förlita sig på talesmän för läkemedelsindustrin som läkare och professorer nu till stor del är.

  3. Det är viktigt att vården tvingas upplysa om patienternas möjlighet att få vård inom EU.
    Det bidrar till att förbättra Svensk vård. Självgodhet är aldrig bra.

Speak Your Mind

*