Replik: Fjorton forskare saknar kunskap om nötkött och flygresor

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 14 mars 2015
- NewsVoice redaktion
Björn Hammarskjöld

Bjo?rn Hammarskjo?ldBjörn Hammarskjöld som är assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi och filosofie licentiat i biokemi anser att de 14 forskarna desinformerar i sin debattartikel ”Nu krävs kraftfulla åtgärder mot nötkött och flygresor” på DN Debatt. Hans replik blev refuserad och därför publiceras den i NewsVoice. Hammarskjöld vill peka på två allvarliga fel som författarna hävdar.

1. Första problemet gäller mat och växthusgasutsläpp

”När det gäller mat kommer växthusgasutsläppen i huvudsak från nötkötts- och mjölkproduktion i form av utsläpp från kornas magar och från foderproduktion. …. [M]otsvarande siffra för baljväxter är ungefär hundra gånger lägre än för nötkött.”

Låt oss se på två höbalar om 30 kg torrsubstans. De innehåller då 30 kg kolhydrater i form av cellulosa som människan inte kan spjälka eller förbränna.

Den ena balen får ligga på åkern och ruttna. Hälften blir metan och hälften blir koldioxid. Och det blir ungefär 22, 4 kubikmeter ”växthusgaser”.

Alla har sett bilder på kor med gasuppsamlingsballong på ryggen. Den ballongen rymmer uppskattningsvis 100-150 L. Så när en ko äter den andra höbalen bildas det bara omkring 150 L ”metan”. Vart har resten av de omkring 22 250 L gas tagit vägen?

Jo, det blir mjölk och det blir ko i form av kött och fett. Detta eftersom korna kan förvandla cellulosa till korta fettsyror som sedan kan användas för att kon ska kunna ge mjölk (det går åt omkring 20 kg hö för att producera 20 L mjölk) och att kon ska överleva till nästa dag. Sedan ger kon stora mängder kött för oss att äta.

Baljväxter kräver enligt WWF lika mycket fossilt bränsle per kg bönor som naturbeteskött per kg. Eftersom bönor enligt Livsmedelsverkets databas har halva proteinmängden per kg jämfört med kött krävs det dubbelt så mycket bönor som kött för att få lika mycket protein.

Sedan har protein från bönor jämfört med kött låga nivåer av livsnödvändiga aminosyror, proteiners byggstenar. Därför behövs ytterligare protein från bönor jämfört med kött, det behövs viktmässigt sammanlagt 10-20 gånger mer bönor än kött för att tillgodose behovet av livsnödvändiga aminosyror.

Kor är självgående automatgödslande gräsklippare som bygger mull medan bönor kräver ändliga resurser av fossilbaserad konstgödsel som tär på jorden. Mineraler försvinner från jorden med bönorna men inte med korna.

Så kor (och andra gräsbetare) är mycket mer klimatsmarta än bönor för ett hållbart samhälle.

2. Nästa problem är flygtrafiken

”När det gäller flyget sker klimatpåverkan inte bara genom att flygbränslet förbränns och omvandlas till koldioxid. Flyget orsakar också kondensstrimmor på hög höjd vilket förstärker den globala uppvärmningen.”

Tänk om de fjorton forskarna hade haft kunskaper i grundskolans fysik. Då hade de vetat att moln och kondensstrimmor på himlen reflekterar solens värmande strålar och ljus rakt ut i den kalla rymden. De hade vetat att under ett moln så är det mycket kallare än i solskenet utanför molnskuggan sommartid. De borde ha läst att det finns de som har föreslagit att skicka upp satelliter som sprider ut stora vita plastschabrak i geostationära banor runt jorden genom att reflektera solljuset för att minska den globala uppvärmningen.

Blir det varmare ökar avdunstningen av dihydrogenoxid från jordens yta och täcker delar av himlen med stora vita kondensat som sänker temperaturen på jordytan. Då sjunker avdunstningen av dihydrogenoxid som då släpper igenom mer värme från solen som ökar avdunstningen och så går cykeln vidare. Det är ett klassiskt exempel på ett självstabilt system med negativ återkoppling.

Att jordens medeltemperatur är långtidsstabil är visat även av FN:s klimatpanel. En liten felaktighet i en exponentiell faktor i ett dataprogram kan ge skenbart stora förändringar i temperaturen då man räknar i procent av grader Celcius när man egentligen skulle räkna i grader Kelvin.

Ett annat namn på dihydrogenoxid är vatten, H2O, som enligt tillgängliga data utgör omkring 95 % av växthuseffekten…

Det är synd att 14 högutbildade människor synes sakna grundskolans kunskaper i biologi, fysik och kemi.

Text: Björn Hammarskjöld, assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi, filosofie licentiat i biokemi

Relaterat

De 14 forskarna:

David Andersson, doktorand, Inst. för energi och miljö, Chalmers
Christian Azar, professor, Inst. för energi och miljö, Chalmers
Anders Biel, professor, Psykologiska inst., ­Göteborg universitet
David Bryngelsson, doktorand, Inst. för energi och miljö, Chalmers
Olof Drakenberg, miljöekonom, Göteborgs ­miljövetenskapliga centrum
Tommy Gärling, professor emeritus, Psykologiska inst., Göteborgs universitet
Fredrik Hedenus, fil. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers
John Holmberg, professor, Inst. för energi och miljö, Chalmers
Sverker C. Jagers, professor i statsvetenskap, Göteborgs Universitet och Luleå tekniska högskola
Jörgen Larsson, fil. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers
Jonas Nässén, docent, Inst. för energi och miljö, Chalmers
Cecilia Solér, ekon. dr., Företagsekonomiska inst., Göteborgs Universitet
Thomas Sterner, professor, Nationalekonomiska inst., Göteborgs universitet
Stefan Wirsenius, tekn. dr., Inst. för energi och miljö, Chalmers

Donera till NewsVoice

Så här kan du stötta Newsvoice

  • Den “allmänna uppfattningen” är även här uppbyggd på missuppfattningar och okunskap! Det är oerhört plågsamt att ta del av den “etablerade forskningens” tvärsäkra påståenden. Att man satsar miljarder på att minska utsläppen av koldioxid är patetiskt – vilket inte betyder att man skall fortsätta slösa med kol och olja.

  • Den “allmänna uppfattningen” är även här uppbyggd på missuppfattningar och okunskap! Det är oerhört plågsamt att ta del av den “etablerade forskningens” tvärsäkra påståenden. Att man satsar miljarder på att minska utsläppen av koldioxid är patetiskt – vilket inte betyder att man skall fortsätta slösa med kol och olja.

  • David, för enkelhetens skull innehåller alla organiska molekyler kol, C, samt ungefär 2 väte, H, och 1 syre, O. Summaformeln blir då (CH2O)1 000 mol vid 30 kg. Fett innehåller litet mindre O men är en relativt liten del av totalmängden, protein innehåller också litet mindre O och litet kväve, N. Vitaminer är också uppbyggda av organiskt kol och mineralerna utgör mindre än 3 % av totalvikten och är så litet att det kan bortses ifrån, framför allt när man adderar förlusterna i vikt per kolatom för organiska molekyler utom kolhydrater
    Så i slutändan blir det i alla fall 1 000 mol kol och därmed 1 000 mol gaser eller 990 mol ko och 10 mol gaser. 1 mol =6*10^23 molekyler eller atomer

  • David, för enkelhetens skull innehåller alla organiska molekyler kol, C, samt ungefär 2 väte, H, och 1 syre, O. Summaformeln blir då (CH2O)1 000 mol vid 30 kg. Fett innehåller litet mindre O men är en relativt liten del av totalmängden, protein innehåller också litet mindre O och litet kväve, N. Vitaminer är också uppbyggda av organiskt kol och mineralerna utgör mindre än 3 % av totalvikten och är så litet att det kan bortses ifrån, framför allt när man adderar förlusterna i vikt per kolatom för organiska molekyler utom kolhydrater
    Så i slutändan blir det i alla fall 1 000 mol kol och därmed 1 000 mol gaser eller 990 mol ko och 10 mol gaser. 1 mol =6*10^23 molekyler eller atomer

  • Jag tänker inte ge mig in i debatten i stort, men 30 kg ts hö innehåller inte 30 kg cellulosa! Hö innehåller, förutom cellulosa, diverse andra kolhydrater, protein, lite fett, samt vitaminer och mineraler. Det stämmer däremot att det inte kan användas som livsmedel och tillgodoses av människor.

  • Jag tänker inte ge mig in i debatten i stort, men 30 kg ts hö innehåller inte 30 kg cellulosa! Hö innehåller, förutom cellulosa, diverse andra kolhydrater, protein, lite fett, samt vitaminer och mineraler. Det stämmer däremot att det inte kan användas som livsmedel och tillgodoses av människor.

  • Vi har på denna planet haft 7 istider de cirka 700k åren, dvs en istid var 100.000 år där ca 70.000 år är istid med nästföljande 30.00 år av värme. Detta har solsystemet och jorden klarat av helt själva utan människans hjälp. Vi är nu inne på slutet va den varma perioden och det är fortsatt helt naturligt med en global uppvärmning. Det beror på att jordens axel och bana runt solen varierar med ca 100.000 års intervaller. Men det är klart, om vi betalar mer skatt så löser säkert EU detta för oss framledes

  • Vi har på denna planet haft 7 istider de cirka 700k åren, dvs en istid var 100.000 år där ca 70.000 år är istid med nästföljande 30.00 år av värme. Detta har solsystemet och jorden klarat av helt själva utan människans hjälp. Vi är nu inne på slutet va den varma perioden och det är fortsatt helt naturligt med en global uppvärmning. Det beror på att jordens axel och bana runt solen varierar med ca 100.000 års intervaller. Men det är klart, om vi betalar mer skatt så löser säkert EU detta för oss framledes

  • Sedan finns det enligt SMHI en annan gas som påverkar klimatet mer än 30 gånger mer än koldioxid och som dessutom finns i mängder om
    10 000 ppm i atmosfären jämfört med koldioxid 300 ppm och metan 1,7 ppm.

    Den gasen är dihydrogenmonoxid.

