Under en period i Sveriges historia var ryska ubåtar omåttligt populära i svenska vatten enligt media. Fenomenet dog så småningom ut, kanske beroende på avsaknad av substans i påståendena [utom ubåt U137]. Idag kan vi istället läsa om ett ökat ryskt hot från luften. Josef Persson utreder en incident från 2016 om vad som tycks vara ryska spökplan, skrivet med en humoristisk ironi.

Text: Josef Persson | Läs även del 2 | Bild ovan:”Ett foto på ett ryskt flygplan (SU-n) som påstås ha kränkt finskt luftrum i oktober 2016. Fotot (Puolustusvoimat) postades av finska flygvapnet på Twitter. Artikel: ”Two Russian planes suspected of breaching Finnish airspace”, Yle.fi, 7 okt 2016.

Andrej Nikolajevitj Tupolev var sovjetisk flygplanskonstruktör och även en tid ledamot av ”Högsta Sovjet”, liksom han en tid satt fängslad under Stalin som ”folkets fiende”. Under sitt dryga 84-åriga liv (1888-1972) var han sannolikt Sovjets mest namnkunnige flygplanskonstruktör och ledde arbetet med över 100 civila och militära flygplan.

Torsdagen den 22 september 2016 lyfter vad som sannolikt är två stycken Tupolev-160 (Tu-160), av Nato benämnt ”Blackjack”, från nordvästra Ryssland. ”Sannolikt” därför att trots flygande paparazzi och övervakning från minst fem länder så presenteras ingen form av egentlig bevisning för planens existens, typ eller ursprung.

Eftersom dessa plan är vad man brukar benämna som ”strategiska bombplan” med förmåga att bära kärnvapen och flyga strax över 2000 km/h med mycket lång räckvidd (12300-14000 km), så är de också sannolikt bevakade med satellit av Nato så fort de rullar ut på landningsbanan.

Expressen: "Bomplan flög under plan mot Arlanda"
Expressen: ”Bomplan flög under plan mot Arlanda” av Rebecca Hagnestad – skärmdump

Med högsta sannolikhet bär planen denna dag dock inga kärnvapen, eller bomber alls, eftersom det bara är fullständigt onödigt och bara utgör dödvikt på en rutinövning. En liten kärnladdning av skräck och fasa ska planen dock senare utlösa i svensk dagspress.

Om inte tidigare så när planen är nordöst om Norge och kommer in på Natos officiella radarövervakningsområde upptäcks de och identifieras som två stycken Tu-160. Detta enligt en ”anonym källa” inom Nato. Anonym kanske av självbevarelsedrift? Den bild av en blippande ljuspunkt på en skärm som många associerar med radar är idag förlegad. Åtminstone hos Natos viktigaste militära anläggningar. Man får idag en tredimensionell animerad bild av verkligheten i realtid.

Hur många minuter det tar innan Natos jaktplan är i luften för att jaga, skugga, fota och avlyssna är svårt att säga, men det är inte många. För även om de två bombplanen hela tiden befinner sig i internationellt luftrum så är det rutin att övervaka ryssen.

När bombplanen kommit ner i höjd med Island så kan man med lite fantasi och ironi säga att planen nu gör något minst sagt makabert, något som sannolikt får Andrej Tupolev att förundras i sin grav. Det är visserligen inte sant på riktigt, men för att incidenten som senare inträffar ska bli lite mer hemsk, så behövs den uppenbarligen.

Ryska spökplan och verkliga plan blandas i nyheterna

Mikael Holmström, 2011 - Foto: Wikimedia Commons
Bild: Mikael Holmström, 2011 – Foto: Wikimedia Commons

Enligt Mikael Holmström, skribent för DN och SvD, så är en ”incident” i sådana här sammanhang när något ”ovanligt inträffar”. Nu är det kanske inte ”ovanligt” att svensk press kommer med felaktiga uppgifter, men i alla fall. De bägge planen delar upp sig i tre plan, byter skepnad till modellen Tu-22M, av Nato benämnt ”Backfire”, och flyger in på isländskt territorium. Inne på isländskt luftrum kan man symboliskt säga att de flyger runt till den 27 september 2016 klockan 13:00, alltså i cirka fem dagar.

