ABF Watergate – Svensk korruption går på rutin – Rättsväsendet tandlöst

0
63

Monica JalkeSans och balans är en bristvara större än vanligt och särskilt för B-laget som inte har integritet att stå emot frestelser. Beteendemönstret är varken nytt och har skett i det dolda. Redan 5 oktober 1996 skrev DN artikeln: ”Förbundssekreterare sparkad: ABF – stormarnas hus”. ”Hon har trampat på ömma tår”, nu till synes en favorit i repris. Ingenting har således förändrats på 20 år.

Text: Monica Jalke | Läs hela artikelserien ABF Watergate

Margot Wallströms lägenhet är etiskt fel, men om det kriteriet ska gälla, då har vi ett fåtal politiker kvar i Riksdagen och kommuner. Det beklagliga i kråksången är att en viktig politisk debatt i en orättvis och orolig värld hamnar på paus. Ironiskt då oroligheterna är en effekt av orättvisorna. Utredningen är dock viktig, efter detta måste alla se över sitt regelverk. Det är bra, inför kommande generationer.

  • Tobias Baudin (LO) flyttade med familj från Norrland.
    – Hade han inte råd att köpa?
  • Johan Lidholm (Byggnads) han bodde i ett hus i Stockholm. Motivering: Trädgården skulle han inte ha tid med.
    – Hade han inte råd att köpa en egen lägenhet?

Korruptionen i Sverige går på rutin

Ledarsidorna: Den svenska madonnanIngen av dessa har ifrågasatts och säkert med rätta. Beteendemönstret i den svenska modellen är att så har vi alltid gjort, men arbetsrörelsens elit borde veta bättre kan jag tycka, leva som man lär 2016. Men se dig i spegeln och fråga dig: vem av oss alla, du eller jag gillar att avstå, om vi inte måste?

Ledarsidorna: Den svenska madonnan

Vad hade Åsa Romson och Monica Jalke gemensamt? Blufftitlar, ett pinsamt spel för galleriet. Hon är en vice statsminister på låtsas precis som jag var en låtsas-VD.

Intressant fenomen hur man använder titlar, avtal och olika juridiska bolagsformer för att snickra ihop lösningar som leder till ett specifikt syfte och mål.

Verab AB hade en anställd, och hen var varslad. Efter att varje datum gått ur gick hen plikttroget upp till ABF-kontoret om hen skulle vara kvar eller sluta i morgon. Ekonomichefen hade då vid två tillfällen senarelagt slutdatum. På ett möte veckan därpå informerade jag ABF Nöss VD om att hen ska bli fast anställd och att lönen ska regleras enligt kollektivavtalet. Hans reaktion var intressant, men innan ljudet hann spegla hans blick sa jag att det var ett villkor för att jag skulle vara kvar. Så blev det.

Tutta la famiglia

När jag 13 juni 2013 har insett vidden av korruptionen mailar jag cheferna till berörda myndigheter och organisationer bla Trygghetsrådet, Folkhögskolerådet, ABF och BYN.

Jag ville fråga om situationen och säkerhetsställa att jag omedvetet inte var indragen i något olagligt. Jag får omgående respons av alla förutom ABF, de följer policyn – tystnad, det blåser över. Den 14 juni får jag svaret svart på vitt, i mailet från Lars Tullstedt att man inom familjen inte ljuger, men berättar valda delar, jag förstår nu, han har ingen aning om hur det gått till eller om vad som händer bakom hans rygg.

Han skriver;

”Hej Monica!

Svar på dina frågor:

Jag har idag förhört mig hos BYNs nationella kansli hur de aktuella godkända utbildningsgivarna har handlagts. Efter kontroll av ansökningshandlingarna meddelades att handläggandet har följt de normala rutinerna för godkännande av utbildningsgivare, annars hade de inte blivit godkända. Det är en mängd olika kriterier som ska uppfyllas inför ett godkännande och parterna ställer höga krav på det förberedande arbetet från kansliet. När det gäller företaget Verab hade ärendet handlagts ovanligt skyndsamt men utan att kompromissa med kriterierna. Ansökan var för övrigt undertecknad av dig själv.