    Blir det varmare ökar avdunstningen av ämnet från Jorden och blir det kallare minskar avdunstningen av ämnet
    Samtidig som koncentrationen ökar bildas det solljusreflekterande kondensat som på ett mycket effektivt sätt reflekterar värmeenergin ut i rymden så att värmen inte når Jordens yta. Då minskar avdunstningen av ämnet vilket leder till att det solljusreflekterande kondensatet minskar och till och med försvinner helt. Då kan temperaturen på Jordens yta öka igen och avdunstningen av ämnet ökar igen.

    Detta system utgör ett självstabiliserande system med negativ återkoppling.

    Ett annat namn på dihydrogenmonoxid är vatten, H2O, kondensaten på himlen kallas moln.

    Till och med SMHI vet att vattenånga är en mycket större system för klimatpåverkan än koldioxid eller metan.

    “Metan står för 20% av växthuseffekten om vattenånga ej tas med. ”

    Människan är megaloman när hon påstår att hon kan påverka klimatet på vår Jord

  • Nej Bo, klimatet kan inte stabiliseras, men med det som sagts i tråden är det falsk politik och oansvarigt slöseri med skattepengar när man försöker förleda det politiska systemet till meningslösa och kontraproduktiva åtgärder som försvar för vårt allmänna resursslöseri.

  • Måste bara säga att jag är SÅ tacksam för NewsVoice! Skribenter (som ständigt blockeras i gammelmedia!) är välkomna här av alla oss som vill ha saklig (läs icke manipulerad!) rapportering om vad som händer och sker i världen. Personligen välkomnar jag verkligen dessa röster och läser ‘allt’ med intresse. Tack för ännu en vettig artikel!

  • Som om klimatet kan stabiliseras. Det är en elak myt! De processer somsatts igång går inte att hejda. Det är det verkliga problemet som ingen pratar om!

  • Sedan finns det enligt SMHI en annan gas som påverkar klimatet mer än 30 gånger mer än koldioxid och som dessutom finns i mängder om
    10 000 ppm i atmosfären jämfört med koldioxid 300 ppm och metan 1,7 ppm.

    Den gasen är dihydrogenmonoxid.

    Blir det varmare ökar avdunstningen av ämnet från Jorden och blir det kallare minskar avdunstningen av ämnet
    Samtidig som koncentrationen ökar bildas det solljusreflekterande kondensat som på ett mycket effektivt sätt reflekterar värmeenergin ut i rymden så att värmen inte når Jordens yta. Då minskar avdunstningen av ämnet vilket leder till att det solljusreflekterande kondensatet minskar och till och med försvinner helt. Då kan temperaturen på Jordens yta öka igen och avdunstningen av ämnet ökar igen.

    Detta system utgör ett självstabiliserande system med negativ återkoppling.

    Ett annat namn på dihydrogenmonoxid är vatten, H2O, kondensaten på himlen kallas moln.

    Till och med SMHI vet att vattenånga är en mycket större system för klimatpåverkan än koldioxid eller metan.

    “Metan står för 20% av växthuseffekten om vattenånga ej tas med. ”

    Människan är megaloman när hon påstår att hon kan påverka klimatet på vår Jord

  • Nej Bo, klimatet kan inte stabiliseras, men med det som sagts i tråden är det falsk politik och oansvarigt slöseri med skattepengar när man försöker förleda det politiska systemet till meningslösa och kontraproduktiva åtgärder som försvar för vårt allmänna resursslöseri.

  • Måste bara säga att jag är SÅ tacksam för NewsVoice! Skribenter (som ständigt blockeras i gammelmedia!) är välkomna här av alla oss som vill ha saklig (läs icke manipulerad!) rapportering om vad som händer och sker i världen. Personligen välkomnar jag verkligen dessa röster och läser ‘allt’ med intresse. Tack för ännu en vettig artikel!

  • Som om klimatet kan stabiliseras. Det är en elak myt! De processer somsatts igång går inte att hejda. Det är det verkliga problemet som ingen pratar om!

  • Hela mathanteringen är absurd från början till slut. Det absolut enklaste tricket är att bara äta ekologiskt och lokalodlat samt tugga varje tugga i minst 2-4 minuter (gärna upp till 6 min). Det går inte med industrimaten för den smakar (infoga valfritt fult ord) efter någon minut.

    Vinsten? Kolhydraterna hinner brytas ner i munnen (där den huvudsakliga nedbrytningen av kolisar sker). Hjärnan hinner få info om vad du har i munnen och tillverkar rätt enzymer för fortsatt nedbrytning så att mer av det man stoppar i munnen kommer till nytta. Man blir mätt på ca 50% av vad som behövs när man glufsar i sig som de flesta gör idag.

    Vad skulle hända om vi åt naturligt och halverade vårt matbehov till att börja med?

    • Man ska låta bli att äta mer än 100 g kolhydrater per dag (om man är frisk). Även dem som bryts ned till mindre sockermolekyler redan i munnen. Glukos (vanligaste kolhydratmolekylen) höjer alltid P-glukos.
      Betänk att 70 kg människa innehåller omkring 1,5-3 g glukos i hela blodvolymen. Vill man begå självmord så räcker det att spruta in mer än 25 g glukos i blodet och man dör i akut glukosförgiftning.
      Att sedan Livsmedelsverket vill döda os mer än 20 ggr dagligen genom att rekommendera att en man ska äta 480 g glukos per dag är bara att beklaga och dessutom få Livsmedelsverket att ändra sig.
      Fruktos, som finns i vanligt socker och i “fruktogrönt” är 5-10 gånger giftigare än glukos. Alla former av socker kopplas utan kontroll till proteiner, ger glykering av proteiner. Det kallas även Advanced Glycation Endproducts (AGE). Det mest kända AGE är HbA1c eller “långtidssockret”. Där har hemoglobin blivit kanderad och sockermolekylen blockerar hemoglobinets syretransporterande förmåga.
      Slutsats: låt bli så mycket kolhydrater som möjligt för att må bra.
      Ät kött och fett i stället, det som människan består av. Då kan man underhålla kroppen perfekt och leva länge.