Då skriver DN längst ner i en liten ”rättelse” i sin artikel om incidenten som följer att Islands utrikesdepartement nu har ”korrigerat uppgiften”, men då har i princip allt media i Sverige hunnit rapportera färdigt om ännu en rysk kränkning och provokation. Så lämpligt!

Vladimir Putin i cockpit på en TU-160 - Foto: Presidential Press Service, Wikimedia Commons
Bild: Vladimir Putin i cockpit på en TU-160 – Foto: Presidential Press Service, Wikimedia Commons

I verkligheten lämnar alltså planen aldrig internationellt luftrum. De blir inte fler och de byter inte skepnad. Visserligen sägs amerikansk militär ha en teknik man kallar ”Blue beam”, med vilken man kan projicera fullskaliga tredimensionella bilder på himlen, men vi bör väl inte ge konspirationsförnekarna ännu en teori att ondgöra sig över, tydligen finns det redan så mycket ”fake news” att det räcker och blir över.

Härefter på planens rutt så upptäcker isländska ”flight control center” att det man nu kallar ”det ryska hotet” ligger på kurs och hastighet för att korsa rutten för Iceland Airs Boeing 757 på väg från Keflavik flygplats till Arlanda. Senare den 26 september när Expressen skriver om händelsen så är det dock i ”nuläget oklart” vilket flygbolag som äger 757:an. Varför det blir så är oklart. ”Flight control center” bör väl ha koll på sina plan, och piloten som senare är enda vittnet till ”incidenten” är kanske inte så trovärdig om han inte ens vet åt vilket bolag han flyger?

När det ”ryska hotet” är 8,8 mil från 757:an så meddelar man ”befälhavaren” för flygplanet. Kanske tycker Aftonbladet att det blir mer dramatiskt om man ger kaptenen för 757:an militärrang? Uppgiften för första varningen varierar från 8 till 9 mil. ”Cruse speed” för en Tu-160 är 1030 km/timme, så en mil hit och en mil dit. Andra varningen vid 2,5 mil försvinner dock från fyra av artiklarna. Kanske är det faktum att man följt planet länge och har upprepad kontakt lite avdramatiserande?

Men nu blir det fruktansvärt traumatiskt om man ska tro all nyhetsrapportering. Ryssarna har inte lämnat in någon färdplan till Nato. Kanske tycker de det är överflödigt då de följer varje millimeter de förflyttar sig och har underlåtit sig att vidarebefordra sådana uppgifter tidigare. Inte heller har ryssarna meddelat ”ansvarig myndighet”, kanske för att det inte finns någon? Och det värsta av allt är att ryssarna nu enligt 757:ans kapten ”valde att stänga av alla sina radarsignaler” och tydligen har 757:ans samtliga radarsystem och kollisionsvarningssystem nu också slutat fungera.

Piloten på 757:an tittar efter den andra varningen ut genom fönstret och ser de ryska bombplanen närma sig i fjärran i ”formation.” Kan två plan flyga annat än i formation om de är nära varandra? Så flyger de ”rakt under” planet. Rebecca Hagnestad på Expressen rubricerar sin artikel: ”Bombplan flög under plan mot Arlanda”. I verkligheten uppges de ha flugit 6000 till 8000 fot under planet, runt 2 km. Om det ens stämmer är svårt att säga. Per Fröberg, pressansvarig för Luftfartsverket, säger senare att ryssarna ”formellt hållit sig inom regelverket”. 300 meters avstånd vertikalt och 9 km avstånd i horisontalplanet.

757: ans pilot uppger nu att ”modellen är Tu-22M” på ryssarnas plan. Eller att planen ”tros vara” av modellen 22M, något det naturligtvis kan finnas många olika förklaringar på. Att planen i verkligheten skulle varit 22M är dock osannolikt, kanske rent av omöjligt då planens senare rutt är lång och 22M har kortare räckvidd än modell 160. Att modellen nu är Tu-22M är dock lämpligt på många sätt, som skräckpropaganda till exempel…

En rysk Tupolev Tu-160 - Foto: Alex Beltyukov, Wikimedia Commons
Bild: En rysk Tupolev Tu-160 – Foto: Alex Beltyukov, Wikimedia Commons

Tu-160 kallas av ryssen för ”White swan” och liknar ett mindre ”vasst” Concorde. På alla bilder jag sett är planet vitt. Det är bara 3 decimeter kortare än en Boeing 757 och liknar i det hela ett coolare passagerarplan. Kanske därför ingen av passagerarna vittnat om ett ”ryskt hot”? Tu-22M däremot ser mer militäriskt ut, är kortare och snabbare och förekommer i en uppsjö av färgteckningar i otaliga pressbilder.

