SR: “Ska forskningsfusk vara brottsligt?”

Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.
publicerad 16 juli 2014
- Torbjörn Sassersson red.

ForskningsfuskSka forskare som fuskar kunna straffas i domstol? Det tycker en rad forskare som menar att fusket kan få negativa konsekvenser för människors hälsa och dessutom skada förtroendet för den skattefinansierade forskningen, skriver Sveriges Radio idag.

Text: Torbjörn Sassersson | Bild: Faksimil från SR.se

Det har blivit vanligare att vetenskapliga artiklar dras tillbaka efter att överdrivna forskningsresultat eller plagiering avslöjats. SR tar som förväntat exemplet med påstått fusk inom vaccinforskning och syftar på Andrew Wakefield som är en av de ytterst få de senaste 10 åren som enligt NewsVoice utredning blivit falskt anklagad för fusk inom ämnet vaccin.

Niklas Zachrisson på SR skriver:

Till exempel har redan fusk inom vaccinforskning, felaktigt fått månniskor att avstå från att vaccinera sig och sina barn.

Zachrisson ställer dock en adekvat fråga:

Men frågan är om införande av rättssystemet skulle kunna göra det mer rättvist för de forskare som anklagas på felaktiga grunder av andra forskare?

Bengt Brülde som är professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet svarar:

Ja, precis, frågan om man skulle kunna få någon återupprättelse då om man ställs inför rätta, och jag är tveksam till det. Tilliten till andra forskare är fortfarande mycket mycket stor, jag tror att det ska mycket till innan man ska börja misstänka en person, på det sättet att personen blir smutskastad, sa Bengt Brülde.

Barnläkaren Andrew Wakefield har helt klart anklagats på fel grunder och han har smutskastats av en samordnat mobbande medievärld i flera länder. NewsVoice har redovisat och kommentera det sedan flera år. I en snart kommande svensk dokumentär där vi undersöker vad som egentligen hände får Wakefield en upprättelse efter 10 år av djungelns lag iscensatt och vidmakthållen av både juridiska instanser och medier som aldrig gått till botten med Wakefield-fallet.

Det finns paralleller mellan fallet Julian Assange och Andrew Wakefield.

Text: Torbjörn Sassersson


Donera till NewsVoice

Så här kan du stötta Newsvoice

  • Värdesäkrade subjektiva värderingar i ord och begrepp ovan, i nutid och rum nedan.
    Lärstad den 28 juli 2014
    Bertil NätvÄrkselev

    “subjektiva värderingar ” är ordet för dagen.

    Jag har inte så stort intresse av vad olika myndigheter tycker. Jag är mer intresserad av vad som står i avtalen, och hur dessa skall tolkas för att främja utveckling.

    Om du läser min text så ser du att jag använder Kellogg-Briand som exempel, inget annat.

    För övrigt vore deet lättare om du skrev begripligt.

    • Tack, Anders för att du försöker få ”man” att börja gräva i HUR svensk forskning bedrivs, men om EN svensk forskare, forskar som ett laglöst kollektiv av forskare, som av den akademiska sekten är lärd, tränad och betygsatt att bara forska med information, som har kvalitet och säkerhet i nutid och rum, som är statisk, empirisk och logiskt mätbar i nutid och rum, är svensk forskning enligt min under förbrukad tid i livet enskilt utvecklade och ägda kunskap, att i nutid och mentala rum, värdera nytta, ansvar och risk 180 grader fel och ett slöseri med skattemedel till vård, skola och omsorg, lokalt i EN medlemsstat på den inre solidariska fria marknaden för vård, skola och omsorg i EES och Europeiska unionen.