      • Det absurda i hela den här debattråden är att den politiska elitens stödtrupper i form av de fjorton forskarna från Göteborg tillsammans med många andra lyckats fokusera hela livsmedelsdebatten till några feltolkade och helt naturliga biokemiska förlopp hos bondens kor. Samtidigt förtränger man att samma biokemi fungerar likadant när jordklotets årligen nyproducerade totala fotosyntesproduktion möter samma öde förr eller senare, men att det endast är fotosyntes från bondens odlingar som kan användas till livsmedel.
        Min beskrivning av den verkliga och långsiktiga energihanteringen på en fungerande köttproduktionsgård har jag nu gjort lite mer lättillgänglig (www.busvebacken.se/EnergiFörbrukningen)

    • @ Björn Hammarskjöld
      Nu äter ju jag LCHF sedan minst 7 år tillbaka, men effekten av att tugga är densamma oavsett vad man stoppar i mun. Jag tog upp kolisarna bara för att det specifikt ska vara dem man måste tugga för att de ska brytas ner därför att proteinet tas om hand i magen och fettet i tarmarna. Sen består ju många födoämnen av blandningar av proteiner, fett och kolisar.

      Om man tuggar länge låter man kroppens egen brandvägg fungera som den ska. Och man blir snabbare mättare på mindre. Det var väl det centrala i vad jag ville ha sagt.

      • Stella, ju mer man tuggar kolhydrater desto snabbare tas de upp. Äter man råa grönsaker och sväljer dem otuggade är det inte mycket kolhydrater som frigörs ur cellväggarnas cellulosa.
        Tugga en morot så länge det går och moroten blir allt mer finfördelad och mosad av tänderna så att amylas och andra kolhydratenzymer kan jobba och frigöra enkla sockerarter som man kan känna genom att moroten blir allt sötare i smaken.
        Samma sak händer med kokta eller frysta grönsaker/frukter.
        Så för att ta upp minst kolhydrater från maten ska man låta bli att tugga dem och de ska vara råa.
        Kött och fett behöver man inte tugga, kroppen kan ta hand om protein och fett med hjälp av enzymer i magsäck och resten av magtarmkanalen.
        Cellulosa kan människan inte smälta, kolla när man ätit majskorn, de kommer ut intakta i avföringen. De har då inte digererats.
        Människan kan smälta protein och fett men inte cellulosa.

        • Sedan jag övergått från kolhydrater, till i h.sak kött och animaliskt fett i min diet, har jag förlorat 10 kg kroppsvikt på ett år. (fr. 87 till 77 kg. /180 cm lång)
          Puls och blodtryck som för 35 år sedan, allmänt bättre välbefinnande och mer balanserad mättnadskänsla på mindre matintag. Den mellanlagrade fettreserven kring midjan är borta och mitt BMI är optimalt. Bakgrund; Studie av LCHF teori samt boken “Fettskrämd” av Lars-Erik Litsfeldt! #JanèRo

  • Hela mathanteringen är absurd från början till slut. Det absolut enklaste tricket är att bara äta ekologiskt och lokalodlat samt tugga varje tugga i minst 2-4 minuter (gärna upp till 6 min). Det går inte med industrimaten för den smakar (infoga valfritt fult ord) efter någon minut.

    Vinsten? Kolhydraterna hinner brytas ner i munnen (där den huvudsakliga nedbrytningen av kolisar sker). Hjärnan hinner få info om vad du har i munnen och tillverkar rätt enzymer för fortsatt nedbrytning så att mer av det man stoppar i munnen kommer till nytta. Man blir mätt på ca 50% av vad som behövs när man glufsar i sig som de flesta gör idag.

    Vad skulle hända om vi åt naturligt och halverade vårt matbehov till att börja med?

    • Man ska låta bli att äta mer än 100 g kolhydrater per dag (om man är frisk). Även dem som bryts ned till mindre sockermolekyler redan i munnen. Glukos (vanligaste kolhydratmolekylen) höjer alltid P-glukos.
      Betänk att 70 kg människa innehåller omkring 1,5-3 g glukos i hela blodvolymen. Vill man begå självmord så räcker det att spruta in mer än 25 g glukos i blodet och man dör i akut glukosförgiftning.
      Att sedan Livsmedelsverket vill döda os mer än 20 ggr dagligen genom att rekommendera att en man ska äta 480 g glukos per dag är bara att beklaga och dessutom få Livsmedelsverket att ändra sig.
      Fruktos, som finns i vanligt socker och i “fruktogrönt” är 5-10 gånger giftigare än glukos. Alla former av socker kopplas utan kontroll till proteiner, ger glykering av proteiner. Det kallas även Advanced Glycation Endproducts (AGE). Det mest kända AGE är HbA1c eller “långtidssockret”. Där har hemoglobin blivit kanderad och sockermolekylen blockerar hemoglobinets syretransporterande förmåga.
      Slutsats: låt bli så mycket kolhydrater som möjligt för att må bra.
      Ät kött och fett i stället, det som människan består av. Då kan man underhålla kroppen perfekt och leva länge.

