29 Maj, 2016

Strålskyddsstiftelsen är bättre än Strålsäkerhetsmyndigheten på att informera och skydda allmänheten


NewsVoice intervjuade Mona Nilsson i Strålskyddsstiftelsens styrelse angående stiftelsen roll för den svenska allmänheten och hur stiftelsen motarbetas av både Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och skeptikerrörelsen. En granskning av stiftelsen visar att den enbart lyfter fram internationell välrenommerad forskning som visar på riskerna med WiFi och mikrovågsstrålning från mobiltelefoner, routers och läsplattor. SSM avfärdar dessa varningar och hänvisar till industrins standards.

Varför skapade ni Strålskyddsstiftelsen och vilket behov uppfyller ni i Sverige?

Mona Nilsson StrålskyddsstiftelsenMona Nilsson: Strålskyddsstiftelsen har bildats på grund av svåra brister i ansvariga myndigheters reglering av och information om risker med strålning från bland annat trådlös teknik och mobiltelefoni.

Strålskyddsstiftelsen utgår från att det är en mänsklig demokratisk rättighet att få veta sanningen om de risker vi utsätts för exempelvis från trådlös teknik. Vi arbetar utifrån Europarådet för mänskliga rättigheters rekommendation 1815 som uppmanar medlemsländerna att starta breda informationskampanjer om riskerna med strålning från trådlös teknik, särskilt riskerna för barn och gravida. Sverige som var med och bildade Europarådet har genom sitt medlemskap förbundit sig att följa rekommendationerna, men det görs inte.

Men Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) måste väl rimligen göra sitt bästa för att tydligt informera oss om risker med WiFi och mobilstrålning etc och ge oss råd enligt försiktighetsprincipen, eller hur?

Mona Nilsson:  Strålsäkerhetsmyndigheten sviker allmänheten och i synnerhet barnen genom att sprida felaktig information om vad som är känt om riskerna från forskningen. SSM förlitar sig ensidigt på experter med bindningar till industrin som förmedlar industrivänliga budskap. De talar tvärtom-språket. Låg strålning är i själva verket hög strålning, barn är inte särskilt känsliga enligt SSM, trots att de är tvärtom. Strålningen absorberas mer i ett barns hjärna.

SSM påstår att de skyddar människor från skadlig strålning, men det finns inte ett enda exempel på att de skyddat en enda av alla de som kontaktat dem och berättat om hur de skadats av strålningen. Alla initiativ som tas går tvärtom ut på att skydda industrin.

Nyligen påstod man i ett mail till Umeå kommun att möjligt cancerframkallande betyder att det inte är troligt att strålningen orsakar cancer. Inte troligt är ju motsatsen till möjligt.

Vilka andra länders strålskyddsmyndigheter anser du är bra exempel på ansvarstagande gentemot allmänheten? Vilka direktiv eller råd ger de sina medborgare gällande WiFi, mobiltelefonernas och läsplattornas mikrovågsstrålning?

Mona Nilsson:  Frankrike har nyligen antagit ett lagförslag i nationalförsamlingen som förbjuder bla WiFi på dagis för barn under 3 år och reklam för trådlös teknik riktad till barn under 14 år. Delstaten Salzburgs hälsomyndighet rekommenderar sedan 2005 skolor och förskolor att inte använda trådlösa nätverk och trådlös teknik i skolor och förskolor. De säger också att strålningen från mobilmaster inte bör överstiga 1 mikroW/kvadratmeter i hemmen vilket är tio miljoner gånger lägre än SSM:s rekommendation.

Har inte även Ryssland direktiv för barn och havande mödrar, stämmer det?

Mona Nilsson:  Ryska hälsomyndigheter rekommenderar sedan 2003 gravida kvinnor och barn under 18 år att inte använda mobiltelefon. Dessutom har ryska expertgruppen RCNIRP varnat för användning av WiFi i skolor och för att framtida generationers hälsa är i fara genom nuvarande omfattande användning av tekniken bland barn.

Birger Schlaug intervjuade dig för några år sedan och då kallade han dig, Mona Nilsson, för en ”myndighet”, hur motiverade han det?

Mona Nilsson:  Det var för att han fann att min bok och mina texter var trovärdiga med noggranna och omfattande källhänvisningar till forskning och dokument.

När man googlar Strålskyddsstiftelsen kan man notera att skeptiska rörelsen dominerar sökträffarna. Har du sett och reflekterat över det? 

