Eutanasi – För vem? För barn?

DEBATT. Nyligen fick ett belgiskt barn dödshjälp, ålder och sjukdom har inte offentliggjorts. Alla varningsklockor börjar ringa, Belgien, barn och dödshjälp. En ohygglig cocktail, eutanasi detta skräckinjagande isberg med de största hoten dolda under ytan, det vi först ser är en liberal frihet och rätten att råda över våra liv och slippa en kvalfull död men på isbergets undersida finns det ett stort hot mot oss som kulturvarelser. Kommer vi att bli pragmatiska monster, av en sådan reform, och förlora en stor del av vår humanism?

Text: Per Lankilde Larsen

Det finns så mycket skrivet om Eutanasi på internet, sök på ‘dödshjälp uppsatser’ och bara ordet ‘dödshjälp’ så får du fram det mesta du behöver om ämnet.

Dödshjälp, bara ordet i sig självt både skrämmer och attraherar, men snart är det här och vi måste ta ställning till Eutanasi på individnivå. Ett flertal länder i Europa har legaliserat Eutanasi och några stater i USA, senast var det Kanada som tog ställning för en legalisering. Sverige har fall där utebliven behandling har gjort att patienten avlider i förtid, passiv dödshjälp. Termen är inte helt korrekt men patienter avlider i livets slutskede under terminal sedering vilket att patienten har fått en minskad medvetandenivå.

Skall vi ha Eutanasi i Sverige och för vem, skall rätten till dödshjälp vara åldersreglerad och hur skall de med mentala funktionsnedsättningar bedömas?

Frågan är vad som blir mina framtida valmöjligheter som dödsjuk patient, passiv, aktiv dödshjälp eller en naturlig död?

• Kommer släkten att få avgöra om min död och Eutanasi?
• Om det är lönsamt ur skatt och arvs synpunkt, kommer det att kunna påverka?
• Skall man få upprätta ett avtal där man väljer Eutanasi om man blir tillräckligt sjuk och själv är oförmögen att fatta beslut så utlöser det ett medgivande/krav på dödshjälp, en sorts Eutanasi per automatik?

Här finns en sammanfattning om läget och denna är ganska aktuell. Själv har jag mest läst uppsatser om dödshjälp att den nuvarande vården av patienter i livets slutskede fungerar alldeles utmärkt och något behov av Eutanasi föreligger inte. Uppsatserna är ofta skrivna av människor i vården och de är genomgående negativa till dödshjälp.

• Frågan är vem som skall utföra Eutanasin, skall det läggas på dagens vårdapparat som har till uppgift att ge vård åt eller lindra lidandet?
• Eller behövs det en fristående institution för Eutanasi?
• Skall läkare ha rätt att neka utföra Eutanasi, jämför med abort?
• Får man använda organ för transplantation från den som avlidit genom dödshjälp?
• Om organtransplantation är aktuell och det är bråttom för organmottagarens hälsa att bli transplanterad, skall det få påverka när Eutanasin skall utföras?

Det kan också bli mer regel än undantag att få dödshjälp om det blir tillåtet, att alla förväntar sig att den sjuke väljer dödshjälp istället för att klänga sig fast vid sitt liv och lidande? Det kan också radikalt minska vårdkostnaderna för vård i livets slutskede, kommer det att påverka?

Vad är det då att vara människa, är all vår tid i livet lika betydelsefull? Om vi inte är allsmäktiga och allvetande så kan vi knappast med total visshet avgöra om när och vilket livslut som är bäst för oss själva eller andra som individer, kan de sista timmarna och minuterna vara de viktigaste i ditt liv?

Text: Per Lankilde Larsen