26 Jul, 2016

Tillbaka till friheten – från ett falskt intellektuellt våld


Budapest 1956

Som sjuåring blev jag klar över hur det kunde gå om en övermakt förgrep sig på människor som sökte frihet. Jag minns än idag då radion i oktober 1956 rapporterade om tanks som rullade in på gatorna i Budapest och krossade det ungerska upproret mot kommunismens tyranni. Bilderna i DN var förfärliga.

Bild: Budapest 1956 – Foto: Szétlőtt harckocsi a Móricz Zsigmond körtéren, Wikimedia Commons

Pappa var förbannad på att väst tillåtit Ryssland [bör vara Sovjet, red anm] att göra ett fängelse av Östeuropa och han berättade om Andra världskriget. Vi fick i skolan höra om Nazi-Tysklands Hitler och jag förundrades över hur ingen satte stopp för honom i tid. Hur Hitler kunde tillåtas var ett obegripligt mysterium. Han som spärrat in ett helt folk och sedan brutalt gasat ihjäl miljoner människor. Det växte fram en insikt om att detta måste ha börjat någonstans. En ondska som fått stöd av en omgivning. En omgivning som blundat eller rent av hejat på.

Det är lätt att peka finger på andra, men hur hanterar vi då det maktfullkomliga våldet i vårt samhälle idag. Nu tänker jag inte på det där man i Sverige sätter eld på flyktinganläggningar och oprovocerat sparkar ned oskyldiga unga flickor. Det kan vi reagera på och enas om som vämjeligt och förkastligt. Men det finns också en utbredd ondska som gror under ytan som kan likställas vid organiserad brottslighet och åsiktsmaffia.

Detta rör en till synes demokratisk kraft som agerar med stöd av samhällets centrala pelare, juridiken, myndigheterna och media. Kring 2010 upptäckte jag denna slags antihumanismens nätverk, då ville jag först blunda och försökte övertyga mig om att, ”det händer inte i Sverige!” Långsamt accepterade jag denna obskyra verklighet.

De kallar sig humanister men de är…

Läs hela artikeln

Regler för kommentarsfältet: Du har personligt ansvar för vad du skriver. Nedsättande kommentarer raderas. Max ca 300 ord och tre externa länkar. Läs mer

Comments

  1. Sluta hata! says:

    Synd att artikeln på ett omotiverat sätt inleds med ett rysshat. Det har ingen koppling till artikeln i övrigt

  2. NewsVoice says:

    Jag anser inte att artikeln uttrycker hat mot ryssar, men det är trots allt sant att Sovjet är en delvis mörk period i Rysslands historia, samtidigt var det Sovjet som kanske hade störst betydelse för att knäcka nazisterna.

    Kan hålla med om att artikelns inledning avviker från resten av texten.

  3. Sluta hata! says:

    Då kanske det är läge att byta ut ordet Ryssland i artikeln mot Sojvet.

  4. NewsVoice says:

    Det är korrekt. Jag lägger in en rättelse. Se ovan. [Sovjet].

  5. Citatet gällde ett barns upplevelse av en händelse 1956. Att fadern i detta sammanhang var förbannad på ”Ryssland” och inte använde begreppet Sovjet bottnade i en allmän skräck för den ryska björnen.

    Det tycks mig som att @”sluta hata” fastnar vid en trivialitet och missar helheten. Hos mig finns inget rysshat. Tvärtom jag har vänner i öst. Och jag har varit inbjuden för att presentera filmprojekt i Ryssland. Men som sagt artikeln handlar inte om Sovjet utan om fenomenet med en auktoritär makt som slår ned frihetssträvandet och vilket intryck det gjorde på en sjuåring. /BP

  6. Sverker says:

    Det blir, som i artikeln här, fel slutsatser när man inte har bemödat sig att gräva bakom kulisserna, utan låtit sig förvillas av vad segrarna påstår. Exempel: Tyskland anföll Sovjet p.g.a att Tyskland visste om att Sovjet stod i begrepp att anfalla Tyskland, inkl Europa. Ett väl förborgat faktum som inte många vill ta i med tång ens, för då faller ju hela deras världsbild. Märk väl att detta är framgrävt utav Ryska historiker, förutom naturligtvis tyska.