När det gäller stängningen av Yrkesplugget förstår vi inte frågan. BYN har inget mandat att avbryta utbildningen och kan således inte stänga en utbildningsgivare.”

BYN har inte mandat… ändå var det just det som hände, men ingenting var, som det såg ut att vara.

Pengar är makt, men faktum är, att makt är pengar även om det är av sekundär art dvs indirekt. DN Ekonomi skriver om fackens aktieportföljer med rubriken: ”Fackens ägande i Swedbank handlar om makt”.

Ok, vad betyder det? Det betyder att om du vill investera klokt sprider du dina risker, genom att ha många aktier i ett företag får du större genomslagskraft om det går bra, men du förlorar mer om det går dåligt. Det som ett stort aktieägande ger dig är makten att påverka. Medlemmarna tar smällen.

Jag läser i Dalademokraten: ”Brunnsviks ägare avslöjade för systematiska ekobrott”ABF Nordöstras ordförande Gunnar Sahlin har vid flera tillfällen förnekat krisen, mörkat och klagat på det som skrivits. Min relation till Gunnar var jobb och jag känner honom inte personligen, vi hade träffats på möten ett fåtal gånger och varje gång hade jag undrat hur fasen han fått jobbet. I en kaffepaus berättade att han också var konsult, uppdrag han nyss fått var med Forum för levande historia (en myndighet under Kulturdepartementet).

Lustigt, jag berättade att jag kände till dem mycket väl och förstod problematiken han belyste. Det som nu bokstavligen övergick mitt förstånd var hur i fridens namn han skulle kunna lösa problemet? Svaret hittade jag i arkiven och dess styrelsehistoria… igen familjens hjälpande hand.

Arbetsrörelsen har börjat använda nya ord, tillväxt är ett av dem. Ett annat ord är renommé. Det handlar inte om vem eller vad man är. Renommé handlar om vad folk tror att man är.

Kasta första stenen den som är fri från skuld. B-laget syftar inte på vår regering utan eliten överlag. Som allt annat gäller det inte alla men alldeles för många, ändå sitter de där. Nu styr vi, så vad har vi?

Trovärdighet eller renommé?

Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson. Mig veterligen har du alltid varit minister, bra då vet du var matsalen ligger. Jag vet att du haft ett jobb som VD för ett bolag där ett fackförbund var ägare. Där plockar du ut en skälig lön på över 100,000 kr ur en verksamhet som ingenting sålde. Den läggs ner och i pressen säger du att det var en fantastisk affärsidé. Som affärsutvecklare blir jag orolig. Vet du överhuvudtaget problemets ramverk, innehåll eller hur man kan lösa det?

Bostads och stadsutvecklingsministern Mehmet Kaplan. En ministerpost ger dig verktyg att skapa genom samarbete, nya förutsättningar. För samarbete krävs förtroende. Förtroende kräver ansvar. Du har allt för många strängar på vår bostadsfiol. Du har skrivit under en miljon kronor via en förening, men minns inte till vad. Du reser efter valet till Turkiet och lämnar din stab långt därifrån. Inte bra alls.

Inrikesminister Anders Ygeman. Vi har redan haft en riktig kriminell på stolen med kapten klänning. Säg mig Anders, har du förtroende för denna person som polischef eller fanns det ingen annan? Många av våra visselblåsarsamtal handlade om Försäkringskassan, att en generaldirektör kan sköta sitt arbete på ett sådant slösaktigt och oetiskt sätt för att därefter premieras är ännu en dålig signal.

Sverige har ett tandlöst rättssystem som gjort för korruption

Sverige har aldrig så medvetet finansierat den kriminella sektorn och jävet har nått en ny dimension. Den privata sektorn eller folkbildningen, man spelar nu med samma instrument bara olika symfonier.

Privata Affärer - KPMG varnasRevisorsnämnden varnar KPMG efter konsultuppdrag. Var det med flit? De säger nej och självklart kan alla göra fel. Rent allmänt anser jag personligen att Sverige tyvärr har ett tandlöst rättssystem. Allt för många kommer undan genom att pudla eller gör en KBS (konkret bullshit) och pengarna styr.