Mona Nilsson: Ja, när man i dag söker på Strålskyddsstiftelsen på Google domineras förstasidan av förtal och artiklar med negativt inslag. Toppningen av negativa blogginlägg och artiklar från skeptikerna tyder på att de agerat för att skada Strålskyddsstiftelsens goda rykte.

Så du menar att Strålskyddsstiftelsen utsatts för en smutskastningskampanj?

Mona Nilsson: Ja, Strålskyddsstiftelsen upplevs sannolikt som ett hot mot ”den trådlösa industrin”. Vårt arbete är uppskattat av många. Broschyren ”Uppkopplade barn” har distribuerats i stor upplaga över hela Sverige och blivit föremål för inslag i SVT och i ekonyheterna. Vi baserar i stort sett all vår kommunikation på väl underbyggda och trovärdiga källhänvisningar och omfattande forskningsreferenser. Det är klart att vi då upplevs som ett hot mot ”den trådlösa industrin” när vi lägger obekväma fakta på bordet om risker som de inte vill ska bli allmänt känt eftersom det är en risk för industrin.

Strålskyddstiftelsen kontaktade ju tex alla kommuner 2013 vilket fick SSM att gå i taket. Kan du berätta mer om vad ni gjorde och vilken reaktion som kom från Strålsäkerhetsmyndigheten?

Mona Nilsson:  Strålskyddsstiftelsen sände ut en skrivelse våren 2013 för att bemöta de felaktiga påståendena från SSM som hade sänt ut ett cirkulärbrev till alla kommuner hösten 2011. I brevet påstod de att  det ”finns inga misstankar grundade på seriös vetenskap” om att trådlösa nätverk skulle utgöra någon hälsorisk för barnen samt att de ”utan problem kan installeras i skolor och i hemmen.”

Strålsäkerhetsmyndigheten logoBrevet från Strålsäkerhetsmyndigheten sändes ut mindre än ett halvår efter att WHO klassat strålningen som ”möjligen cancerframkallande” och Europarådet rekommenderat medlemsländerna att informera brett om riskerna för barnen samt att INTE använda trådlös teknik i skolan.

Vår skrivelse ledde till att myndigheten åter sände ut en cirkulärskrivelse två veckor senare som på nytt upprepar att det inte skulle finnas risker, men inte nog med det. De sände en cirkulärskrivelse i oktober 2013 för att återigen bemöta Strålskyddsstiftelsens informationsbroschyr ”Uppkopplade barn”.

Strålsäkerhetsmyndigheten påstod i detta tredje cirkulärbrev att vår information ”saknade vetenskaplig grund”. De sände även ut ett pressmeddelande om ickenyheten att vår information skulle ”sakna vetenskaplig grund” samt att trådlös teknik ”är ofarlig och utan vidare kan installeras på skolor och i förskolor”!

Vi bemötte återigen de upprepade felaktigheterna från SSM i november 2013.

Kan du ta något exempel på hur du uppfattar ett media agerar icke professionellt mot stiftelsen?

StrålskyddsstiftelsenMona Nilsson: Ett exempel är Västerbottenskuriren, VK, i Umeå som publicerat flera artiklar som förtalar Strålskyddsstiftelsen och den ledande forskaren på området och cancerläkaren Lennart Hardell. Hardell är, vågar jag påstå, enbart på grund av sina resultat som visar risk för aggressiv hjärntumör efter mobilanvändning ett hot mot mobilindustrin.

Därför utsätts han för smutskastning många år. Det var samma sak när han visade att dioxin orsakade cancer för många år sedan. Artiklarna i VK baserades tydligt på uppgifter från skeptikerföreningen Vetenskap och Folkbildning, VOF. Strålskyddssitftelsen kallades för ”förvillare” utan att en enda punkt anges där vår information är felaktig eller förvillande.

Argumentet var i stället att SSM påstår att de vetenskapliga belägg vi redovisar inte skulle finnas, ett påstående som enkelt kan konstateras är felaktigt  av den journalist som besvärar sig med att kontrollera det. Joel Lindberg, journalist på VK påstod felaktigt, utan att kontakta oss, i artikeln publicerad den 4 mars 2014 med den VOF-aktiga rubriken ”Förvillaren och myndigheten” att vi ”skulle försvara våra uppgifter med att forskare och myndigheter går mobilindustrins ärenden”.