      • Det absurda i hela den här debattråden är att den politiska elitens stödtrupper i form av de fjorton forskarna från Göteborg tillsammans med många andra lyckats fokusera hela livsmedelsdebatten till några feltolkade och helt naturliga biokemiska förlopp hos bondens kor. Samtidigt förtränger man att samma biokemi fungerar likadant när jordklotets årligen nyproducerade totala fotosyntesproduktion möter samma öde förr eller senare, men att det endast är fotosyntes från bondens odlingar som kan användas till livsmedel.
        Min beskrivning av den verkliga och långsiktiga energihanteringen på en fungerande köttproduktionsgård har jag nu gjort lite mer lättillgänglig (www.busvebacken.se/EnergiFörbrukningen)

    • @ Björn Hammarskjöld
      Nu äter ju jag LCHF sedan minst 7 år tillbaka, men effekten av att tugga är densamma oavsett vad man stoppar i mun. Jag tog upp kolisarna bara för att det specifikt ska vara dem man måste tugga för att de ska brytas ner därför att proteinet tas om hand i magen och fettet i tarmarna. Sen består ju många födoämnen av blandningar av proteiner, fett och kolisar.

      Om man tuggar länge låter man kroppens egen brandvägg fungera som den ska. Och man blir snabbare mättare på mindre. Det var väl det centrala i vad jag ville ha sagt.

      • Stella, ju mer man tuggar kolhydrater desto snabbare tas de upp. Äter man råa grönsaker och sväljer dem otuggade är det inte mycket kolhydrater som frigörs ur cellväggarnas cellulosa.
        Tugga en morot så länge det går och moroten blir allt mer finfördelad och mosad av tänderna så att amylas och andra kolhydratenzymer kan jobba och frigöra enkla sockerarter som man kan känna genom att moroten blir allt sötare i smaken.
        Samma sak händer med kokta eller frysta grönsaker/frukter.
        Så för att ta upp minst kolhydrater från maten ska man låta bli att tugga dem och de ska vara råa.
        Kött och fett behöver man inte tugga, kroppen kan ta hand om protein och fett med hjälp av enzymer i magsäck och resten av magtarmkanalen.
        Cellulosa kan människan inte smälta, kolla när man ätit majskorn, de kommer ut intakta i avföringen. De har då inte digererats.
        Människan kan smälta protein och fett men inte cellulosa.

  • Du har en god sammanfattning av de biologiska kretslopp vars produktion även jag har har studerat, forskat och idkat mycket långvariga självstudier omkring sedan studenttiden på 60-talet. Utifrån mina erfarenheten kan jag dock inte se att t ex kossan egentligen kan upptäcka några skillnader emellan om hennes behov av näring kommer från vilda örter, odlade vallväxter eller en kombination av hemmaodlad cellulosa och utifrån inhämtade koncentrat av odlade näringskomponenter. Den globala tillgången på vilda örter och s k ängar är dock så liten att den på sin höjd kan försörja i bästa fall hundra miljoner människor i hela världen, inräknat vilda gräsätare.
    Kossan själv (liksom alla vilda gräsätare) och hennes metabolism reagerar enligt mina rön enbart efter om hon hinner samla tillräckligt mycket av den foderbalans av enskilda komponenter som motsvarar hennes metaboliska krav och behov för varje fas i hennes liv.

    Vad gäller dina synpunkter på småskalighet och jordbrukspolitik, så tycker jag bara att dom avslöjar den stora distans som nu råder mellan de praktiskt utövande producenterna och alla tyckare från konsumentsidan som uttalar sig.

    Jag håller nu på med en sammanfattning av min egen “utvecklingskurva” vad gäller köttproduktion som jag antar att en del tyckare kallar för småskalig och andra inklusive mig själv vill betrakta som samhällsnödvändig industriproduktion i positiv bemärkelse. http://busvebacken.se/NutidaJordbruk#Effektivitet_och_energiförbrukning .

    Jag har inte hunnit med analysen ännu men kommer att tillfoga när den blir klar..

  • Du har en god sammanfattning av de biologiska kretslopp vars produktion även jag har har studerat, forskat och idkat mycket långvariga självstudier omkring sedan studenttiden på 60-talet. Utifrån mina erfarenheten kan jag dock inte se att t ex kossan egentligen kan upptäcka några skillnader emellan om hennes behov av näring kommer från vilda örter, odlade vallväxter eller en kombination av hemmaodlad cellulosa och utifrån inhämtade koncentrat av odlade näringskomponenter. Den globala tillgången på vilda örter och s k ängar är dock så liten att den på sin höjd kan försörja i bästa fall hundra miljoner människor i hela världen, inräknat vilda gräsätare.
    Kossan själv (liksom alla vilda gräsätare) och hennes metabolism reagerar enligt mina rön enbart efter om hon hinner samla tillräckligt mycket av den foderbalans av enskilda komponenter som motsvarar hennes metaboliska krav och behov för varje fas i hennes liv.