  7. Bo Sonnsjö says:

    Enligt information som hittats av tillfällighet någonstans blev Stalins/Chrustiofs likvidering av stora mängder ryska medborgare en förebild för Hitlers judeutrotning ….

    Bägge lika skrämmande företeelser, som alla liknande historier i mänsklighetens hantering av ”oliktänkande” … Vad annat är det mesta vi kunnat läsa om på sistone i t ex Syrien – oavsett vilka som påstås ha varit inblandade … eller vilka motiven än har uppgivits vara …

  8. @Sverker
    Det kanske ett faktum som är svårt att ta på allvar för den insatta, då påståendet faller på sin orimlighet.
    1941 var den sovjetiska krigsmakten inte stridsberedd och till stora delar paralyserad på grund av stränga order att inte låta sig provoceras och öppna eld vid tyska gränskränkningar.
    1941 hade den tyska armén nyligen fullständigt krossat vad som ansågs vara dåtidens främst armé, den franska och med lätthet besegrat en rad olika nationer. Detta medan röda armén hade presterat katastrofalt dåligt i Finland.
    Det är lätt att påstå väldigt mycket om andra världskriget när man väljer att bortse från de faktum som inte stämmer in.

  9. Välskriven och intressant artikel. Dom som gör mest ont i samhället i dag tycks mig vara dom som tror sig själva att vara den ”goda” sidan….så har det väl alltid varit. Att inte fler människor insett/inser detta. När jag växte upp minns jag att media i både tidningar och svt var kritiska mot och granskade makten. Idag är det precis tvärtom, det är vanliga medborgare som granskas av mainstream-media. Vanliga människor som råkar ha fräckheten att tvivla på att samhället är på rätt väg… människor som har fräckheten att tvivla på våra ”stora ledares” beslut….känns som science fiction nästan. Detta trodde men inte att det skulle ske i Sverige…någonsin!

  10. @Emil, tack för att du har bemödat dig att läsa artikeln och göra din reflektion utifrån den. Att som @Sverker missa avsikten med minnesbilden och gräva åt helt fel håll blir faktiskt komiskt om det inte vore för hur tokiga slutsatserna blir. För att förtydliga mig. Upplevelsen av hur despoter kunde utöva sin makt fick sjuåringen att börja undra över hur de kunde få sin makt. Vilka var det som inte i tid motverkade det och vilka var det som hejade på? Det var barnets frågeställningar som senare fick effekt på att som vuxen, inte tyst blunda och inte i sin närmiljö acceptera det. Jag gör således vad jag kan för att beskriva det som jag finner som farliga tendenser i vårt svenska samhälle och vilka som ligger bakom dem.

    Jag har sedan funnit att det finns otäcka auktoritära yttringar med anarkistiska uppsåt där jag inte räknat med att finna dem. Men det handlar inte denna artikel om.

  11. Shiiler/Stalin-trusten agerade på sina uppdragsgivares order och jagade främst kommunister. Mein Kamp saknar i stort allt det som skulle anföras mot Judar men är fullt av angrepp på kommunismen. Sedan hjälper historien till att klargöra hur arbetarrörelsen växte sig stark under 20 -talet och som motkraft mot organiserad arbetarklass för bättre villkor kom alltså repressionen och jakten på fackföreningsfolk osv… De åtskruvade kranarna såväl som överflödet av pengar när väl Shitler ”valts” in i makten vittnar om vems intressen som avgjorde hela spelet och vad som krävdes för att öppna kranarna…. Att Stalin före kriget också jagade kommunister/eliten inom politiken och militären kan ju klargöra hur historiebeskrivningen förvridits..

    EU är ju också i krig mot arbetarklassen och ”drivs” av samma intressen som stöttade den tidens massmördare, i att inskränka arbetsrätt, trygghetsavtal och välfärd.. Ut sparkas fackflreningsanslutna, aktiva, sjuka, lytta och privatiseringen sållar undan allt som kan inskränka vinsternas och de nya grevskapens utbredning.

    De fyra friheterna har bara krossat välfärden och blivit en black om foten för arbetarrörelsen medan inkomstklyftorna djupnat, breddats och mörknat, anställningsavtalen bleknat Allt till ett ackompanjemang av en hårdare och grövre beväpnad polis vars uppgift att skydda den nya friheten och lämna fältet fritt för godt(r)ycket..

Speak Your Mind

*