DEBATT. Har vi alla blivit galna? Fråga är tyvärr befogad efter att ha sett psykiatrins senaste instruktionsbok för diagnoser och mentala störningar – DSM 5 – Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders – som släpptes tidigare i år, skriver Peter U Larsson.
Text: Peter Larsson | Bild: Skriet av Edvard Munch (public domain)
DSM, psykiatrins diagnos-bibel, ges ut av amerikanska psykiatriförbundet, APA, och innehåller fyrahundra (400) diagnoser på olika mentala störningar som vi påstås lida av. Psykiatrin påstår i bedräglig vetenskaplig inramning att saker som t.ex humörsvängningar, PMS, sorg, nedstämndhet, trots, hamstring, problem med shopping och internet är diagnoser på mentala störningar som behöver psykiatrisk vård, dvs olika psykofarmaka och/eller elchocksbehandlingar.
I klarspråk så innebär denna psykiatriska diagnos-bibel, som ligger till grund för psykiatrisk vård över hela världen, att vi alla kan definieras som mentalt sjuka och i behov av psykiatrisk vård.
Omfattande kritik mot diagnoshysterin i DSM-5
Kritiken mot DSM-5 har varit omfattande världen över. Många tycker att psykiatrin har gått för långt i sin diagnoshysteri. Psykiatrins fixering på diagnoser och mentala störningar har naturligtvis allvarliga konsekvenser för vårt samhälle och framtid. Nästan 7 miljoner ungdomar och barn i USA har fått en psykiatrisk diagnos. På 26 år har användningen av psykofarmaka i USA ökat med 4800% på grund av psykiatrins manual.
Tre fjärdedelar av de 1500 psykiatriker som ligger bakom DSM har band till läkemedelsbolagen, som tjänar biljoner på försäljningen av psykofarmaka.
Alla problem och svårigheter tolkas som en diagnos
Lärarna i vissa klasser i Sverige har pratat om att upp till 40% av eleverna har psykiatriska diagnoser. Istället för att satsa mer på förbättrad pedagogik, motivation, mindre klasser, bättre kost, högre lärarlöner, insatser mot mobbning, bättre dialog och samarbete med föräldrarna etc. , så har trenden blivit att man stämplar barnen med olika diagnoser. Något de får bära med sig för resten av livet.
Jag ryser vid tanken på att exempelvis näringsbrist, dålig kost, studieproblem, dålig kontakt med föräldrarna, mobbning, besvikelser, sorg, arbetslöshet, ensamhet och misslyckanden “löses” med psykiatri, dvs diagnoser, psykofarmaka och ECT-behandlingar.
Det är fullständigt normalt att reagera vid dessa situationer som är en del av livet. Det är definitivt inte alltid lätt.
Psykiatrin har kört fast i en värld av hundratals olika mentala störningar, otaliga psykofarmaka och elchocksbehandlingar, sk ECT. Samarbetet med läkemedelsbolagen är väldokumenterat. Det är dags att med sunt förnuft vända blicken mot alternativa behandlingar.
Text: Peter Larsson
Relaterat
Adhd-teorin strider mot all vetenskaplig logik
Nathan Shachar: Psykiatrin – med oss eller mot oss?
Diagnoshysteri – är vi alla galna?