    Vad gäller dina synpunkter på småskalighet och jordbrukspolitik, så tycker jag bara att dom avslöjar den stora distans som nu råder mellan de praktiskt utövande producenterna och alla tyckare från konsumentsidan som uttalar sig.

    Jag håller nu på med en sammanfattning av min egen “utvecklingskurva” vad gäller köttproduktion som jag antar att en del tyckare kallar för småskalig och andra inklusive mig själv vill betrakta som samhällsnödvändig industriproduktion i positiv bemärkelse. http://busvebacken.se/NutidaJordbruk#Effektivitet_och_energiförbrukning .

    Jag har inte hunnit med analysen ännu men kommer att tillfoga när den blir klar..

  • Ja det är klart, utmärkt. Tack.
    Men en viktig sak bör utvecklas, att Kor, är till 90% inte “självgående automatgödslande gräsklippare”, utan är uppfödda av helt andra substanser, det vet Ni själva, som ligger bakom skövlande av regnskog och börja inte med big pharmas inblandande. Där är boven som i detta sammanhang helt blir bortglömd. Kött är bara bra, när dom just är självgående automatgödslande gräsklippare men tyvärr ser världens kötttillverkning annorlunda ut. Men annans är vi helt överens. Tack.

    • Alldeles riktigt konstaterande Fredrik, men då skall man angripa EU:s jordbrukspolitik som inte på något sätt är hållbar. Ät gräsbetat kött från svenska ängsmarker och känn er som goda miljöansvarstagande medborgare.

      • God dag herr Bern, herr Hammarskjöld. Jotack, är uppfödd pa svenskt vilt, vilket kanske är det säkraste alternativet, minus Tjernobyl.
        Men det svenska köttet fran “självgående automatgödslande gräsklippare”, finns det verkligen tillgängligt för alla i kyldiskarna hemma i Svedala?utan Big pharmas inblandning, och inom ramarna för vad var Svensk har i sin portmonnä. Har stort tvivel.
        Och tyvärr finns inte tillräckligt med ammunition i bältet för att ge sig i Europas skenande jordbrukspolitik, men tyvärr vets tillräckligt för att undvika varenda kött produkt som ställs pa hyllan.
        Men lita pa mig, ät aldrig gris, om du inte känner bonden mycket väl.
        Bor sedan länge utomlands, där vi köper “Allt” direkt fran bonden, och använder Newsvoice och Antropocene som informationskällor, varför det kommer dröja länge innan nästa hemresa…Stort tack.
        Vad är det egentligen som har gatt snett däruppe i norr…mycket. Tycker det är lite otäckt, Sverige som var so Perfect…
        Tack för bra kanaler.

    • Fredrik, fram till 1970-talet var Sverige självförsörjande ur jordbrukssynpunkt med hjälp av småskaliga familjejordbruk. Korna på den tiden fick inget kraftfoder.
      Nu har man lyckats lägga ned småjordbruken och i stället fixat till storjordbruk och lyckas inte bättre med försörjningsgraden än mindre än 50 %
      Det finns studier som visar att mjölkmängden är oförändrad när korna slipper kraftfoder jämfört med då de äter kraftfoder. Så det är besynnerligt att mjölkbönder använder kraftfoder som bara ökar kostnaderna och gör korna sjukare och ökar veterinärkostnaderna.
      Sen anser jag att det är du och jag som kan rösta med plånboken. Vi ska äta svenskt kött och slipper då en del av det storskaliga jordbruket. Och vi kan kräva att livsmedelskedjorna inte fixar oskäliga påslag på svensk mat. Danskt fläskkött ger bonden 14 kr/kg medan svenskt griskött ger bonden 15 kr/kg Men affärerna tar ut dubbla priset på svenskt kött.
      Så det är bättre att köpa direkt från bonden.

  • Vilken härlig sågning av de fjorton stollarnas stolleprov! Vraket av miljöpartiskutan sjunker av denna torped midskepps så naturligtvis publiceras inte repliken för den skulle ju skada det parti som journalisterna och stollarna gillar och stöder.

  • Dessa 14 forskare är ett typexempel på elitens makt att manipulera den stora massan genom ett kontrollsystem som gör dessa “forskare” till elitens redskap.

  • Ja det är klart, utmärkt. Tack.
    Men en viktig sak bör utvecklas, att Kor, är till 90% inte “självgående automatgödslande gräsklippare”, utan är uppfödda av helt andra substanser, det vet Ni själva, som ligger bakom skövlande av regnskog och börja inte med big pharmas inblandande. Där är boven som i detta sammanhang helt blir bortglömd. Kött är bara bra, när dom just är självgående automatgödslande gräsklippare men tyvärr ser världens kötttillverkning annorlunda ut. Men annans är vi helt överens. Tack.

    • Alldeles riktigt konstaterande Fredrik, men då skall man angripa EU:s jordbrukspolitik som inte på något sätt är hållbar. Ät gräsbetat kött från svenska ängsmarker och känn er som goda miljöansvarstagande medborgare.

