Ulf Bittner: Vi nekas EU-rätten till gränsöverskridande vård i andra länder

DEBATT. Blir Landstingsskattebetalare i Sverige blåsta dubbelt upp? Har landstingen och sjukhusläkarna eget intresse och ekonomiska incitament i att förhindra den fria rörligheten av vård dvs. skydda den svenska vårdmarknaden från konkurrens från bättre vård i andra länder? Det verkar så. 

Text: Ulf Bittner

Skattebetalarna betalar först dyra stafettläkare via landstingsskatten och sedan nekas svenska landstingsskattebetalare bättre/effektivare och snabbare vård inom EU/EES av landsting. Svenska skattebetalare betalar sedan 1995 till EU via skattsedeln för EU-rättigheten till fri rörlighet vid så kallad gränsöverskridande vård inom EU/EES.

Vilka skyldigheter har egentligen landstingen och sjukhusläkarna?

I Läkartidningen redan år 2004 redogör bl.a. professor Ulf Bernitz (professor i europeisk integrationsträtt) för landstingens och sjukhusläkarnas skyldighet. Han besvarar fråga om vilken svenska läkare och annan sjukvårdspersonal egentligen har.

“I egenskap av patientens rådgivare, och i många lägen talesman, bör behandlande läkare och annan vårdpersonal alltid sätta patientens välbefinnande och hälsa i första rummet.

Eftersom de allra flesta patienter varken har kunskap eller möjlighet att vara aktiva vårdkonsumenter, torde det följaktligen vara vårdpersonalens skyldighet att informera dem om alla typer av tillgängliga behandlings- och valmöjligheter, inklusive möjligheten att söka sig till ett annat EU-medlemsland för snabbare och ibland kanske även effektivare vård.

Denna förmedlande roll, och detta ansvar, ter sig extra viktig i dagens situation. Det förefaller finnas en brist på tillräcklig information från ansvariga myndigheters sida om den nya situationen.”

“Detta har fått det bedrövliga resultatet att många av dagens patienter i onödan står kvar i oacceptabelt långa vårdköer eller kanske nekas en viktig behandling när hjälp skulle stå att få utanför våra nationella gränser.”

Läkartidningen: “Vilken roll bör läkare och annan vårdpersonal axla i denna utveckling?”

Professor Ulf Bernitz är uppenbart villig att dela med sig om förutsättningarna utifrån EU-rätten via Läkartidningen men tog landstingen och sjukhusläkarna till sig det? Svar nej. 

Till saken hör att sjukhusläkare kan remittera för gränsöverskridande vård, det kan inte en distriktsläkare.

Har landstingen och sjukhusläkarna avsiktligt undanhållit EU-rättigheten till fri rörlighet vid gränsöverskridande vård gentemot skattebetalarna? Svar ja.

Kjell Brobergs fall togs upp av Expressen i artikeln: ”Svenska sjukvården dömde mig till döden”. Broberg fick bättre och effektivare vård av vårdgivare utanför Sverige och fick via förvaltningsdomstol rätt till ersättning utifrån EU-rättigheten till fri rörlighet vid gränsöverskridande vård inom EU/EES, men först efter att han själv ordnat så att han fick vården!

Frågan är varför landsting och sjukhusläkare inte hjälpte Kjell Broberg till bättre och snabbare vård hos annan vårdgivare utanför Sverige inom EU/EES? Han hade EU-rättigheten till gränsöverskridande vård.

Tidningen Sjukhusläkaren avslöjade:

”Försäkringskassan erkänner nu i praktiken att man under en lång rad år brutit mot EU-rätten”.

Men frågan blir då varför tidningen Sjukhusläkaren icke objektivt och kritiskt granskat sjukhusläkarnas och landstingens ansvar? Professor Ulf Bernitz informerade ju redan 2004 i Läkartidningen läkaretablissemanget och förmodligen även då indirekt landstingen (sjukhusläkare är anställda av landstingen).

Carolina hittade själv bättre vård i Tyskland

Caroline Norell fick bättre, effektivare och snabbare vård inom EU/EES bortom Sverige genom EU-rättigheten till fri rörlighet för gränsöverskridande vård.

“Hon tillfrågade personalen på Sahlgrenska, men ingen visste något om operationer utomlands”.  Sjukhusläkaren: “Carolina valde operation i Tyskland före kö i Sverige”

Varför har tidningen Sjukhusläkaren inte objektivt och kritiskt granskat sjukhusläkarna och landstingens ansvar?

Har landstingen och sjukhusläkarna helt enkelt avsiktligt undanhållit EU-rättigheten till fri rörlighet vid gränsöverskridande vård gentemot skattebetalarna? Frågan är öppen. 

Läs den kompletta artikeln

Text: Ulf Bittner, en av tre i arbetsgruppen AMBU

Läs även

• Svenskar har rätt till och får betydligt bättre sjukvård i andra länder
• Den fria vårdmarknaden – Smarta svenska medborgare kan få bättre vård utomlands