Christer Nilsson (1941-) är historiker och författare (6 böcker), ledarskribent och recensent av facklitteratur. Han har skrivit för Läkartidningen, Axess, Ale - Historisk tidskrift, Finsk tidskrift, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Östgötacorren, Borås tidning och 
Miljardären Dan Olofsson har till hösten 2016 inbjudit Michael Gorbatjov och James Baker, en gång USA:s utrikesminister, till Malmö börssällskap. Det var under Gorbatjovs ämbetstid som KGB bekräftade Chrusjtjovs dödslistor vilket för alltid ändrar den historiska synen på honom.
Text: Christer Nilsson, historiker, författare | Foto på Nikita Chrusjtjov (1963) – Wikimedia Commons
Alldeles nyligen visade SVT 2 dokumentär ”Krusse i Amerika” av den ryskfödde filmaren Tim Toidze om Sovjets ledare Nikita Chrusjtjovs två veckor långa pr-turné i USA. Det blev en film skapad med bisarr humor, hysteri och surrealism. Året var 1959. En studie i politisk propaganda mitt under ett djupfryst kallt krig och med en hotfull retorik om ett tänkbart kärnvapenkrig mellan stormakterna.
Till en början möttes Chrusjtjov av misstänksam frostighet av amerikanerna inför den demoniserade ryssen. Men man kunde till slut inte motstå kvickheten och charmen hos den man som av Stalin liknats vid ”en kanonkula med sina lysande grisliknande ögon utstrålande en primitiv grovhet och energi som kamouflerade hans slughet”. Men bakom den jovialiska masken av glatt humör och avväpnande nyfikenhet doldes en man i den långa raden av massmördare i Stalins närmaste omgivning.
Under mellankrigstiden hade han arbetat sig upp i hierarkin. Först som partichef i ukrainska SSR därefter detsamma i Moskva. Där blev han Stalins handgångne man, dels vid den ohyggliga ukrainska hungerkatastrofen och folkutrotningen 1932-1933 med 7 miljoner offer varav hälften barn, dels vid de bestialiska moskvaprocesserna 1936-38 då 700 000 ryssar avrättades.
Stalins överbödlar och chefer för NKVD (senare KGB) Yagoda, Yeshov och Beria svarade för den direkta tortyren och mördandet. De två förstnämnda mördades på Stalins order och Beria på Chrusjtjovs order efter Stalins död 1953, men Chrusjtjov framstår i senare forskning som mer blodbesudlad än den traditionella bilden gjort gällande, särskilt då i skenet av de glättade scenerna från USA eller år 1964 tillsammans med Tage Erlander i Harpsunds eka.
Det går under 1930-talet inte att hitta en mer fanatisk terrorist än Chrusjtjov
1937 gav han order om att skjuta 55 741 partifunktionärer som med råge uppfyllde mordmaskinen Stalins beställda politbyråkvot på 50 000. Den tionde juli 1937 skrev han till Stalin och bad om tillstånd att få skjuta 2 000 före detta kulaker (självägande bönder) för att uppfylla kvoten.
I arkiven finns fortfarande många dokument med förslag på arresteringar som bär hans signatur. Men hans förmåga, när han kom till makten efter Stalins död, att undanröja komprometterande dokument liksom hans memoarer har bidragit till att dölja hans verkliga illgärningar.
Den f.d. KGB-chefen A.N. Sjelepin bekräftade år 1988 att Chrusjtjovs dödslistor hade avlägsnats ur arkiven av säkerhetspolisen I.V. Serov. Då brändes 261 av Chrusjtjovs dokument mellan den 2 och 9 juli 1954.
Det är viktigt att mannen bakom masken, sanningen om den blodbesudlade Nikita Chrusjtjov, har avslöjats och att den traderas på nytt för yngre generationer. Historien får inte glömma hans brott mot mänskligheten.
Text: Christer Nilsson, historiker, författare