      Bifogar även mitt svar på ditt inlägg ovan daterat 27 Jul, 2014 at 19:42

      1.- Att Sverige, ratificerat avtal om ditt eller datt, utan att offentligt redovisa om Sverige är EN offentlig eller privat organisation (rättssubjekt), med enskild ägd rättskapacitet att i EN domstol, försvara säkerhetsbrist mot enskild medborgare, med rätt utvecklad och ägd kunskap att i nutid och mentala rum förstå när, var och varför EN ratificerad stadga eller konvention i nutid, nära framtid och rum, saknar värde (nytta, ansvar och risk), vid stadgebrott eller konventionsbrott, lokalt i EN delstat i USA eller lokalt i EN medlemsstat på den inre solidariska fria marknaden, i EES och Europeiska unionen.

      2.- Om du på lagrummet.se, eller i svenska lagar och förordningar inte hittar den text du älskar att tolka i konventionens artikel 30, bli du blåst på din tolkning, om humana resurser anställd av eller med uppdrag för DomstolsvÄrket med säte registrerat i Jönköping, inte delar din subjektiva tolkning av nytta, ansvar och risk i artikel 30.
      3.- Regeringen och regeringens rådgivare, kämpar inte mot Europadomstolens, med förmodat säte registrerat i Strasbourg, utan mot beslut om kvalitet och säkerhet i nutid och rum av EU-domstolen, med säte registrerat i Luxemburg och som har unikt INCITAMENT att i nutid och rum med böter och skadestånd LÄRA varje enskild svensk skattebetalare att värdera nytta, ansvar och risk, på resursrer och producerat resultat, lokalt i EN medlemsstat på den inre solidariska fria marknaden.
      4.- Ratificerad konvention utan INCITAMENT och att blanda in Kellogg-Briand-avtalet hjälper inte EN drabbad myndig svensk medborgare, med rätt utvecklad och ägd kunskap att SKYDDA enskild hälsa, miljö, säkerhet och ekonomiska intressen, lokalt i EN medlemsstat på den inre solidariska fria marknaden, i EES och Europeiska unionen.
      5.- Kvalitet och säkerhet i nutid och rum i Lissabonfördraget tolkar EU-domstolen med säte registrerat i Luxemburg och inte enskild svensk konsument, lagstiftare, domstol eller exekutivt organ, men det är svårt att förstå om du är lärd, tränad och betygsatt att lyda Jante och Luthers irrläror, samt Ågerns genetiskt nedärvd mental förnekelse och förvirring mot allt som i nutid och mentala rum förändrar enskild ägd tanke, beslut och handling.
      6.- EN grupp av enskilda fysiska peroner är enligt EU-rätt ett laglöst kollektiv utan enskilda mänskliga rättigheter och möjlighet till skadestånd av det allmänna, om EN svensk lagstiftare, domstol eller exekutivt organ, som rättssubjekt producerat säkerhetsbrist, som är fördragsbrott, lokalt i EN medlemsstat på den inre solidariska marknaden i EES och Europeiska unionen.
      7.- Att i tal eller text röra ihop Europadomstol, Europaråd eller Europakonvention, med EU-rätt och EU-domstolen med säte i Luxemburg, är att lura/blåsa EN drabbad enskild medborgare på sina enskilda mänskliga rättigheter och möjlighet till skattefritt skadestånd av det allmänna, lokalt i EN medlemsstat på den inre solidariska marknaden i EES och Europeiska unionen.

      Värdesäkrade subjektiva värderingar i ord och begrepp ovan, i nutid och rum nedan.
      Lärstad den 28 juli 2014
      Bertil NätvÄrkselev

  • Om skada kan påvisas, direkt eller indirekt på annan/andra människor så är det ett brott mot Natural Law.

    Man måste ta avstamp i lagrummet, inte subjektiva värderingar.

    • Anders, vem skall i EN svensk domstol, rättssäkert påvisa direkt eller indirekt skada på EN drabbad medmänniska och att skadan är ”ett brott mot Naural Law”, även om information om ”Naural Law” saknas i lagrummet.se, om du med med ditt fria val av ordet ”lagrummet” konnotativt och kognitivt avsåg information på lagrummet.se?

      Vem ”måste ta avstamp i lagrummet” och ”inte subjektiva värderingar”?

      Värdesäkrade subjektiva värderingar i ord och begrepp ovan, i nutid och rum nedan.
      Lärö den 21 juli 2014
      Bertil NätvÄrkselev

      • Tack, Anders för ditt svar, men FN är inte svensk lagstiftare, eller kontrollmakt, men vem är ”vi” eller ”man”, som kollektivt i sak skall veta din poäng med att skriva ”lagrummet” och att skriva ”Rättspositivism trumfar mänskliga rättigheter:”, om min poäng är att ordet/begreppet ”vi” eller ”man” är laglösa kollektiva pronomen utan personligt ansvar och risk, för att i EN svensk domstol erhålla rättskapacitet (förmåga), att försvara enskilda mänskliga rättigheter och möjlighet till skattefritt skadestånd av det allmänna, för säkerhetsbrist som är fördragsbrott, lokalt i EN medlemsstat på den inre FRIA solidariska marknaden för vård, skola och omsorg i EES och Europeiska unionen.

        Värdesäkrade subjektiva värderingar i ord och begrepp ovan, i nutid och rum nedan.
        Lärstad den 27 juli 2014
        Bertil NätvÄrkselev

        • Vad gäller att Sverige ratificerat stadgan hänvisar jag till följande sida:
          http://www.udhr.de/swd.html
          Och ber samtidigt att du noterar artikel 30. Såvida du inte har en bättre förklaring så ligger detta dokument, om man skall tro skrivningen i den svenska översättningen, överst i rang över konventioner som skall följas.

          Precis som B. Ask nu kämpar som en Don Quijote mot Europadomstolens utslag i datalagringsärendet, så ser jag inte varför tjänstemän skall kunna välja och vraka när grundlagar och konventioner gäller eller inte gäller.

          Detta är enligt skrivningen en ratificerad konvention och således gäller den. Det är som med Kellogg-Briand-avtalet. Det duger inte att säga att si eller så många har brutit mot stadgarna så det spelar ingen roll vad man skrev på. Den förklaringen visar bara ovilja och oförmåga till ansvarstagande.

          För övrigt hänvisas till:
          Lissabonfördraget
          Efter att Lissabonfördraget trätt i kraft under 2009, är Sverige bundet av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

          Europakonventionen
          Sverige är part till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (ECHR) och de flesta av dess protokoll, samt ett antal av Europarådets övriga konventioner om mänskliga rättigheter. En person, en icke-statlig organisation eller en grupp enskilda personer som anser sig vara utsatt för en kränkning från Sveriges sida av de rättigheter som anges i Europakonventionen eller dess protokoll kan vända sig med ett klagomål till Europadomstolen.

          http://www.manskligarattigheter.se/dynamaster/file_archive/020524/0988ca65dd74412ceb2631d827774845/eu_stadga.pdf

          I det fallet skall man särskilt notera artikel 53 jämförbar med FNs artikel 30

  • Torbjörn, tack för din fråga i rubriken; ”Ska forskningsfusk vara brottsligt?”…, men ”forskningsfusk” är brottsligt lokalt i EN medlemsstat på den inre fria solidariska marknaden, för vård, skola och omsorg i EES och Europeiska unionen, om det är EN fysisk person, som forskat och producerat ”forskningsfusk” (säkerhetsbrist) och att du som EN drabbad enskild konsument och rättssubjekt i skarpt läge i EN domstol, rättssäkert kan bevisa att producenten/forskaren, med uppsåt eller grov vårdslöshet har producerat ”forskningsfusk” (säkerhetsbrist) för att i skarpt läge lura eller blåsa dig på dina enskilda mänskliga rättigheter och möjlighet till skadestånd av det allmänna om forskaren eller ”forskningsfusk” är EN säkerhetsbrist som är fördragsbrott.

    Brottslig är tjänstehjon som utom all rimlig tvivel i svensk domstol erkänner att hEn som enskilt rättssubjekt i tid och rum har producerat ”forskningsfusk” (säkerhetsbrist), med uppsåt eller grov vårdslöshet för att i nutid, nära framtid och rum lura eller blåsa EN fysisk person, på sina enskilda mänskliga rättigheter och möjlighet till skadestånd av det allmänna om forskaren eller ”forskningsfusk” är EN säkerhetsbrist som är fördragsbrott.