Den 1 oktober 2015 släppte svenska försvaret uppgifter om kränkningar av vårt luftrum. När Fria Tider den 9 oktober basunerar ut ”USA värst på att kränka svenskt territorium”, så har man till och med här klämt in en bild på en Tu- 22M. Poppis med gratis pressbilder kanske?

En rysk Tupolev Tu-22 M3 - Artikel om ryska spökplan - - Foto: Dmitriy Pichugin, Wikimedia Commons
Bild: En rysk Tupolev Tu-22 M3 – Foto: Dmitriy Pichugin, Wikimedia Commons

För att göra uttalandet att ryssarna stängt av ”alla sina radarsystem” så krävs en spektrumanalysator av samtliga militära system, även av främmande makts. Vad piloten menar med att kollisionsvarningssystemet inte fungerar är att de data en transponder automatiskt annars överför saknas. På vanliga 757: or finns en markradar som går ner vanligen cirka 800 meter under planet och en väderradar i fronten tydlig nog för att urskilja is, snö och regn. Man tycker att en Tu-160 fullastad med 275 ton bör synas?

Om all radar verkligen slagits av var det kanske en välgärning. Den 1 juli 2002 frontalkrockar en Boeing 757 och en Tu-154 (passagerarplan) och alla passagerare omkommer omedelbart.

Datorn i det ena planet beordrade det till en viss höjd och flygledarkontrollen beordrade det andra planet till samma höjd.

Däremot flög planen av allt att döma sannolikt utan transpondrar. Något som kanske är beklagligt, men också ironiskt. Strax innan denna ”incident” hade transpondrar nämligen varit på tapeten hos Nato. Ryssland var beredd att göra bruket av transpondrar för militära plan obligatorisk om Nato gjorde det. Nato vägrade eftersom det enligt dem inte skulle hindra ryssarna från att göra farliga flygningar nära civila flyg. En flygning som denna…

Förvirrande nyhetsrapportering om ”incidenten”

Efter ”incidenten” flyger planen vidare hela vägen ner till Biscayabukten utanför Spanien innan de vänder och flyger tillbaks igen. När planen flög över ”Storbritanniens intresseområde” uppger deras försvarsministerium att man ”eskorterade planen”. Kanske hade ryssen meddelat ”berörd myndighet” ändå? Planen flög hela tiden i internationellt luftrum och jaktplan från Norge, Storbritannien, Frankrike och Spanien följde varenda manöver.

Skärmdump: Sputnik News om flygkränkningar, september 2016
Skärmdump: ”Whenever Swedish Air Space Gets Violated, Russians Get the Blame”, Sputnik News, september 2016

Enligt ett par artiklar om incidenten ska den ha skett när planen är på väg tillbaks från Spanien. Natos luftövervakning ska då alltså ha upptäckt dem först utanför Spanien. Hur troligt är det? Kanske stämmer det att Putin nu kan teleportera saker, ett rykte vissa tycker är mest roligt.

Ja, incidenten är kanske lite ovanlig i förhållande till vad som är fysikaliskt möjligt. När det kommer till kvaliteten på svensk ryssofobi i pressen är det kanske mer regel än undantag? Flygande söderut, eller norrut? Två plan, så tre plan, så två plan igen. Eller, två Tu-160, tre Tu-160, två Tu-22M och så två Tu-160 igen. Isländskt luftrum, isländskt skyddsrum, eller ”isländskt luftrum nära gränsen till norskt luftrum”, vilket inte alls är nära. Eller ”norskt skyddsområde”?

