Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

34%

34.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Läkemedelsbolagen ligger bakom överförskrivning – Exempel benskörhet

publicerad 15 juni 2015
- Ulla Gabay
Ulla Gabay

Ulla GabayJust nu duggar globala krismöten om antibiotikaresistensen tätt. Samtidigt pågår en annan överförskrivning som få uppmärksammar: läkemedel i förebyggande syfte. Den ansedda tidskriften BMJ publicerade nyligen en metastudie som visade på en klar överdiagnostisering av benskörhet.

Text och foto: Ulla Gabay,  journalist, författare och föreläsare |Läs mer av Ulla Gabay

Anledningen till att läkemedelsbolagen inte tar fram nya och effektiva antibiotikamedel är att de inte längre är tillräckligt lönsamma. Det är däremot alla förebyggande mediciner.

Det är givetvis fantastiskt med många av de läkemedel som finns. När de väl behövs. De kan både förlänga livet och ge en bättre livskvalitet. Men det är få av dem som verkligen botar. De flesta dämpar bara symtomen och lämnar grundorsaken obehandlad. Dessutom har de alltid biverkningar. Vilket ofta tvingar fram en tilläggsmedicin.

Skapade målgrupper

Läkemedelsbolagen är inga välgörenhetsinrättningar. När patenten går ut måste de på grund av lågpriskonkurrensen hitta nya användningsområden för sina mediciner. Till exempel styrdes det antidepressiva SSRI-preparatet Prozac för några år sedan om för att behandla PMS (”instabilt humör före mens”). Under nytt varunamn och i ny färg, men med exakt samma ingredienser och dosering. Bara fyra gånger så dyrt.

Läkemedelsbolagen skapar också nya målgrupper. Ett exempel är inom diagnostiken för benskörhet, osteoporos. Där finns numera även ett förstadie, osteopeni, som innebär ”minskad benmassa”. Hur den ”diagnosen” slutligen skapades vid ett möte i Rom 1992 (1), sponsrat av WHO och IOF (internationell oberoende benskörhetsorganisation med 31 läkemedelsbolag som rådgivare…), är en stilstudie över hur det går till att reglera ett globalt läkemedelsbehov.

Medicinering mot att falla

Förstahandsvalet vid benskörhet är så kallade bisfosfonater med den aktiva ingrediensen alendronsyra. Preparaten (ex. Fosamax och Alendronat) inaktiverar de celler som bryter ner benmassan. De är tänkta att förhindra fallolyckor som leder till benbrott; i princip alltså en medicinering mot att falla.

Den nya metastudien som publicerades i BMJ (2) visar att bara 1 av 3 fallolyckor beror på låg bentäthet. Vidare slår den fast att läkemedlen är kopplade till mag-tarmproblem, dålig matsmältning, reflux, kräkningar och bröstsmärtor. Och att de kan förstöra kroppens egna läkeceller, osteoklaster; ska ta itu med små sprickor i benmassan så att de inte leder till atypiska frakturer (3) då benet till slut går rakt av.

Alla blir potentiella patienter

Trots all ny forskning som ställt gamla uppfattningar om kolesterolets negativa effekter på huvudet, lever de kvar inom sjukvården. Detta har läkemedelsbolagen utnyttjat i de nya ”lathundar” de pytsat ut till läkare. Med gränsvärden satta inom ramen för var de flesta människor befinner sig.

Den stora majoriteten ligger på mellan 5-8 i totalkolesterol, därför sattes den nya, övre toleransnivån till 5. Då blir de flesta världsmedborgare potentiella patienter och behöver medicineras i förebyggande syfte. Och värre väntar.

Åldrandet en framtida “sjukdom”

Snart klassas åldrandet som sjukdom. Redan 2003 kom idén om ett polypiller (4) vid 55 års ålder för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Och 2009 var det verklighet. Då testades 2000 indier med multipillret Polycap, innehållande aspirin och fyra billiga läkemedel, varav 2 mot högt blodtryck där patenten gått ut.

Det gamla synsättet att allt beror på generna lever tyvärr kvar, trots epigenetikens genombrott med studier som klart visat att egpigenerna (strömbrytare för generna) är påverkbara av saker som miljögifter, stress och kost. Dessutom med effekt över generationerna.

Mat bättre än läkemedelskryckor

Swisha-UllaGabayNu pekar allt fler studier på att industriella livsmedel ligger bakom många av de kroniska sjukdomar som både ökar och kryper allt längre ner i ålder. Med livslång medicinering som följd.

I stället för att hänga upp folkhälsan på läkemedelskryckor, borde politikerna byta fokus och se till att äkta mat blir en mänsklig rättighet. Det skulle både förebygga en friskare befolkning och minska samhällskostnaderna i sjukvården.

Text och foto: Ulla Gabay, journalist, författare och föreläsare |Läs mer av Ulla Gabay

Referenser

  1. Storyn bakom Osteopeni: saveourbones.com/upside-down-science-the-shocking-and-true-behind-the-scenes-story-of-fosamax
  2. Metastudie av benskörhet/BMJ (British Medical Journal), 26/05/2015: bmj.com/content/bmj.h2088
  3. A-typiska frakturer: peraspenberg.se/atypiska-frakturer och https://lakemedelsverket.se/Bisfosfonater-och-atypiska-frakturer
  4. Studier med polypiller, Red Heart Pillspacecollaboration.org WHO, The World Health Organiztion: who.int, The International Osteoporosis Foundation (IOF): iofbonehealth.org Svenska Osteoporossällskapet (ingår i IOF): svenskaosteoporossallskapet.se

 


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq