Johan Thyberg om rekrytering av Paolo Macchiarini till KI – Exklusivt för NewsVoice

NEWSVOICE. Skandalen runt superkirurgen på Karolinska växer i takt med att alla omständigheter utreds. NewsVoice får exklusivt publicera ytterligare ett kapitel från professor Johan Thybergs kommande bok ”Regenerativ Medicin på Avvägar”. Detta kapitel handlar om rekryteringen av Paolo Macchiarini.

Till saken hör att den tidigare rektorn Harriet Wallberg i en artikel i DN den 6 februari hävdade att: “Det var inte jag som tog beslutet eller skrev på pappren när Macchiarini rekryterades”. Johan Thyberg kan bevisa den raka motsatsen. Wallberg signerade ett dokument den 7 september 2010 om att rekrytera Macchiarini.

Intro: NewsVoice | Se även inledningen till boken

Text: Johan Thyberg – Inledningen i boken ”Regenerativ Medicin på Avvägar – En historia om oegentligheter och svindlande affärer i svensk medicinsk forskning och sjukvård”

Rekrytering av Paolo Macchiarini till KI

Den 1 november 2010 börjar Paolo Macchiarini sin anställning som gästprofessor på KI med placering vid Enheten för Öron- Näs- och Halssjukdomar på Institutionen för Klinisk Vetenskap, Intervention och Teknik i Huddinge, CLINTEC. Två personer på denna institution som spelar en viktig roll vid denna tid liksom framöver är prefekten Li Tsai och enhetschefen Lars-Olaf Cardell (Figur 3-1). En månad senare, den 1 december, anställs Macchiarini även som överläkare på Öron- Näs och Halskliniken (ÖNH-kliniken) vid Karolinska Universitetssjukhuset (KUS) i Huddinge.

Figur 3-1. Li Tsai, prefekt vid Institutionen för Klinisk Vetenskap Intervention och Teknik (CLINTEC), och Lars-Olaf Car-dell, chef vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar vid denna institution. Dessa två utgör Paolo Macchiarinis närmaste chefer på KI. Foto: KTH och KI.

Hur denna rekrytering gått till är till stora delar höljt i dunkel. Den som var ansvarig för värvningen var dåvarande rektorn Harriet Wallberg, idag universitetskansler. Enligt uppgift ska hon ha hört Macchiarini föreläsa om sitt arbete och efter det ha startat en diskussion med honom som snabbt ledde fram till en inbjudan om att komma till KI som gästprofessor. Men hur denna överläggning gick till och hur beslut togs om att inrätta tjänsten samt att tillskjuta de övriga resurser som krävdes för denna finns det alltså dåligt med skriftlig dokumentation om.

Den 4 juni 2010 skickar Li Tsai, prefekt på CLINTEC, ett brev till rekryteringsutskottet på KI med kopia till rektor Harriet Wallberg, sjukhusdirektör Birgir Jakobsson och FoU-direktör Sten Lindahl (Figur 3-2) där det föreslås att man ska “rekrytera Paolo Macchiarini som gästprofessor i klinisk regenerativ medicin och kirurgi förenat med befattning som överläkare till Karolinska Institutet och Karolinska
Universitetssjukhuset under 3 år med möjlighet till förlängning 2 år”. Målet sägs vara att vid KI och KUS skapa ett kliniskt centrum för regenerativ medicin och kirurgi.

Det nämns vidare att detta ska göras i nära samarbete med Universitetssjukhuset i Florens och University College London (UCL), de två institutioner Macchiarini är knuten till vid denna tid. Planerna är storslagna och uttrycks bland annat i följande termer: ”Genom rekrytering av professor Macchiarini kommer ett nu spirande europeiskt nätverkssamarbete snabbt kunna slå ut i blom. Vi räknar med att ha en fungerande regenerativ luftvägstransplantationsverksamhet igång senast tre månader efter det att han knutits till ÖNH-kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset”.

Figur 3-2. Birgir Jakobsson (till vänster) och Sten Lindahl, sjukhusdirektör respektive forsknings- och utbildnings-direktör på Karolinska Universitetssjukhuset vid tiden när Paolo Macchiarini anställdes som överläkare vid ÖNH-kliniken i Huddinge. Foto: KI och GE Healthcare.