Flygplanen är alltså ”i stort sett osynliga”, men man har följt dem med radar och sett dem med blotta ögat under hela rutten. De har alltså inte anmält sin flygning till någon, men tydligen har de det till Storbritannien i alla fall, som ju är med i Nato, vilka inkluderar samtliga länder planen passerat.

Finns det något som inte stämmer här. Finns det något som stämmer? Om Islands utrikesdepartement inte ens vet var landets gränser går är nog det ett större problem än en rysk militärövning?

Läs del 2 av 2 imorgon fredag en fortsatt analys om ryska spökplan

Text: Josef Persson | Läs även del 2

Regler för kommentarsfältet: Du har personligt ansvar för vad du skriver. Nedsättande kommentarer raderas. Max ca 300 ord och tre externa länkar. Läs mer

6 KOMMENTARER

  1. Härligt skrivet Josef Persson. Kanske på tiden med en omvärdering av NATO, USA och deras förmåga. Svensk MSM har ju alltid spridit ungefär samma skit som bönderna gjorde förr. Kanske har MSM köpt en gammal hederlig gödselspridare.

  2. HA, HA, HA!!! Tack Josef Persson för att jag fick ett gott skratt i dag! Hur är det med de här chemtrails-planen då…? De stänger ju också av sina transpondrar så de inte syns på radarn? Är de också ryska?

  3. Clas Kling 23 Mar, 2017 at 15:55

    Det är en förolämpning mot gödseln att bli jämförd med mainstreammedia. Rättvisare vore att likna den senare med odlingsgifter som glyfosat och Round-Up, och med konsgödning från kemikalieföretagen.

    Äkta gödsel är det bästa som finns för grödorna och definitivt inte någonting negativt, men den skall så klart komma från naturligt, ekologiskt uppfödda djur.

  4. Några små iakttagelser.
    Den markradar som omnämns kallas EGPWS, Enhanced Ground Proximity Warning System. Den fungerar delvis som ett ekolod på en båt och om ett annat plan passerar rakt under så kan man få ett utslag men det är oftast mycket kort. Tänk när två plan möts i ca 1700km/h.
    Det är alltså inget man kan använda för att upptäcka andra flygplan med. Detta om inte det andra planet flyget rakt under i samma fart och riktning vilket sker väldigt sällan.

    Det andra gäller väderradarn. Man kan mycket riktigt även få träff på ett annat plan med den men det krävs för det första att man har slagit på den och det gör man bara när man har åskmoln att navigera runt. Det är knappast troligt här. Dessutom om man har en stor skala på nav-displayen där väderradarn visas så är storleken på ekot av ett plan oerhört litet och man måste då ha riktat radarns stråle helt exakt vilket är nära nog omöjligt utom på nära håll. Vi använder alltså inte väderradarn till att leta efter plan.

    Sedan skriver man om att det kan ha varit en välgärning att radarn slagits av och en krock påtalas som skälet till det. Denna krock vållades inte av någon av/påslagen radar. Den vållades av att trafikledaren som med fördröjning på sin radar ser att två plan närmar sig och då ber ett av planen att göra en undanmanöver som då åtlyds. Tyvärr så har även det andra planet börjat med en undanmanöver i enlighet med kollisionsvarningssystemet TCAS. Det pilot som då följer rafarledarens order gör då felet att inte även han styra i enlighet med vad TCAS i hans plan vill. Två plan med TCAS får koordinerade styrkommandon.
    Prio no 1 är att följa TCAS och trafikledaren som har sin fördröjning får bli prio no 2. Hade man alltså följt TCAS så hade alla överlevt. Tyvärr så blev denne Danske trafikledare som då jobbade Sweitsiskt luftrum mördad av en Ryss som var far till en av passagerarna. Mycket idiotiskt då detta var en olycka och mest förorsakad av den pilot som inte följde kommandot från TCAS.

    Ännu ett faktafel är när man gör sig lustig över den civile pilotens nu ”militära” rang. Detta om befälhavare alltså.
    Fast jag liksom Kaptenen på Icelandairs Boeing 757 är båda kaptener och vi är båda befälhavare. På Engelska är vi då Commanders. En helt korrekt titel alltså. Ytterligare en miss alltså.