Den 13 november 2013 skrev jag ett inlägg i tidningen Lag & Avtal, en artikel med Johan Lidholm (Byggnads) där jag ifrågasätter etiken i hans svar. Jag får ett typiskt svar från en engagerad man; till honom vill jag säga idag att Margot Wallström situation inte gagnar hennes politiska sakfrågor. Lika lite som Johan Lidholm i en likartad situation skulle gagna medlemmarnas intresse. Värt att blunda?

”Den typen av genmäle som Monica Jalke bidrar med är endast gagnat åt att förringa sakfrågan! Den problematik som Johan Lindholm gestaltar blir inte på något sätt mindre, eller för den delen mindre avskyvärd på grund av Monica Jalkes inlägg. Vilket för övrigt ännu står oemotsagt…”

Hade man lyssnat och tagit avstånd från de som felar från start, hade vi inte suttit i här idag. Vi gör det igen, vägrar att ta till oss; att jag möjligtvis talar sanning. – Oemotsagt? Nåväl, vi får väl se. För att förändra de stora avskyvärda sakfrågorna måste man vara trovärdig och ha rent mjöl i påsen.

Jag läser på ABFjobb.se och ser till min glädje att de var kloka att ta efter mitt koncept, något som var bra – varsågod! De beskriver det dock på ett ”lite” lustigt, men säljande sätt.

”Grunden i arbetet är vår beprövade metod Kan, Vill, Hur, Skall”.

Vad ser jag för skillnader i denna ABF version jämfört med innehållet i originalversionen dvs. mitt?

Nja, rätt uppenbart så har ABF Jobb i Göteborg, återigen tagit en säljande paroll men uteslutit dess ”lite” mer kostsamma och omfattande innebörd. Men visst låter det bra!

En egenanpassning med tillägget ”Hur” gör det inte mer annorlunda än alla de andra tjänster, denna cashing-marknad i CV och coaching-träsket de facto erbjuder. Samma gamla visa, men mycket lönsam.

”Att man valt att beskriva och paketera tjänsten som ”Vår beprövade metod” kan jag inte tolka på annat sätt floskler om än på ett charmigt sätt som bara göteborgare kan vara (jag älskar Göteborg) och visar igen på hur saker kan utryckas på ett påverkande, kraftfullt och manipulerat sätt. Det gör inte innehållet mer sant för det, varken om du heter Carema eller ABF.”

Se originalet från masterplanen (arbetsnamn, projekt Apollo13) 2009 (roll upp- finns på riktigt).

Inför återståendet av den omskakande tid vi har framför oss innan 2018 kan vi fortfarande påverka och styra dess väg, frågan är om vi orkar. Etablissemanget slåss för sin sak med näbbar och klor inte utan att man kan förstå det – de har det så bra, där bak i bilen.

Hur märkligt det än kan låta och trots alla Sifo-mätningar, ur ett strategiskt och analytiskt perspektiv så har möjligheten för arbetsrörelsen att återta sin rätta plats aldrig varit större än de är just nu. Det handlar inte om dig eller mig, det handlar om ”situationen” runt omkring oss.

Arbetsrörelsen måste för att uppnå det, föregå med gott exempel. Rensa bort från ledet de som felat och ge plats för andra, de finns i rörelsens egna led överallt.

Låt nu historia ligga och lyft framtidens representanter och lösningar, konkret. De finns. Jag hoppas att fredagsmyset släpper Sverige ur sitt grepp innan något annat sliter den ifrån oss. En bild som ofta dykt upp i mitt huvud (symboliskt) under min utredning är situationen där en person sitter med en gaffel som hen kastar över från höger hand till vänster hand och tvärtom, om och om igen som om som om hen inte kan bestämma sig. Hen blir hungrigare och hungrigare och kastprocessen ökar i fart.

Jag tänker:

”Vad är problemet? Bestäm dig, välj en hand och börja äta! Låt oss sluta att skapa problemen själva.”