Joel Lindberg gav alltså sken av att vi skulle ha kontaktats och sagt något som vi aldrig sagt. Nyhetschefen Patrick Kraimer påstod något senare i direktsvar på vårt genmäle publicerat en vecka senare att Strålskyddsstiftelsen sprider oro och rädsla med stöd av forskning som är omdebatterad och knappast kan sägas vara vetenskapligt accepterad.

I själva verket hänvisar vi alltid till att det finns omfattande forskning granskad och publicerad samt till Europarådets resolution och att ett växande antal experter menar att det finns allvarliga hälsorisker. Det VK ägnar sig åt är inte journalistik – det är ryktesspridning och smutskastning.

Denna och en annan förtalande artikel om Lennart Hardell publicerades den 4 mars då en debattartikel Trådlös teknik skadar barns hälsa och inlärning skulle ha publicerats, men publiceringen flyttades fram till den 5 mars.

Ett annat exempel är Sveriges Radios ekoredaktion som den 30 oktober i ekonominyheterna meddelade att SSM sänt ut ett pressmeddelande om att trådlösa nätverk läsplattor utan problem kan installeras i skolorna. På webbplatsen lade man till att Strålskyddsstiftelsens information ”saknar vetenskaplig grund”.

Detta var ett klavertramp av ekoredaktionen. De dementerade något de aldrig tidigare rapporterat om, dvs Strålskyddsstiftelsens information. Dessutom påstod man någonting som var uppenbart felaktigt och vi gavs inte heller möjlighet att bemöta felaktigheten.


Relaterat

Strålskyddsstiftelsen

Strålsäkerhetsmyndigheten

NewsVoice om riskerna med mobiltelefoni och WiFi


Regler för kommentarsfältet: Du har personligt ansvar för vad du skriver. Nedsättande kommentarer raderas. Max ca 300 ord och tre externa länkar. Läs mer
About Redaktören

Torbjörn Sassersson är redaktör för NewsVoice. Han har en bakgrund som miljökonsult, PR- och kommunikationskonsult, journalist, debattör och opinionsbildare. Torbjörn har en fil kand inom naturvetenskap från Stockholms universitet påbyggd med utbildningar inom webbmedia, CMS och journalistik.

Comments

  1. Det som skrivs ovan är en sida av saken. Här beskrivs egentligen nytta med mobil och Wifi system kontra hälsorisker. Men det verkar finnas även en dold agenda med hela mikrovågsstrålning som har syfte av mindcontrol och vädermanipulation. http://ivansbj.blogspot.se/2014/03/sveriges-delaktighet-i-det-amerikanska.html

    Det jag vill säga med ovanstående är att om hela denna antennsystem handlade enbart om att du och jag ska komma ut på internet och kunna surfa så hade Strålsäkerhetsmyndigheten säkert slagit larm och diverse studier skulle de ta på ett större allvar.

    Min övertygelse är att den dolda agendan som finns med all strålning inte tillåter erkännande av hur farligt detta är. Till detta kan man lägga även fjärravlästa elmätare vilka har det skrivits om här på NewsVoice tidigare.

    Slutligen vill jag tillägga att Mona Nilssons engagemang är helt enastående.

  2. Jimmy says:

    Bra och väldigt nödvändig artikel, men har ni ingen som grammatiskt korrläser innan publicering?

  3. Har rättat några felstavningar.

  4. Mariann Nyqvist says:

    @Jimmy. Du får beakta att NewsVoice inte är DN eller SvD eller andra stora tidningar som har korrläsare.

    Själv har jag inga som helst problem med att läsa den ”braiga” artikeln. Har varken tid eller lust att lusläsa artiklar efter grammatiska fel. Det är viktigare att en artikelförfattare lägger ned tid på att förmedla ett budskap än att se till att det blir helt grammatiskt perfekt. Det grammatiskt perfekta är kopplat till politisk korrekthet och det är vad så många andra medier tagit till sin kärnuppgift att förmedla.

  5. Karl Kraus says:

    Marianne, jag tror inte Jimmy avsåg att ”lusläsa artiklar efter grammatiska fel”. Han tycker artikeln är bra, och tycker man det så vill man värna det, och då gör man det ihop med det sammanhang den är i, som utgör den, textens utformning och tex grammatiska fel, dålig meningsuppbyggnad, eller allt som det nu kan vara. För det du kallar ”budskap” kan inte bli bättre, eller skiljas från sitt sammanhang, så fungerar det. Männiksor tar inte in något lika väl, det går inte rakt in, om läsningen av texten sker i knöligheter. Medvetet eller omedvetet så bryr man sig mindre om en texts innehåll som är dåligt skriven vad gäller språklig uppbyggnad och det grammatiska. Om en text har massa fel, vad har då inte textförfattaren i huvudet, om inte en massa fel… och hur kan man då lika lätt tro på vad personen skriver – vilket då kan få stora konsekvenser om man skriver om något som det är debatt om, något som är kontroversiellt, som är under propagandatryck, som är något som utmanar gammelmedia och institutionernas konsensusagenda, etc.

