Sanna Ehdin: Inrätta ett oberoende Folkhälsoråd

DEBATT OCH HÄLSA. Forskare har åter slagit larm om bristen på det livsviktiga D-vitaminet hos Sveriges befolkning under vinterhalvåret. De uppmanar Livsmedelsverket att agera men de gör ingenting. Myndigheten har istället visat ett kompakt ointresse för sambandet mellan näringstillskott, hälsa och förebyggandet av sjukdomar. Därför behövs ett oberoende Folkhälsoråd, skriver Sanna Ehdin, PhD, immunolog och författare.

Text: Sanna Ehdin, PhD, immunolog och författare | Foto: Jen C. Hilner

Enda sättet att komma vidare är att ansvariga politiker tillsätter ett Folkhälsoråd med de svenska forskare, läkare och professorer som är kompetenta i modern kost- och näringsforskning. Först då kan vi få upp ämnet kost och näring på den internationellt professionella nivå som det förtjänar och svenska folket kan få tillgång till vettiga ochuppdaterade näringsråd.

Förtroende för den svenska Livsmedelsverket är sedan länge lågt, men nu reagerar även läkarkåren och forskare starkt på Livsmedelsverkets nonchalanta sätt att hantera livsviktig hälsoinformation. I ett par uppmärksammade debattartiklar på SvD Brännpunkt i januari har fyra forskare slagit larm om att stora delar av Sveriges befolkning sannolikt har brist på det livsviktiga D-vitaminet (“Brist på D-vitamin måste tas på allvar”). Det har allvarliga konsekvenser för folkhälsan, med ökad risk för åtskilliga sjukdomar som: MS, diabetes, demens, tarmcancer, schizofreni, fetma, autism och depression, men tyvärr kommer ingenting att ske.

Det svenska Livsmedelsverket (SLV) har gång på gång demonstrerat sin nonchalans för betydelsen av tillskott med vitaminer och mineraler – både i preventivt, sjukdomsförebyggande syfte eller för att skapa en god och stark hälsa. Problemet som forskarna Jonatan Salter och Peter Sundström skriver om är att de gränsvärden för kosttillskott som SLV anger må vara tillräckligt för att förhindra engelska sjukan, men räcker inte för att skydda mot allvarliga sjukdomar (se även artikeln “Farlig polarisering kring D-vitamin”).

Vet du hur SLV gått tillväga för att bestämma gränsvärdena för våra kosttillskott? De har sett vad folk har i sina matkorgar när de handlar och sett vad folk har på tallriken, och sedan räknat baklänges för att sätta gränsvärdena. Det är fullkomligt ovetenskapligt och har noll koppling till några hälsofaktorer.

När det gäller C-vitamin är det lika dåligt. SLV rekommenderar 75 mg (0,075 gram) per dag, vilket är satt för att hålla skörbjugg borta, men knappast för att motsvara kroppens behov. Nästan alla djurarter, från insekter till däggdjur, producerar sitt eget C-vitamin och utifrån djurens C-vitaminproduktion menar flera forskare att människors dagsbehov är 2–13 gram C-vitamin – beroende på ålder, stress och sjukdomar. C-vitamin är essentiellt för immunförsvaret och starka slemhinnor och behövs därför för att höja motståndskraften mot infektioner.

Men få saker är så viktiga för hälsan och självläkningen som just D-vitamin. D-vitamin är unikt bland vitaminerna, för det är ett steroidhormon, samma som våra könshormoner testosteron och östrogen. Vi har 30 000 gener i kroppen och vitamin D påverkar 2 000 av dem. Det är allvarligt att en fjärdedel av svenska skolbarn har D-vitaminbrist (data för åttaåringar från 2011). Precis som forskarna skriver ska dels nya rekommendationer utfärdas och anslag ges till fler studier, för sjukdom och nedsatt arbetskapacitet kostar samhället och företagen oerhörda summor.

Men D-vitaminfrågan är ”ingens bord” trots att D-vitaminbrist kan kopplas till många allvarliga sjukdomar och utvecklingsstörningar. Det är inte acceptabelt i ett högstående och kompetent samhälle som det svenska.

Livsmedelsverket finansieras av livsmedelsindustrin

Grundproblemet är att SLV inte är ett statligt verk i egentlig betydelse, utan dess verksamhet finansieras till största delen av livsmedelsindustrin. Det borgar inte för en neutral syn på kost och näring och mycket riktigt är Livsmedelsverkets syn präglad av att deras sakkunniga professorer under många år haft har avlönats av margarinindustrin.

När det avslöjades för ett par år sedan fick två av dem avgå, men skadorna hade ju redan skett – och var är deras neutralitet och saklighet? Till exempel fortsätter SLV att tvångsrekommendera margarin till alla skolbarn trots att forskning saknas som visar några positiva hälsoeffekter av margarin.

SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) erkände i sin svenska expertutredning 2013 att lågkolhydratkost ger snabbare viktminskning än andra dieter, till synes utan farliga effekter utan snarare med förbättrade hälsovärden.

Livsmedelsverket har under många decennier varnat för mättade fetter, när de mättade fetterna har en rad positiva hälsoeffekter för immunsystemet, benbildningen, god lungutveckling och effektiv användning av de essentiella fettsyrorna.

SLV har tvärtom gett fettsnåla och kolhydratrika kostråd sedan 1970-talet, vilket resulterat i en tredubbling av antalet överviktiga och fetman femdubblades i Sverige mellan 1969 och 2005. Idag är varannan man och en tredjedel av kvinnorna är överviktiga, och det är inget fel på våra gener utan felaktiga kostråd. Detta har skapat en rad följdsjukdomar, enorma kostnader och stort personligt lidande. Enbart psykisk ohälsa kostar 70 miljarder om året i förlorade arbetsinsatser och utgifter för vård och omsorg.

SLV är också ansvariga för att flera årskullar ungdomar på 1980-talet gjordes till glutenallergiker i Sverige, eftersom de rekommenderade en välling som hade för högt gluteninnehåll.

Vi behöver ett nytt och fräscht Folkhälsoråd

Det svenska folket behöver ett nytt ”Folkhälsoråd” som är uppdaterat i modern, internationell nutrition och inte finansierat av industrins kommersiella intressen. Det finns tillräcklig kompetens i modern nutritionsforskning i Sverige för detta.
Ett exempel är de 26 olika läkare och forskare i en artikel i Nutrition 2014 som krävde att lågkolhydratkost bör vara förstahandsalternativet vid såväl typ 2- som typ 1-diabetes.

För att vända den negativa sjukdomstrenden behöver vi ett ”Folkhälsoråd” som lyfter fram nya vetenskapliga data om kost, näring och hälsa och ger uppdaterade rekommendationer till den svenska befolkningen. Som ger sakligt inriktade hälsoråd som stärker det friska – och därigenom motverka ohälsa och utvecklingen av sjukdomar.

Ett annat exempel där ett Folkhälsoråd kan göra skillnad är att lyfta fram att brist på B-vitamin, D-vitamin och omega-3 fettsyror (DHA) kan ge nedstämdhet och depression, varför matvanor och näringsstatus borde utvärderas hos personer som söker hjälp mot dessa symtom.

Våra skattemedel betalar för att få en adekvat sjukvård och i det borde även ingå den bästa möjliga informationen om vad som skapar en hälsofrämjande livsstil. Låt oss få detta nu!

Text: Sanna Ehdin, PhD, immunolog och författare