Nya riktiga jobb, (nya marknader), en verklighetsanpassad integration (som fadder one/gratis) och att sluta vara så skenheliga och godtrogna är nyckeln till förändring, resten kommer genom domino effekten.

Expressen-PISA-LofvenOrkar vi nu stå emot etablissemangets beteendemönster och den svenska korruptionsmodellen ändra vi också en gång för alla det destruktiva beteendemönstret som präglat och skapat dagens situation.

Klarar arbetsrörelsen den ultimata processen att föregå med gått exempel, kan vi också trovärdigt peka finger konkret framöver med rak rygg i bruset. Sverige som enda land i världen vill betala hög skatt för skola, vård, polis och omsorg. Det vet vi.

Det innebär faktiskt i praktiken att i de flesta människors hjärna och hjärta, finns en dammig röd ros. Låt oss damma av den med trovärdighet i handling för att upptäcka då, alla de människor som nu står utan tvekan, rädsla eller eget intresse bredvid för att tillsammans skapa framtidens förutsättningar.

Sans och balans innebär att alla partier behövs, om onda krafter aldrig ska vinna krävs ett seriöst ansvarsfullt agerande av alla partier, sedan ska folket välja demokratiskt tala.

Den svenska korruptionsmodellen går långt över partifärger organisationer och företag. Det är ett beteendemönster utan färg eller ursprung där det ”personliga” valet avgör vilken väg man går. I omvärlden korridorer är Sverige ökända för vår plats på korruptionslistan samtidigt som vi har världens största, bredaste/högsta, djupaste och konsekvensfria svängdörrar i världen.

Redan 2012 drev vi sakfrågan med FAS3 med punktmarkerade exempel på felaktigheter och konkreta lösningar – gratis. Idag 2016 har ingenting förändrats och målgruppen under radarn växer.

Läs mer: Yrkesfolk för arbete: Företagare reagerar emot Fas 3

Sverige – ett lobbyland for executives

Aftonbladet-studieforbundFolkhögskola måste betala tillbaka miljoner, ja goda och onda definieras inte av en sektor utan av personerna bakom.

Inom alla ideologier från extremvänster till extrem högern och allt där mitt emellan, har ingen funderat på varför dess företrädare alltid hamnar i lyxens och girighetens hamn? Lobbyismen är i dess oreglerade form (Sverige) inget annat än skolan för hur man utnyttjar gråzonen för att kringgå systemet.

Sverige står idag vid en korsning med flera olika alternativ beroende på vem vi har i fokus. Sverige i världsekonomin är liten och i en beroendeställning globalt. Vårt val om beteendemönstret i den svenska korruptionsmodellen får fortgå innebär att vi snart hamnar i den situation redan andra länder befinner sig i dvs att ett ”val” i demokratisk anda står mellan pest och kolera. Ett val man kan beskriva som mellan två tjuvar men valet av den ena ger en ny skola. Vi sänker alltså våra krav och har accepterat att situationen är som den är. Man har resignerat.

Alla pratar TTPI – nja, avtalet i sin nuvarande form (inte klart) kommer med största sannolikhet att vara det som får ett land som Sverige tillbaka till fattigstugornas tid.

Löser det sig om man fäller S-MP regeringen inom kort? Tyvärr inte. Oavsett vem som har taktpinnen, måste beteendemönstret bort. Jag kan idag inte se eller höra viljan till att åtgärda de verkliga grundproblemen eller att man efterlyser de lösningar som krävs. Åter presenteras ny luft med annan färg. Beror det på ovilja eller okunskap? Det kan jag inte säga.

Om man inte vill eller kan lösa problemen, kommer de aldrig att bli lösta. Så frågan kvarstår, vill vi alla verkligen lösa problemen? Vill vi inte bli ett lobbyland for executives 2026, måste vi säga ifrån nu.

Text: Monica Jalke | Läs hela artikelserien ABF Watergate

Regler för kommentarsfältet: Du har personligt ansvar för vad du skriver. Nedsättande kommentarer raderas. Max ca 300 ord och tre externa länkar. Läs mer

LÄMNA ETT SVAR