3 KOMMENTARER

  1. ”En återaktivering av den svenska ingenjörskompetensen borde således läggas till grund för en fordonsutveckling…”
    Men inte tror jag att vi kommer kunna utveckla några elbilar här, trots att Sverige förmodligen länge lett ligan av antalet världuppfinningar per innevånare!
    Som jag ser det pekar utvecklingen vi sett efter WW2 på att ingenjörskonst och produktion hänger ihop mer än vad våra politiker, ekonomer och kanske många (nya) ingenjörer fattar. Dvs utan volymproduktion ”dör” ingenjörskonsten ofta, att döma av det omvända vi sett i Tyskland, Japan och Kina i nämnd ordning, jämfört med länder där produktionen minskat i ”samma ordning”. Kedjan är: marknad, ide, prototyp, produkter, produktion, som hela tiden återkopplas och därmed skapas förbättringar, nya ideer, och nya företag som löser dom nya problemen. En tillväxt som fortgår så länge som tillväxt av köpkraft x kunder ökar produktionen, som vi sett den växa, först i Tyskland, sedan Japan och nu Kina under dom sista 70 åren. Men utläggning av till slut ”allt” till billigare producenter överförs snart även ingenjörskonsten eftersom den behövs och utvecklas bäst där produkterna produceras.
    Straxt efter WW2 berättade min far att de då köpte, ofta på postorder, ”Tyskt skräp”, för det var så billigt; sedan vet vi hur det gick i Tyskland där en ständigt ökande industriproduktion och ingenjörskonst gradvis resulterade i volymer till högsta kvalite. (Att Tyskland plötsligt blev ”så billigt” 1947 berodde på en valutareform som en Herr Erhardt då genomförde vilken, förmodligen som beräknat, eliminerade ca 100% av den enorma krigsinflationen, vilken upp till reformen endast möjliggjorde import, för vilket inga pengar fanns. Valutareformen innebar att kostnadsläget i Tyskland jämfört med grannländerna direkt sjönk kraftigt under omvärldens, trots att andra länder ofta haft endast 50% krigsinflation. ”Segernationerna” begrep tydligen ”ingenting” utan gladdes bara åt att kunna köpa billiga produkter. )

    När vi idag lägger ut produktionen till Kina försvinner en stor del av den viktiga ingenjörsåterkopplingen, alltså hur man löser praktiska produktions- och följdproblem, men även försvinner uppväxten av lokala kunniga nya underleverantörer.
    Under några årtionden kan ingenjörer med egen produktionserfarenhet styra upp en utlandsbaserad produktion, men med nya produkter faller gradvis det mesta isär. Samtidigt försvinner skatteinkomster, först från arbetare, sedan tjänstemän och till slut även från ledning och vinster, pga dagens globala möjligheter. Den resulterande sjunkade sysselsättningen leder gradvis till total konkurs, men kan länge döljas genom nybeskrivningar som att man räknas som sysselsatt med minst en timmes arbete i veckan som i Sverige idag. Om vi inte vänder på detta är det ingen tvekan om vart det går, mer en fråga om hur mycket mer som kan lånas.

  2. Man kommer inte långt om man bara ser problemen! Sverige måste stödja svensk ingenjörskonst. Vi kan bli mycket mer innovationsvänliga. Vi kan också bli bättre på att utveckla tidigare idéer, som av olika anledningar hamnat i malpåse. Anledningarna till att idéer dött är flera och ofta kortsiktiga konservativa vinstargument som GM:s slaktande av SAAB:s utvecklingsavdelning. Det kan också vara outvecklad teknik, som behövs som komplement. Dessutom blir nya innovationer oftast mycket dyra i introduktionsskedet. Allt detta går att lösa om viljan finns!
    Hur miljövänlig eldrift är beror i stort sett på två faktorer, dels hur elen skapas och dels på hur batterierna tillverkas och återvinns. När man väl har elen är det ett av de bästa energislagen vi har. En elmotor har en verkningsgrad på ca 95% jämfört med en förbränningsmotor på ca 60% och i stort sett 0% skadliga miljöutsläpp. En elmotor har också bäst vridmoment från start där det bäst behövs.
    För att elbilar skall utvecklas effektivt anser jag att vi i övergångsskedet måste ha laddhybrider, som kan laddas dels via ett 10A uttag, dels snabbladdas via speciella stationer. Innan infrastrukturen för laddning (alternativt snabbyte av batterier) är utbyggt måste bilen ha en laddmotor. En motor som laddar med konstant varvtal vid behov bör ha avsevärt högre verkningsgrad än en drivande förbränningsmotor. Eftersom gamla Folkabussen kunde hålla någorlunda trafikrytm med 8 personer och ett par hundra kg bagage med sin gamla motor på 25 hk räcker alltså en liten laddmotor på ca 20 kW. Laddmotorn bör ha standardfästen så att man kan välja motor från olika fabrikanter och med prestanda efter behov.
    Batteriutvecklingen går fort, men måste stödjas ytterligare, framför allt sett ur miljösynpunkt (tillverkning och återvinning bl.a.). Jag rekommendera utbytessystem med standardiserade anslutningar så att man kan köra in på en servicestation och få batteriet bytt till ett nyladdat lika snabbt som man tankar i dag. Då är det också lätt att strukturera återvinningen av uttjänta batterier.

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here