      • God dag herr Bern, herr Hammarskjöld. Jotack, är uppfödd pa svenskt vilt, vilket kanske är det säkraste alternativet, minus Tjernobyl.
        Men det svenska köttet fran “självgående automatgödslande gräsklippare”, finns det verkligen tillgängligt för alla i kyldiskarna hemma i Svedala?utan Big pharmas inblandning, och inom ramarna för vad var Svensk har i sin portmonnä. Har stort tvivel.
        Och tyvärr finns inte tillräckligt med ammunition i bältet för att ge sig i Europas skenande jordbrukspolitik, men tyvärr vets tillräckligt för att undvika varenda kött produkt som ställs pa hyllan.
        Men lita pa mig, ät aldrig gris, om du inte känner bonden mycket väl.
        Bor sedan länge utomlands, där vi köper “Allt” direkt fran bonden, och använder Newsvoice och Antropocene som informationskällor, varför det kommer dröja länge innan nästa hemresa…Stort tack.
        Vad är det egentligen som har gatt snett däruppe i norr…mycket. Tycker det är lite otäckt, Sverige som var so Perfect…
        Tack för bra kanaler.

    • Fredrik, fram till 1970-talet var Sverige självförsörjande ur jordbrukssynpunkt med hjälp av småskaliga familjejordbruk. Korna på den tiden fick inget kraftfoder.
      Nu har man lyckats lägga ned småjordbruken och i stället fixat till storjordbruk och lyckas inte bättre med försörjningsgraden än mindre än 50 %
      Det finns studier som visar att mjölkmängden är oförändrad när korna slipper kraftfoder jämfört med då de äter kraftfoder. Så det är besynnerligt att mjölkbönder använder kraftfoder som bara ökar kostnaderna och gör korna sjukare och ökar veterinärkostnaderna.
      Sen anser jag att det är du och jag som kan rösta med plånboken. Vi ska äta svenskt kött och slipper då en del av det storskaliga jordbruket. Och vi kan kräva att livsmedelskedjorna inte fixar oskäliga påslag på svensk mat. Danskt fläskkött ger bonden 14 kr/kg medan svenskt griskött ger bonden 15 kr/kg Men affärerna tar ut dubbla priset på svenskt kött.
      Så det är bättre att köpa direkt från bonden.

      • Några snabba:
        Gräs producerar ingen metan om oäten ensilage gör det (jag vet inte det) är för att man har en riskfyld metod för att producera mat till kossorna (som kan inte undvika att producera metan)
        Bönprotein är inte komplett, men det går att komplettera genom att äte samtidigt sädeslag (som inte heller är komplett men kompleterar varandra. Det gör man överallt på jorden, ris och bönor i Asien, mais och bänor i Amerika, falafel i brot i Arabvärlden, etc. Proteinproduktion av växter på det sättet blir mångdubbelt större än att gå omvägen vi kött.
        Bönorna behöver inte så stora mängder av gödsel (om nåt alls). Man gröngödslar genom att odla ärter! De er mer än det som de tar.

        • Ruttnande gräs producerar metan och koldioxid i lika mängder. Det går långsamt och alla kolatomerna blir gas och bakterier/svamp. Metan består av 1 kolatom och 4 väteatomer, koldioxid består av 1 kolatom och 2 syreatomer. Så två CH2O (kolhydrat) bildar en molekyl CH4 och en molekyl CO2

          På samma sätt äter kon cellulosa som bryts ned till korta fettsyror som tas upp till blodet och byggs om till fett och ko. Kon med fett består av kol, väte och syre, samma som cellulosa men i något olika proportioner. Då finns det inte några kolatomer kvar att göra metan eller koldioxid. Därför kan kor inte producera 22,4 kubikmeter växthusgaser av 30 kg hö utan det blir bara omkring 0,1 kubikmeter gas, resten blir ko.

          Detta innebär att kor är metansänkor på samma sätt som skog är koldioxidsänkor.

          Sedan skulle jag uppskatta om du hade läst vad jag skrev. Det går åt 10-20 gånger mer fossilt bränsle för att få ut lika mycket EAA (essentiella aminosyror) för att odla bruna bönor jämfört med att odla kor.

          Hur kan det då vara mer miljövänligt att ge människor stora mängder energikrävande vegetabilisk mat som vi inte ens tål i stället för att människan får den bästa, nyttigaste och godaste mat i form av kött. Och man behöver inte äta så stora mängder mat. Det räcker med 200 g kött och 260 g animaliskt fett (kokos-, raps- och olivolja i lagom mängd kan ingå). Det blir mindre än 500 g mat för en hel dag. Alternativet kan vara gurka då man bör äta 17 800 g gurka för att få 2 500 kcal/dag

          • Om NASA inte är helt ute och cycklar http://www.giss.nasa.gov/research/features/200409_methane/ verkar det så att det är bara risodlingar som avger metan. Det mycket mer som växer som inte är ris och inte käkas upp av kossor, men des bidrag verkar vara obetydlig. Var fick du ifrån att oätna växter blir metan?

            Det där att det går 10-20 gånger mer fossilt bränsle för att tilverka EAA med bruna bönor jämfort med kor, tror jag att det stämmer inte (välkomnar källa!) i genomsnitt. Självklart ett riktigt korkad odlingsmetod kan fixa de där siffrorna, men som tur är de flesta bönder inte korkade.