    Det är istället väldigt viktigt att ha texterna snygga… och att de utstrålar språklig begåvning, för att inte det till läsaren ska spillas över ett obegåvat intryck av ”budskapet”. Håller inte alls med i det du skriver här:

    ”Det grammatiskt perfekta är kopplat till politisk korrekthet…”

    Värnar man inte språket, så kommer man i slutänden inte att värna någonting, då är vi väl lite där vi idag är i detta land, allt har gjorts värdelöst i namn av jämnlikhet och tolerans, i just den politiska korrekta agendan.

    ”Karl Kraus var övertygad om att varje litet fel, om än av ringa vikt och till synes begränsat, var ett uttryck för världens ondska. Han kunde se ett saknat komma som ett symptom på ett tillstånd i världen som kunde tillåta ett världskrig. Ett av hans syften med sitt författande var att visa på den ondska som låg inbakad i dessa till synes små fel. Språket var för honom den viktigaste varningssignalen för världens brister. Han såg sina samtida medmänniskors vårdslösa behandling av språket som ett tecken på att de även var vårdslösa med behandlingen av världen som helhet.”

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_Kraus

  6. Ofta sker texträttningar i efterhand pga tidsbrist och mycket små medel. Jag driver NewsVoice från en enkel arbetsplats i hemmet i skydd av ett kompostgaller så att min lilla son inte ska sno musen samtidigt som jag med andra handen arbetar med min firmas kunder. Finns ingen lokal eller redaktion. Skribenter som på sin fritid skriver för NewsVoice finns ute i landet.

    Man får se NewsVoice som ett litet redaktionellt mirakel med 60,000+ besökare per månad som läser en tidning som kan fortsätta existera tack vare ideella insatser och några lojala läsare som skickar in prenumerationsdonationer runt 30-40 kr/månad respektive stöd från några annonsörer som gillar vad de läser.

    NewsVoice har å andra sidan inga skulder och inga delägare som vill ha avkastning. Några stavfel känns inte så viktiga. De rättas oftast ändå ganska snabbt.

  7. ELISA says:

    TACK för jättebra belysning av dom trådlösa hälsorisker som vi alla utsätts för. Man blir lite mörkrädd vid tanken på hur mycket mera som mörkläggs av våra myndigheter… Vart tog alla grävande journalister vägen?

  8. År 2001 gjordes denna rapport i EU, som klart och tydligt ger anvisningar om EMF-skadeverkningar och myndigheters ansvar.
    http://www.morganstralman.se/EU%20%20EMF%20o%20Halsa%2005%202001.pdf
    Jag befarar att alltför få har läst den. GÖR DET !!
    Kruxet nu är att idiotin fått fortsätta ytterligare 13 år efter denna rapport.
    Jag delar uppfattning att mobila system används systematiskt för mindcontrol och spridningen av aluminium gör oss till antenner. Knäcker vårt immunsystem och öppnar upp för smittor ifrån chemtrail. Ex är stora delar av södra Sverige smittat med tuberculinumbakterier och mögel av aspergillus fum både i människor, tamdjur och vilt. Vilket redan fått enorma konsekvenser i form av ohälsa och död. Allt hänger samman och livsmiljön idag är ett direkt hot mot biologiskt liv. Jävelskapen tog fart med Göran Persson, där han undertecknade viktiga dokument som än idag godkänner chemtrail-HAARP. Vi behöver troligen bli invaderade av främmande makt för att få bort hela den korrupta statsapparaten …..

  9. Naturligtvis är Strålskyddsmyndighetn bara en förlängning av Strålskyddsinstitutet vars uppdrag var att desinformera. Generaldirektören var en av ett gäng professorer som engagerade sig i en smutskastningskampanj mot Lennart Hardell, som fann sambandet mellan mobilpratt och hörselnervstumörer, I kmpanjen ingick också aktivt Vetenskapsrådet och den utmynnade i två helsidesrtiklar i SvD av Inger Atterstam som nog tillhör det kmest oförskämda som publicerats i svensk press!

Speak Your Mind

*