Tyst kunskap – högljudd vetskap – En lektion för Fridolin om svenska skolan

Tipslektion för magister Gustav Fridolin för att rycka upp svenska skolan

3
537
Hans Eriksson - Foto: eget verk
Bild: Hans G. Eriksson – Foto: eget verk

DEBATT. Gustav Fridolin – Sveriges första politiskt korrekta kravmärkta skolminister – tillika feminist. Du har nu en utomordentlig chans att gå till historien i din ministerutövning om du tillämpar den senaste forskningen kring hjärnan och lärandet. Det skriver Therese Engdahl, trefaldig nordisk mästare i konstsmide och Hans G. Eriksson, ingenjör med bakgrund som granskare vid patentverket.

Text: Therese Engdahl och Hans G. Eriksson

Gustav Fridolin (MP) - Foto: Wikipedia
Bild: Gustav Fridolin (MP) – Foto: Wikipedia Commons

Kanske du [Fridolin] ännu inte riktigt tagit till dig skillnaden mellan implicit och explicit kognitivt lärande, där det implicita resulterar i ett kunnande som bara finns, är tyst, ligger djupare och är svårt att kontrollera, medan det explicita mer handlar om ett vetande, dvs sådant som koms ihåg via ett ytligare minne och som kan mätas och kontrolleras, dvs det som vi idag baserar betygen på.

Den som tidigt forskade kring hjärnan och lärandet var den finlandsfödde professorn Matti Bergström som vid fyllda 92 år i somras lämnade den jordiska tillvaron. Hans arv står det nu mänskligheten fritt att ta till sig och utöva.

Vi vet att du Gustav känner till Bergström och en del av hans forskargärning som kröntes av en visshet att vi hela livet, mer eller mindre, bibehåller barnhjärnans förmågor till lek och fantasi. Via dessa kan de mest kaotiska situationer och ibland kriser redas ut. Icke sällan sker detta genom skapandet av en ny och överraskande ordning. Barn räds inte kaos. Skapar det gärna i en ordnad vuxentillvaro för att i leken och fantasin inta olika roller och skapa sin egen ordning. Människan tränar således tidigt problemlösande förmågor.

Bergström menade, här förenklat, att den mänskliga hjärnan ytterst skall hjälpa oss överleva. Polariteter såsom tro-veta/kaos-ordning styrs via hjärnstam och neocortex. Det existerar en sund kamp i hjärnan mellan dessa polariteter där extremerna i längden blir destruktiva. Vi behöver en balans, eller som Matti uttryckte det – man behöver tro på det man vet.

Du Gustav hade en möjlighet att praktiskt tillämpa Bergströms forskning när du skulle lära dig köra bil för att bli en både skicklig och försiktig förare. Det sägs att du inte valde denna väg, och således “bara” blev en försiktig förare som nu helst överlåter körandet till din hustru.

  • Vad är det för förmågor framtidens svenskar kommer att behöva och vad får de med sig efter 15 år i din grön-röda skola Gustav?
  • Vad skulle hända om du lät fantasin få en viktig roll i skolan?
  • Kan det inte finnas stora fördelar att låta det lustfyllda och leken, men även dramat vara med i läroprocessen?

Gustav, du vet och står också för att alla människor är lika mycket värda, eller hur? Drar du därmed slutsatsen att alla måste behandlas lika? En likabehandling är inhuman genom att den slätar ut det personunika. Många lärare vet detta. Ge dom mer tid och spelrum att ta hänsyn till detta unika så kommer status för lärarkåren att drastiskt öka – utan höjda löner. Kanske vi kan polvända och få världens smartaste befolkning. Vem vet? Kan kanske behövas inför kommande val i en sund demokrati.

Swisha Hans G. ErikssonI din svenska skola Gustav skulle detta kunna ske – det är bara att låta Matti vägleda och att du själv vågar hålla i ratten och styra skickligt! Kan och vill du det? Om inte – vad är alternativet?

Text: Therese Engdahl och Hans G Eriksson

Regler för kommentarsfältet: Du har personligt ansvar för vad du skriver. Nedsättande kommentarer raderas. Max ca 300 ord och tre externa länkar. Läs mer

3 KOMMENTARER

  1. Varje människa är unik och ska bidra till helheten just med sina unika färdigheter.
    Skolan är till för att göra köttfärs av människor och forma de sedan till lydiga, inskränkta, rädda och smakfulla köttbullar så att makten och eliten kan gotta sig.

    Låter min beskrivning bisarr? Beskrivningen skrev jag på basis av Pink Floyds gamla video där människor tågar mot en köttkvarn. Det är precis det samhälle som vi har idag!

    ”ANOTHER BRICK IN THE WALL” Song from Pink Floyd…THE WALL Movie

    https://youtu.be/9mS7ly4dP

  2. Tack för den intressanta referensen till Matti Bergström, vilken jag inte – trots omfattande studier i teoretisk pedagogik inte snubblat över – såvitt jag minns!

    En snabb sökning indikerar att han fått ungefär samma resultat av sin forskning som Howard Gardner (hjärnforskare), vilken haft jordskredsinflytande över den svenska skolan.

    Ja, det är mycket som inte stämmer beträffande individens behov kontra skolans verksamhet, så självklart måste någon – politiker, forskare t ex se till att det blir en förändring. Jag tror att min forskningsidé ligger mycket väl framme här, men allt tar sin tid, och var dag har nog av sin egen plåga….

  3. jag har en dotter i klass 1. jag lider mån-fre när hon är där.dom har införskaffat hörselskydd (för dom känsliga säger dom) hon får utstå slag mot sitt underliv av en klasskamrat, ingen säger till.Ipad används till allt, 7åringar kan ju tydligen inte penngreppet längre så man måste ju skriva på ipaden också!
    jag har jobbat på skola i HongKong,thailand,spanien. vår skola är skit!!
    letar efter någon bra skola till min dotter, privat så klart men vet inte riktigt var det skulle vara.just nu verkar allt bättre än det vi har nu..
    kram till er