Lite längre ned i skrivelsen fortsätter de minst sagt optimistiska utsagorna: ”Professor Macchiarini har inom ramen för ett europeiskt samarbete initierat ett möjligt paradigmskifte inom regenerativ medicin. Genom att kombinera biomaterial, i luftvägsexemplet decellulariserad bronkvägg, med utsådd av olika stamceller har han skapat en regenerativ situation där mottagarens egna stamceller får ett matrix för regeneration av ny vävnad.

Detta paradigm kan snabbt komma att utvecklas för regeneration av andra organ som till exempel hjärtklaffar, kärl, ben, brosk, stämband, hjärtmuskel och lunga. Genom rekrytering av professor Macchiarini skulle sålunda KI få en förnyelsekraft av internationell dimension med utveckling av klinisk regeneration på basen av biomaterial – ett område där det idag inte finns någon styrka”.

Man frågar sig varifrån all denna närmast gränslösa tilltro till Paolo Macchiarini och hans förmåga kommer. Trots allt var det egentligen bara två fall, Claudia Castillo från 2008 och Ciaran Finn-Lynch från 2010, som den baserade sig på och deras fall var vid den här tiden ännu inte närmare utvärderade (se kapitel 2). Och vad fanns det egentligen för vetenskaplig dokumentation som visade att stamceller från benmärgen kan differentiera och ge upphov till cilieförande luftvägsepitel och andra specialiserade celltyper i luftstrupen och andra organ?

Mycket till kritisk eftertanke går inte att hitta i skrivelsen som är underskriven av 14 professorer och docenter med tre tidigare omnämnda personer högst upp: Li Tsai, Urban Lendahl och Lars-Olaf Cardell.

Sex dagar senare, den 10 juni klockan 8:48, skickar Maria Sandström Akram, handläggare på rekryteringsutskottets kansli, ett E-postmeddelande till professor Nancy Pedersen på Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik (MEB) med lydelsen: “Skulle du kunna bedöma nyttan på den här ansökan”? Punkt, slut! Mindre än en timme senare, klockan 9:39, kommer ett ännu kortare svar från Nancy Pedersen: “Godkännes. Tydlig nytta”.

Vad ska man säga om en sådan handläggning som kommer att röra ett projekt värt ett stort antal miljoner kronor? Det går knappast att få någon annan uppfattning än att saken är uppgjord i förväg och att rekryteringsutskottets beredning av ärendet får ses som en ren formsak.

Den 22 september behandlas ärendet i rekryteringsutskottet under ordförandeskap av professor Magnus Ingelman-Sundberg. Av protokollsutdrag framgår att ärendet granskats av Nancy Pedersen som godkänt förslaget att utse Paolo Macchiarini till gästprofessor (se ovan). Där meddelas vidare att det hela ska finansieras via Regeringens satsning på strategiska forskningsområden (SFO) – StratRegen – och Wallenberg-Institutet för Regenerativ Medicin (WIRM), två nätverk ledda av den tidigare omnämnde professorn Urban Lendahl.

Under rubriken “Arbetsplan” står ingenting och under rubriken “Förslag på sakkunniga” står att “ingen sakkunnigbedömning behöver ske enligt ordförande i rekryteringsutskottet”. Däremot ville ordföranden, Magnus Ingelman-Sundberg, att ämnesområdet för anställningen skulle inskränkas något och ändras till “klinisk regenerativ kirurgi”.

Nästa steg blir att KI (rektor Harriet Wallberg) och KUS (sjukhusdirektör Birgir Jakobsson) den 5 oktober 2010 ingår en “överenskommelse om inrättande och tillsättning av anställning som gästprofessor i klinisk regenerativ kirurgi förenad med befattning som överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset inom Stockholms läns landsting” (dnr KI 3234/10-236, dnr KUS K1537-2010). Avtalet gäller inledningsvis för en treårsperiod (2010-11-01 till 2013-10-31).

Samma dag (den 5 oktober) undertecknar prorektor Jan Andersson och handläggaren i rekryteringsutskottet, Marie Sandström Akram, ett beslut om ”anställning av Paolo Macchiarini som gästprofessor i regenerativ kirurgi, förenad med befattning som överläkare vid Karolinska Institutet med placering vid Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik”. Beslutet gäller för treårsperioden 2010-12-01 – 2013-11-30.

Innan denna pakt undertecknades hade man fått godkännande från ledningen vid University Hospital Careggi i Florens, det sjukhus vid vilket Macchiarini vid den aktuella tiden var anställd vid Department of General Thoracic and Regenerative Surgery and Intrathoracic Biotransplantation. Ledningen vid detta sjukhus gick i ett brev daterat den 27 augusti 2010 med på att denne under 3+2 år skulle inneha en gästprofessur vid KI.

Den 22 september hade Macchiarini via ett E-mejl ställt till handläggaren i rekryteringsutskottet även meddelat följande: ”I, Paolo Macchiarini, hereby confirm that I am very pleased and willing to become a guest professor at KI for initially 3 years (with the possibility to extend it two more years)”. I övrigt har det inte gått att få fram några papper om hur förhandlingarna med Macchiarini om denna tjänst och de resurser som kopplades till den i form av tjänster för medarbetare, driftsbudget med mera hade gått till. Man ställer sig minst sagt frågande om det är på det sättet verksamheten på en statlig myndighet i Sverige ska dokumenteras, eller rättare sagt låta bli att dokumenteras?

När tiden för Paolo Macchiarinis treårsförordnande som gästprofessor vid KI och överläkare vid KUS närmar sig sitt slut skriver hans överordnade vid CLINTEC, prefekten Li Tsai och enhetschefen Lars-Olaf Cardell, den 26 september 2013 till rekryteringsutskottet och föreslår att dessa anställningar ska förnyas. Inledningsvis sägs att det sedan våren 2013 inom KI:s ledning har pågått en diskussion ”om huruvida Macchiarini skall kallas som professor vid KI alternativt söka en ordinarie professorstjänst inom KI på annat sätt”.

Vidare sägs att ansökan om förlängning av gästprofessor- och överläkartjänsten ”görs i väntan på beslut i kallelsefrågan”. I övrigt beskrivs förutom Macchiarinis grundläggande meriter även vad han och hans grupp (nio heltidsarbetande forskare och tekniker samt fyra gästforskare) åstadkommit under den gångna adjungeringsperioden. Där framhävs att ”bland det mest uppmärksammade som gjorts inom ACTREM:s ram är en serie stamcellsbaserade trakealtransplantationer. Vi kommer längre fram att återkomma i detalj till dessa ingrepp.

När ansökan från Tsai och Cardell nått rekryteringsutskottet skickar dess handläggare Catarina Lindqvist den vidare till utskottets vice ordförande, professor Anna Karlsson (Figur 3-3) på Institutionen för Laboratoriemedicin i Huddinge för att bedöma nyttan av den begäran som gjorts. Efter några dagar skriver den senare tillbaks till handläggaren och meddelar följande: ”Jag bedömer nyttan för KI som mycket god av förnyad gästprofessur i ytterligare två år av Paolo Macchiarini”, punkt slut.

Två veckor senare, den 20 november 2013, beslutar rekryteringsutskottets ordförande, professor Magnus Ingelman-Sundberg (Figur 3-3), att tillstyrka förslaget att förnya Macchirinis anställning som gästprofessor i regenerativ kirurgi vid CLINTEC (60% under 2 år). Detta ska enligt beslutet dock bara gälla så länge Macchiarini samtidigt är anställd vid Universitetssjukhuset Careggi i Florens (dnr 2-3397-2013). Varför detta något märkliga tillägg görs förklaras emellertid inte.

Noterbart är att det beslut rekryteringsutskottet fattar via Ingelman-Sundberg endast gäller anställningen som gästprofessor och att den därtill kopplade överläkartjänsten har fallit bort. Anledningen till detta är att prefekten Li Tsai den 14 november via E-post meddelat att detta är vad som skall gälla. Varför denna förändring från det ursprungliga förslaget gjorts är oklart. I det beslut som fattas av rektor Anders Hamsten den 14 januari 2014 (en och en halv månad efter det att förordnandet börjat) är i alla fall det enda som nämns en förnyad anställning som gästprofessor. Samma sak gäller för det anställningskontrakt som undertecknades den 11 februari 2014 av Li Tsai, Lars-Olaf Cardell och Paolo Macchiarini.

Figur 3-3. Professorerna Anna Karlsson och Magnus Ingelman-Sundberg, vice ordförande respektive ordförande i rekryteringsutskottet vid KI hösten 2013. Foto: KI och Medicinsk Access.

Det som gör att man ställer sig undrande inför denna omsvängning är att Bo Tideholm, verksamhetschef vid ÖNH-kliniken i Huddinge, i oktober 2013 ansökt om och från Socialstyrelsen fått tillstånd att förordna Paolo Macchiarini (icke legitimerad läkare i Sverige) som specialistläkare inom området avancerad luftvägskirurgi under tiden 2013-12-01 till 2014-11-30. Detta medgivande till fortsatt tjänstgöring kom alltså aldrig att utnyttjas.

En antydan om att någon typ av problem förelåg beträffande Macchiarinis kliniska verksamhet anar man nog trots allt i den förslagsskrivelse som Li Tsai och Lars-Olaf Cardell lämnade till rekryteringsutskottet i september 2013. Beträffande den planerade verksamheten skriver de följande: ”Det förefaller dock som om den kliniska kirurgtekniska utvecklingen på svensk mark kommer att få stå tillbaka till dess Karolinska Universitetssjukhuset kan avdela mer resurser och att fokus istället kommer att ligga på preklinisk utveckling och operationsförberedande insatser inför ingrepp utanför Sverige”.

Man kan inte annat än ställa sig undrande. Paolo Macchiarinis chefer på institutionen CLINTEC skriver när de föreslår att hans anställning på KI ska förlängas att hans arbete ska inriktas mot att förbereda operationer utomlands. Sannolikt hänger detta ihop med att han från och med nu kommer att tillbringa det mesta av sin arbetstid utanför Sverige, bland annat vid sjukhuset i Krasnodar, Ryssland.

En anledning till det uteblivna kliniska förordnandet och Macchiarinis ”flykt” utomlands (trots anställning på KI) kan vara att högt uppsatta kollegor bland annat på Thoraxkliniken i Solna vid det här laget (hösten 2013) blivit alltmer kritiska till hans verksamhet med transplantation av konstgjorda luftstrupar besådda med benmärgsceller (stamceller). Som beskrivs närmare framöver var det tre patienter som under 2011 och 2012 genomgått sådana ingrepp. Hösten 2013 är en av dessa död och de två övriga vårdas för allvarliga komplikationer.

De två år som Paolo Macchirinis anställning som gästprofessor vid KI förlängs (2013-12-01 – 2015-11-30) kommer att bli mycket turbulenta med en anmälan och utredning om misstänkt oredlighet i forskning samt polisanmälningar från två centrala myndigheter inom sjukvården, Läkemedelsverket (LMV) och Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). Detta leder i sin tur till en av åklagare ledd förundersökning med brottsrubriceringarna grovt vållande av annans död och grovt vållande av kroppsskada. Åtminstone inom modern tid har något liknande knappast tidigare hänt inom svensk medicinsk forskning och sjukvård. Hela denna historia beskrivs närmare i kommande kapitel.

I oredlighetsärendet utser rektor Anders Hamsten hösten 2014 en extern granskare som våren 2015 lämnar sin rapport. Han kommer där fram till att sju av sju anmälda och granskade vetenskapliga artiklar innehåller delar som han betraktar som forskningsfusk. Trots detta utlåtande kommer rektor efter att ha tagit del av synpunkter framförda av Macchiarini och flera av hans medförfattare fram till att någon oredlighet inte förekommit utan på sin höjd viss oaktsamhet.

Som en del i frikännandet hävdas bland annat att de transplantationer av en konstgjord luftstrupe som beskrivs i publikationerna inte är att betrakta som forskning utan istället som ren sjukvård i livräddande syfte. På basen av detta ställningstagande vidtas inte heller några egentliga åtgärder mot Macchiarini och de artiklar som granskats utöver att man föreslår att några mindre klarlägganden skickas till tidskrifterna där resultaten publicerats och säger att diskussioner ska hållas med Macchiarini och hans prefekt i vissa frågor.

Vad kom efter allt detta att hända med Paolo Macchiarinis anknytning till KI när hans förordnande som gästprofessor löpte ut den 30 november 2015? Med tanke på det stormiga skeende som förevarit under hans fem år på KI med händelser som arrestering i Italien (september 2012) och brottsutredning rörande bedrägeri och utpressning (se till exempel [Guidi, 2012]), oredlighetsutredning vid KI samt polisanmälningar från LMV och IVO med åtföljande förundersökning om allvarliga brott skulle man kunna tro att man fann för gått att låta förordnandet löpa ut utan någon ytterligare förlängning. Det som från början utlovats var trots allt endast tre plus två års tjänst. Så blev dock inte fallet.

Den 17 november undertecknades ett anställningskontrakt där Macchiarini förordnades som senior researcher vid CLINTEC för tiden 2015-12-01 till 2016-11-30. Undertecknare är förutom han själv prefekten Li Tsai, enhetschefen Lars-Olaf Cardell och personaladministratören Emil Fägerwall Ödman.

Text: Johan Thyberg