    Kaptenen på B757an kan inte avgöra om eller när radarn slås av eller på på de Ryska planen. Dock är det så att vi ser varandra om vi har våra transpondrar på. Dessa transpondrar är också det såsom får TCAS/kollisionsvarningen att fungera. Är sikten dålig eller om det är mörkt så är det illa om man har militära plan i närheten utan transponder.

    Svårt att se skillnad på en TU-160 och en TU-22 i luften för de flesta.

    Med så många rena kunskaps och faktafel och med en så kraftigt vinklad artikel kanske man inte skulle skriva om flyg.
    Detta blir ett skolexempel på hur fejk News ser ut.

  5. Hej Ulf M!
    Även ”fake news”spridare med så mycket ”kunskapsfel” och ”faktafel” som jag tar tacksamt emot utförlig kritik. Missförstånd kan då redas ut.

    Titeln ”befälhavare har jag aldrig tidigare hört på en civil pilot. På engelsaka commandant (kommander, befälhavare) eller commander (befälhavare, anförare, ledare, chef etc) eller commander in chief (överbefälhavare) och army commander ser jag som olika saker. Att göra sig ”lustig” över något ser jag inte heller som ett ”faktafel”. Vill du däremot göra dig ”lustig” över ”ytterligare en miss” jag gjort så är det helt OK med mig. Blev du kränkt i din yrkesroll ber jag dock om ursäkt?

    Min så ”kraftigt vinklade” bild av verkligheten vidmakthåller jag dock tills någon överbevisat mig. Jag tror nämligen att man överdramatiserat en odramatisk händelse.

    Ni skriver att ”kaptenen på B575an kan inte avgöra om eller när radarn slås av eller på på de ryska planen”. Jag instämmer! Kapten säger dock (rent citat) ”de valde att stänga av alla sina radarsignaler” i både GPs artikel och Aftonbladets, liksom han säger att de flög rakt under honom.

    Om sikten var dålig och de kommit framifrån hade de setts på väderradarn, liksom de setts på ”EGPWS” om de flugit rakt under planet och den varit på istället för att ryssen nu var ”osynlig”.

    Sedan när flyger en B757 i 1700km/h?

    Rätta mig om jag har fel….

    Det var dagsljus, på natten har militären IR utrustning. Det var fri sikt, om okunnige jag kan se skillnad på en Tu 160 och Tu 22M, hur långt bort var de då? Planen skar rutten diagonalt och B757ans transponder sände ut sin signal som vanligt.

    Überlingen 2002
    Även om Zürich flygledarkontrolls varningssystem låg nere för underhållsarbete på kvällen 1 juli då olyckan över Überlingen skedde så har jag inte sagt att den berodde på radar eller TCAS. Vad jag menar är att när olika system, olika myndigheter och olika mänskliga och datoriserade faktorer blandas så kan det gå illa. Själv skulle jag då hellre lita på att ett militärt flygplan håller sitt avstånd, vilket det av allt att döma gjorde den 22 sept 2016.

    Hela händelsen över Überlingen och följande mord på Peter Nielsen är djupt tragisk ur alla synvinklar. Att ni 15 år efter olyckan skett, när facit finns att tillgå, fortfarande anklagar piloten på flight 2937 för olyckan, samt kommer med andra felaktiga uppgifter och det just i en kommentar om ”faktafel” låter jag tala för sig själv. (se bla ”flygkollisionen över ûberlingen på wikipedia”).

    Till och med i Aftonbladets artikel ”Mördade- nu är han minister” från 13 jan 2008, där man lyckas dra in Putin i härvan, så har man i alla fall så gott jag kan se med grundläggande fakta.

    Hoppas ni i fortsättningen faktagranska er själv och mina källor lika hårt som ni granskat mig. Alla mina eventuella faktafel kommer nämligen därifrån…

    Avslutningsvis så förstår jag att ni piloter tycker det är otrevligt med militär närvaro. Men om en Tu-160 med runt 100 ton kärnvapenbestyckning kommer efter en B757 i 2000km/h så är det nog kört, transponder eller ej. Å andra sidan så så länge de vill undvika kollision själva så gör de nog det med de mest avancerade radar och navigations och avlyssningssystem som finns att tillgå, liksom med överlägsna manövreringsegenskaper.

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here