Hans vansinne var säkert inte större än många andra professorers inom hjärnkontroll-området men han avslöjades. Han var en världsledande auktoritet, höll i omfattande experimentella projekt, hade varit president för tio av världens mest ärade medicinska och psykiatriska sammanslutningar, men fick ett slut som ingen annan – att ställas inför rätta efter sin död.
Text: Robert Naeslund | Se hela artikelserien
Det handlar om en av världens mest ansedda läkare och psykiatriker. Han deltog vid Nürnbergrättegångarna som expert, undersökte Rudolf Hess, blev 1953 ordförande för the World Psychiatric Associations och hans idéer kom att tillämpas internationellt. Dr Ewen Cameron var chef för de psykiatriska klinikerna på Allen Memorial Institute of Psychiatry och Royal Victoria Hospital i Montreal, dessutom var han en ledande forskare med tjänst på McGill University med eget hjärnkontrollabb i källaren på Allen Memorial.
Hans metoder var motsvarande vad de nazistiska läkarna dömdes för och han började sitt samarbete med CIA under 1950-talet. Kanadas Department för Health and Welfare anslog medel i flera omgångar, redan från 1950-talets första år till experiment med patienter.
Ett av de första projekten med beteckningen 604-5-14 (1950-54) fick 17,875 dollar för skapandet av ett beteendelaboratorium där forskning skulle bedrivas med intensiv elchockbehandling, isolering och psykisk press. Det som kallades psykisk press uppfyller kraven för tortyr, som hans offer och andra beskrev det. Den metoden används numera i Sverige.
Ett anslag på 51,860 dollar gavs till experimentet: ”Studier beträffande faktorer som gynnar eller hämmar personlighetsförändring hos individer vilka utsatts för upprepade verbala signaler”. Med radiokommunikation kunde man överföra s.k. verbala signaler. De uppfattades som tal och kommunikationen pågick 16 timmar om dygnet och sju dagar i veckan, som forskningsrapporterna omtalar:
”The intensive repetition 16 hours a day for seven days, of the pre-arranged verbal signal…”
Ett annat projekt förklarades med orden:
”…constant repetition, particularly as far as the patient is concernned may result in exhaustion of his defenses.”
Metoden gick ut på att utsända budskap som överfördes in i det undermedvetna. Ett viktigt medel för Dr Camerons beteendeförändringsprogram var att skapa bestående minnesförlust hos patienten. Den indelades i tre avsnitt där patienterna blev utsatta för en allt starkare påverkan att minnet reducerades, det normala tidsbegreppet förkortades och under slutstadiet kom patienten att förlora alla sina känslor, sin personlighet och sina egenskaper.
Dr Cameron skrev:
”…Under detta stadium kan patienten kanske inte gå utan stöd, äta själv…alla schizofrena symptom är borta. Kommunikationen är kort och knappast spontan, svaren på frågor är inte på något sätt beroende av tidigare minnen eller aningar om framtiden.”
Han såg inte människan som bärare av framtiden utan det var de med kunskaper inom psykologi, psykiatri och sociologi som med hjärnteknologi och beteendevetenskaplig planering skulle styra vårt samhälle. En idé som nu också det svenska försvarsdepartementet med sitt forskningsorgan FOI står bakom (se video).
De svenska forskarna använder nu samma metoder Dr Cameron utarbetade och FOI, Sveriges största forskningsorgan, har storskaliga projekt i direkt nedstigande led från Dr Camerons idévärld.
Han hade ett inflytande på hela västvärldens psykiatri som ingen tidigare haft. Hans åsikter och värderingar kom att omsättas till verklighet vid psykiatriska kliniker runt om i världen, både i USA, på Filipinerna, i Spanien, Australien och Sverige. Tack vare det internationella nätverket för professionella relationer, hade Allan Memorial Institute på kort tid blivit en av de främsta institutionerna i världen för psykiatrisk forskning.
Han var pionjär av forskningen som överförde meddelanden direkt in i hjärnorna på sina offer. Forskningsrapporter behandlade tex: ”…individuals exposed to prolonged repetition of verbal signals” och ”The effects upon behaviour of the repetition of verbal signals” eller att överföra budskap direkt in i det omedvetna som: ”A study of ultracoinceptual communication”.
Experimenten han utförde med de intagna var brutala, många lär inte ha överlevt och flera av de som gjorde det blev aldrig mer friska. Trots det fanns en grupp patienter som klarade av att få publicitet omkring vad de utsatts för. Undersökningarna som tog vid klargjorde att Dr Cameron uppburit ekonomiska anslag för hänsynslösa hjärnexperiment av både Kanadas Socialdepartement och CIA.
Det var när den gruppen av f.d. patienter lyckades få CIA under åtal och rättegången skulle äga rum i Washington, USA 1988, som massmedia fick kännedom om Dr Cameron och hans forskning, men också av CIA:s internationella hjärnprojekt där man upprättat samarbete med läkare i olika länder.
För att undvika den värsta publiciteten en juridisk process skulle föra med sig föredrog CIA att betala skadestånd till offren mot att de inte omtalade vad de utsatts för. I samband med avslöjandena publicerades ett flertal böcker om Dr Cameron, CIA och hjärnkontroll – Journey Into Madness av Gordon Thomas, A Father, A Son and the CIA av Harvey Weinstein och In the Sleep Room av Anne Collins, alla 1988-1989.
Text: Robert Naeslund | Se hela artikelserien