    Är forskaren mer än EN fysisk person, eller EN laglös svensk ideell eller partipolitisk förening eller bara EN forskare med ställningsfullmakt, i EN svensk myndighet, företag eller förening, som enligt Jante och Luthers regelvÄrk i EN Skattemyndighet, INTE är EN näringsvÄrksamhet, med STRIKT produktansvar för ”forskningsfusk” som är säkerhetsbrist, blir du som enskild konsument av ”forskningsfusk” lurad och blåst på dina enskilda mänskliga rättigheter och möjlighet till skadestånd av det allmänna, lokalt i EN medlemsstat på den inre fria solidariska marknaden, för vård, skola och omsorg i EES och Europeiska unionen.

    Värdesäkrade ord och begrepp i nutid och rum
    Lärö den 17 juli 2014
    Namn på näringsvÄrksamhet som producerat resultat ovan med STRIKT ansvar och risk.
    Namnteckning av företrädare med betalningsansvar för näringsvÄrksamhet ovan.
    Namnförtydligande och personnummer på företrädare med solidariskt betalningsansvar.

  • Allt forskningsfusk ska kriminaliseras, i synnerhet på läkemedels- och livsmedelsområdena. Det är häpnadsväckande att detta får fortgå med lagstiftarens goda minne. Som de stora elefanterna brukar uttrycka sig -“lite spill får man tåla”. Ett cyniskt sätt att se på felbehandlingar inom den allopatiska vården – där felmedicineringen kan skörda tusentals människoliv årligen. Det tar vanligtvis lite längre tid att förgifta människor med konventionella livsmedelstillsatser eller processkemikalier.

    Kan någon starta en namninsamling i något av de sociala medierna?
    Hans Kürzl, naturterapeut

  • Varför skulle inte forskningsfusk på något sätt få leda till lämpliga motåtgärder?

    Varför leder t ex inte försäkringsläkares manipulation av medicinska fakta i juridiska processer till att dessa blir åtalade – vilket enligt bl a Anders Tegnell (f d Socialstyrelsen, numera Smittskyddsinstitutet) borde leda till fällande dom, av-legitimation och fängelse?

    När man läser om Virpanens bekännelser hur det kan se ut i läkemedelsbranschen, bakom kulisserna och dess önskan på stora snabba vinster.

    När den ena framstående direktören efter den andra i telekombranschen till sist medger att strålning från elektronik faktiskt påverkar – i synnerhet barn! Att det finns anledning tro att ökningen av hjärntumörer skulle kunna förklaras av t ex mobilstrålning!

    Då måste det vara självklart att valda företrädare för svenska folket reagerar med “ovillkorlig och skärpt lagstiftning”.

    När fusk med våra livsmedel i form av tillsatser som inte hör hemma där; när myndigheter inte förbjuder regelverk vilka i slutändan tillåter spridning av kemikalier från reningsverk på våra åkrar och slutligen landar på våra tallrikar i form av något vi sedan tvingas bära med oss livet igenom – måste frågan ställas: “Skulle inte detta kunna vara åtalbart och leda till straff?”

    Innebär inte forskningsfusk att kortsiktig vinning i slutändan går före allt annat?

    Är inte detta en del i att riskkapitalism i dagsläget tycks vara viktigare än allt annat, oavsett om det har med juridiska processer mellan skadedrabbade och försäkringsbolag, matfusk eller annan manipulation av fakta att göra?

    Självklart skall forskningsfusk kriminaliseras!

    I slutändan skall inte felaktigt utformad lagstiftning tillåtas styra över medborgarnas krav på korrekt rättvisa och bästa tänkbara hälsa.

    Återinför tjänstemanna-ansvaret – oavsett vilket område det än gäller!!

  • Om forskarsamhället i stort ställer sig bakom att man lagför fuskare så är det genomförbart annars inte.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *