Säkerhetsparanoia – MI5 anklagas för att pressa misstänkta muslimer till att begå självmord eller bli terrorister

ANALYS. Jihadi John som blivit känd som ISIS-mannen som dekapiterar västerlänningar i Syrien har inte bara utbildats i London utan är även känd av den brittiska säkerhetsunderrättelsetjänsten MI5 sedan 2008. Nu anklagas MI5 för att radikalisera muslimer till att bli extremt desperata. 

Text och analys: Torbjörn Sassersson

I slutet av februari 2015 identifierades Jihadi John som dataprogrammeraren Mohammed Emwazi från London, vilket rapporterades av bla CNN i artikeln: “ISIS militant ‘Jihadi John’ identified, U.S. officials say”.

The Telegraph har lagt ut en 60 sekunder lång video “The man behind ‘Jihadi John’ – in 60 seconds”,  som en porträttering av honom. Mannen beskrivs som att han radikaliserat sig själv till att bli en man som drivs av hämndbegär, en arketypisk terrorist. Hur vet vi om denna bild stämmer?

Videon är producerad av The Telegraph en brittisk tidning som sedan en tid har en amerikansk “Head of content”. NewsVoice skrev tidigare i artikeln: “Respekterad journalist på ”The Telegraph” hoppar av – Tidningen bryts ner” om avhopparen Peter Oborne som i februari 2015 varnade för att tidningen allt mer transformeras till att bli en slags kanal för konsensusuppfattningar och att det är diverse “shadowy executives” som bestämmer vad som är sant.

Svenska medier tonar ned det väsentliga

Svenska medier skriver om Jihadi John och nämner även människorättsorganisationen CAGE som arbetar för mänskliga rättigheter och som motarbetar ett orättfärdigt krig mot terrorism. CAGE hjälper tex muslimer som trakasseras av säkerhetsorganisationer. Enligt Asim Qureshi som är forskningsdirektör på CAGE blev han kontaktad av Emwazi och han är nästan helt säker på att Emwazi även är Jihadi John. Emwazi klagade på att han trakasserats grovt av MI5 (Military Intelligence Section 5). Utländska medier tar upp det problemet på detaljnivå medan svenska medier valt att tona ned djupet av trakasserierna mot Mohammed Emwazi. Den som enbart läser svenska medier kan aldrig förstå radikaliseringsprocessens natur.

Den bild som framträder är att Mohammed Emwazi hade en perfekt profil för att med rätt “tryck” från MI5 radikaliseras i riktningen till att bli Jihadi John. Det är en spekulation, men inte långsök för den som förstår hur olika länders underrättelsetjänster agerar i världen. Dessa insamlar inte bara information, utan de kan även arbeta med aktiv påverkan för att styra hela händelseförlopp (se bla Snowdens läckor).

Är Jihadi John en produkt av paranoia?

CAGE skriver i artikeln: “Jihadi John radicalised by Britain” från den 26 februari 2015 följande i sin analys:

“British security services have systematically engaged in the harassment of young Muslims, rendering their lives impossible and leaving them with no legal avenue to redress their situation.”

Daily Mail hävdar att tidningen fått mail från Emwazi där han uppger att han överväger att begå självmord på grund av trakasserier utförda av MI5 i England.

At the time, Mohammed Emwazi, the man now unmasked as the knife-wielding fanatic, was claiming to be an innocent victim of MI5 persecution. Emwazi, who would go on to orchestrate at least six hostage murders in Syria, said the harassment affected him so badly he was contemplating suicide. ‘I’ll take as many pills as I can so that I will sleep for ever,’ he warned. / Daily Mail, “Im a dead man walking: Jihadi John tells of paranoia at being shadowed by MI5…”

Time Magazine uppger i en artikel “‘Jihadi John’ Driven to ISIS by British Spy Harassment, Group Says” att Mohammed Emwazi vid upprepade tillfällen gripits, misshandlats och förhörts av MI5 sedan 2009.

“In 2010, however, he contacted CAGE, a London-based organization that supports people victimized by security agencies, to complain that he was being made to feel “like a prisoner” in the U.K.”

According to CAGE, Emwazi found himself the victim of harassment and abuse by U.K. authorities, which left him “greatly distressed.”

In a statement about Emwazi, released on Thursday, CAGE research director Asim Qureshi said, “We now have evidence that there are several young Britons whose lives were not only ruined by security agencies, but who became disenfranchised and turned to violence because of British counter-terrorism policies coupled with long standing grievances over Western foreign policy.”/ Time

Bilden tycks klarna hur säkerhetspoliser – avsiktligt eller inte – identifierar individer som väljs ut som objekt för misstankar och sedan blir utsatta för “behandling”. Hur personen agerar ut sin desperation varierar. En del överväger självmord medan andra kan drivas till att vilja hämnas och förmodligen till och med bli terrorister.

RT.com som hänvisar till AFP skriver att även Emwazis familj i Kuwait sedan en tid övervakas dygnet runt.

“Security agencies have taken the necessary measures to monitor them round the clock,” the Al-Qabas newspaper said, citing an “informed source”. / RT.com, “‘Jihadi John’ known to MI5 since 2008, but they let him escape – report”

Bildkälla: NBC News: “Jihadi John Linked to Shadowy London Street Gang”

BBC, The Telegraph och Sky News mfl publicerar efter den 26 februari 2015 flera artiklar som för fram budskapet att MI5 är oskyldigt till anklagelserna om att säkerhetsmän i England drivit Emwazi till att radikaliseras. Tidningar som tex BBC i artikeln: “‘Jihadi John’: Extremists ‘not radicalised by MI5′” försvarar MI5. James Cameron går ut i media och gör samma sak.

The Prime Minister defends the security services as questions are raised over what MI5 knew about Islamist militant “Jihadi John”. / Sky News, “PM Defends MI5 After ‘Jihadi John’ Named”

Shiraz Maher from King’s College London dismisses claims by British advocacy group Cage that Jihadi John was driven into extremism by MI5 as “pathetic” / The Telegraph, “Jihadi John identity revealed: Cage claims that MI5 drove Mohammed Emwazi to extremism are ‘pathetic'”

En sak är klar och det är att gränsen mellan att jaga misstänkta muslimer och att skapa verkliga terrorister suddats ut.

Text och analys: Torbjörn Sassersson