          • Hej Alejandro!
            Nasa cyklar inte men de kan inte från rymden mäta metanproduktionen i en långsamt förmultnande höbal på en åker i Sverige.
            Men lägg en tom ballong över balen och du kommer att se att mina siffror stämmer.
            Ta reda på vad som händer med gräset till nästa sommar. Det har torkat, vissnat, blötts av smältande snö och sedan ruttnat och bildat koldioxid och metan. Den vanliga cykeln för gräs i vårt land. För varje oxidation av CH2O till CO2 (en oxidation) krävs också en reduktion av CH2O till CH4. Det måste balansera i slutändan, volymen metan och koldioxid. 2 CH2O->CH4+CO2. Basal kemi.
            Jag beskrev med källor varför det går åt 10-20 ggr mer fossilt bränsle för bönor jämfört med kött. Det vore bra om du läste vad jag skriver, det brukar underlätta.

  • Vilken härlig sågning av de fjorton stollarnas stolleprov! Vraket av miljöpartiskutan sjunker av denna torped midskepps så naturligtvis publiceras inte repliken för den skulle ju skada det parti som journalisterna och stollarna gillar och stöder.

  • Dessa 14 forskare är ett typexempel på elitens makt att manipulera den stora massan genom ett kontrollsystem som gör dessa “forskare” till elitens redskap.

      • Några snabba:
        Gräs producerar ingen metan om oäten ensilage gör det (jag vet inte det) är för att man har en riskfyld metod för att producera mat till kossorna (som kan inte undvika att producera metan)
        Bönprotein är inte komplett, men det går att komplettera genom att äte samtidigt sädeslag (som inte heller är komplett men kompleterar varandra. Det gör man överallt på jorden, ris och bönor i Asien, mais och bänor i Amerika, falafel i brot i Arabvärlden, etc. Proteinproduktion av växter på det sättet blir mångdubbelt större än att gå omvägen vi kött.
        Bönorna behöver inte så stora mängder av gödsel (om nåt alls). Man gröngödslar genom att odla ärter! De er mer än det som de tar.

        • Ruttnande gräs producerar metan och koldioxid i lika mängder. Det går långsamt och alla kolatomerna blir gas och bakterier/svamp. Metan består av 1 kolatom och 4 väteatomer, koldioxid består av 1 kolatom och 2 syreatomer. Så två CH2O (kolhydrat) bildar en molekyl CH4 och en molekyl CO2

          På samma sätt äter kon cellulosa som bryts ned till korta fettsyror som tas upp till blodet och byggs om till fett och ko. Kon med fett består av kol, väte och syre, samma som cellulosa men i något olika proportioner. Då finns det inte några kolatomer kvar att göra metan eller koldioxid. Därför kan kor inte producera 22,4 kubikmeter växthusgaser av 30 kg hö utan det blir bara omkring 0,1 kubikmeter gas, resten blir ko.

          Detta innebär att kor är metansänkor på samma sätt som skog är koldioxidsänkor.

          Sedan skulle jag uppskatta om du hade läst vad jag skrev. Det går åt 10-20 gånger mer fossilt bränsle för att få ut lika mycket EAA (essentiella aminosyror) för att odla bruna bönor jämfört med att odla kor.

          Hur kan det då vara mer miljövänligt att ge människor stora mängder energikrävande vegetabilisk mat som vi inte ens tål i stället för att människan får den bästa, nyttigaste och godaste mat i form av kött. Och man behöver inte äta så stora mängder mat. Det räcker med 200 g kött och 260 g animaliskt fett (kokos-, raps- och olivolja i lagom mängd kan ingå). Det blir mindre än 500 g mat för en hel dag. Alternativet kan vara gurka då man bör äta 17 800 g gurka för att få 2 500 kcal/dag

          • Om NASA inte är helt ute och cycklar http://www.giss.nasa.gov/research/features/200409_methane/ verkar det så att det är bara risodlingar som avger metan. Det mycket mer som växer som inte är ris och inte käkas upp av kossor, men des bidrag verkar vara obetydlig. Var fick du ifrån att oätna växter blir metan?

            Det där att det går 10-20 gånger mer fossilt bränsle för att tilverka EAA med bruna bönor jämfort med kor, tror jag att det stämmer inte (välkomnar källa!) i genomsnitt. Självklart ett riktigt korkad odlingsmetod kan fixa de där siffrorna, men som tur är de flesta bönder inte korkade.

          • Hej Alejandro!
            Nasa cyklar inte men de kan inte från rymden mäta metanproduktionen i en långsamt förmultnande höbal på en åker i Sverige.
            Men lägg en tom ballong över balen och du kommer att se att mina siffror stämmer.
            Ta reda på vad som händer med gräset till nästa sommar. Det har torkat, vissnat, blötts av smältande snö och sedan ruttnat och bildat koldioxid och metan. Den vanliga cykeln för gräs i vårt land. För varje oxidation av CH2O till CO2 (en oxidation) krävs också en reduktion av CH2O till CH4. Det måste balansera i slutändan, volymen metan och koldioxid. 2 CH2O->CH4+CO2. Basal kemi.
            Jag beskrev med källor varför det går åt 10-20 ggr mer fossilt bränsle för bönor jämfört med kött. Det vore bra om du läste vad jag skriver, det brukar underlätta.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *