Christer Nilsson (1941-) är historiker och författare (6 böcker), ledarskribent och recensent av facklitteratur. Han har skrivit för Läkartidningen, Axess, Ale - Historisk tidskrift, Finsk tidskrift, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Östgötacorren, Borås tidning och 
Historikern och författaren Christer Nilsson går igenom en rad svagheter i USA som knappast gör landet till en förebild för andra länder. USA kan i viss avseenden liknas vid ett underutvecklat tredje-världenland, där vissa inre orättvisor, rasism, dödstal mm utgör centrala trovärdighetsproblem för USA inför omvärlden.
Text: Christer Nilsson, historiker, författare | Bild: Free photo – Freepik.com
I november 2016 väljs ny president i USA. Egentligen röstar man inte på kandidaterna utan på 538 ansiktslösa elektorer som sedan väljer president. Grundlagen är från 1787, världens äldsta näst efter Storbritanniens, med dess fördelning mellan den lagstiftande (kongressen), verkställande (presidenten) och dömande (högsta domstolen) makten.
Syftet var att hindra kongressen från att få inflytande över presidentmakten och samtidigt garantera delstaternas delaktighet i valet i enlighet med principen om federalism. Nu är primärvalen i full gång och oavsett vem som vinner så kommer den nye(a) presidenten att möta ett antal bekymmersamma problem, blinda fläckar i demokratins öga där man i flera avseende mest liknar ett underutvecklat tredje-världenland.
En indikator är att nära 6 miljoner eller 2,5%, de flesta svarta, inte får rösta därför att de begått brott, ett smart sätt för politiker att låsa ute medborgare och minska risken att bli bortröstad.
Märkligt är att USA har 716 personer per 100,000 invånare inlåsta i fängelse, Ryssland har 484, Iran 284, Kina 121. Endast Nordkorea överträffar USA.
Enligt Amnesty är USA också det enda utvecklade demokratiska landet som tillsammans med Japan avrättar fångar. Med ett allvarligt rasproblem: 42% av de dödsdömda är svarta, men utgör mindre än 15% av totalbefolkningen.
Vad gäller dödligt vapenvåld uppvisar USA, enligt FN:s statistik, en frapperande skillnad gentemot övriga OECD-länder med 20 gånger fler mord per invånare än genomsnittet. Iraks mordstatistik är mindre än hälften av USA:s. Mer än hälften av alla dödliga masskjutningar de senaste 50 åren skedde i USA och 73% av mördarna ägde vapnet legalt.
Det är svårt att bli frisk när vården är sjuk. Med möda baxade Barack Obama igenom den sjukvårdsreform han gick till val på. En urvattnad reform. Det blir nämligen böter om man inte köper en sjukförsäkring, men många har inte råd med vare sig 30,000 kronor eller böter. Av 320 miljoner amerikaner saknar 47 miljoner (15%) sjukförsäkring.
Trots att USA lägger två gånger så mycket av sin BNP på hälso- och sjukvård jämfört med genomsnittet i OECD-länderna så dör varje år tiotusentals fattiga helt i onödan därför att de saknar en sjukförsäkring.
Spädbarnsdödligheten är större än i jämförbara länder och antalet tonårsgraviditeter – de högsta i den utvecklade världen -beroende på bristande kunskap att skydda sig, i sin tur föranlett av brister i skolornas sexualundervisning.
USA är ett av tre länder i världen som saknar föräldraförsäkring (övriga är Papua Nya Guinea och Swaziland). Många fattiga kvinnor tvingas därför välja mellan att ta hand om sin baby eller förlora jobbet.
Sett till de viktigaste välfärdskriterierna ligger USA ofta i botten jämfört med övriga utvecklade länder. De väldiga inkomstskillnaderna leder till olyckliga polariseringar mellan fattiga och rika. Ojämlikheten i röstsystemet, inför lagen, inom hälsovården och ett diskriminerande utbildningssystem för fattiga människor är tydliga kristecken för ett stort land med ett stort demokratiskt underskott.
Text: Christer Nilsson, historiker, författare