Lars Bern om animalisk kost och varför vi bör välja ekologisk mat – Del 5

6
591
Foto: Daniel Schwen – foto på kossa (Swiss Braunvieh breed), Fuorcla Sesvenna, Engadin, Schweiz

När vi bedömer vad som skrivs och sägs om animalisk kost, skall vi vara medvetna om att de globala livsmedelsjättarna har en stark strävan efter att minska det animaliska inslaget till förmån för mer produkter baserade på billigt spannmål och industrioljor.

Text: Lars Bern | Artikelkälla: Antropocene | Läs del 1 i artikelserien

Mjölk vill man ersätta med industriproducerade sockrade havredrycker (som t.ex. ProViva). Animalier är betydligt dyrare och svårare att producera, lagra och transportera. Animalier binder mer kapital och representerar ett långt större svinn för industrin än spannmål och industrioljor. Miljörörelsens pågående kampanj mot animalisk föda skall ses mot bakgrund av de strategier som Big Food dragit upp. Miljöpartisterna har som vanligt iklätt sig rollen som de globala företagsintressenas nyttiga idioter.

Som brukligt nuförtiden används den av globalisterna lanserade klimathypen som argument mot animalisk kost. Det tål att upprepas att klimatförändringar orsakade av antropogena utsläpp av växthusgaser ännu inte orsakat några problem. Användningen under de senaste hundra åren av fossil energi har medverkat till att koldioxidhalten i atmosfären stigit från låga 0,03% till 0,04%. Det kan ha medverkat till den globala temperaturökningen sedan mitten av 1800-talet på ca. 1 grad C. Klimatpropagandan från globalisterna går ut på att dessa utsläpp kommer att leda till en klimatkatastrof inom detta århundrade. Det finns idag ingenting som de facto stödjer detta.

Verklighetens observationer är att den globala temperaturen inte har påverkats de senaste 20 åren trots fortsatt kraftiga utsläpp av växthusgaser. Den högre halten koldioxid och den lilla uppvärmningen har medfört en markant ökande växtlighet, krympande öknar och snart sagt årliga rekord för jordbrukets skördar. Det varmare klimatet gör att färre människor fryser ihjäl. Miljontals människoliv har räddats och ekosystemet har blivit mer livskraftigt trots den pågående rovdriften av jordbrukets jordar och skövlingen av regnskogar.

Eftersom koldioxidhalten i atmosfären är nära sin mättnadsgräns vad gäller dess växthuseffekt, finns idag ingen anledning att frukta någon nära förestående klimatförändring orsakad av människan även om vi fortsätter släppa ut koldioxid. Sådana påståenden är bara cynisk propaganda för att skrämma oss att acceptera globalisternas nya världsordning – NWO.

Betesdjur och animalisk kost hotar inte klimatet

På SvD:s debattsida hittar vi idag en utmärkt artikel skriven av Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen om köttproduktion baserad på betande djur mot bakgrund av klimatpropagandan. Här följer några utdrag ur artikeln:

”Ny forskning visar att betesmarker har kapacitet att lagra betydligt mera kol än vad man tidigare förstått. En sammanställning av olika forskningsresultat gjord av EPOK på Sveriges Lantbruksuniversitet visar att betesmarker kan binda runt 350 kilo kol per hektar och år, om de sköts på rätt sätt. Det innebär att världens betesmarker skulle kunna binda cirka 3 miljarder ton koldioxid per år, viket motsvarar alla metangasutsläpp från idisslarna.

En nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidningen Biogeosciences, redogör för en nioårig studie av gräsmarker i Skottland som betats av kvigor och får. Där har marken bundit 8 ton koldioxid per hektar och år. Detta uppväger mer än väl alla utsläpp av lustgas och metan från de djur som betat marken och ätit gräs som skördats. När alla flöden räknades in var det en nettobindning på 1,8 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år.

Forskning från en gård i Ungern som redovisas i tidningen Agriculture, Ecosystems & Environment, visar också att bete under perioden maj-december fungerar som en sänka för växthusgaser.”

”Dessa forskningsrapporter visar att betesbaserad köttproduktion kan ge neutrala eller till och med negativa växthusgasutsläpp. I båda fallen hade också betesmarkerna använts länge, vilket visar att kolbindning kan fortgå under lång tid, något som också stöds av annan forskning.

Se gärna detta föredrag av den amerikanska bonden Gabe Brown./red anm”

”I Sverige har vi låtit större delen av våra betesmarker växa igen, de utgör numera endast 450 000 hektar, bara en fjärdedel av de ängar och hagmarker som fanns för 150 år sedan. Får, dikor och ungdjur från mjölkproduktionen är de som betar de återstående hagarna. Mjölkkorna blir allt färre och betar allt mindre arealer, i stället äter de mer odlat gräs, spannmål och proteinväxter för att kunna mjölka mera.

Det bästa alternativet till intensivuppfött nötkött är inte kyckling eller sojaproteiner, utan naturbeteskött. Det bästa alternativet till en intensifierad mjölkproduktion är inte havredryck eller läsk utan betesbaserad mjölk. De betande djuren ger oss de enda viktiga livsmedel som kan vara klimatneutrala eller till och med ha en positiv effekt på klimatet. Att återupprätta betesdriften och kraftigt öka betesmarkerna skulle även gynna den biologiska mångfalden och det rika odlingslandskapet, två andra viktiga nationella miljömål. Betesdrift är också bra för djurens välbefinnande.

Det finns därför all anledning att stimulera betesbaserad köttuppfödning och mejeriproduktion i stället för att som i dag, öka industrialiseringen inom animalieproduktionen. En utökad betesbaserad produktion skulle sannolikt medge en konsumtion av får och nötkött som är i nivå med dagens. Däremot är det svårt att se hur nuvarande konsumtion av intensivt uppfödd kyckling och gris, samt hårdprocessad färdigmat rimmar med ambitionen att minska matens klimatpåverkan.

Vi behöver bromsa utvecklingen av en allt mer industrialiserad, globaliserad livsmedelskedja som bygger på stora insatser av fossil energi i form av konstgödsel,(gifter red. anm.), transporter, kylkedjor och så vidare. Det är här vi har de stora klimatbovarna, inte ute i hagen.”

Frigående gräsbetare väljer de nyttiga grödorna

Det sorgliga är att skribenterna i stort sett missar den verkliga poängen med naturligt gräsbetat kött. Den ensidiga klimatdebatten får till följd att man försvarar det naturliga jordbruket utifrån ett problem som inte existerar. Det kan möjligen fungera som en tankeställare för alla som snöat in på skrämselpropagandan om klimatet och åter få dem att våga äta en biff eller lammstek som bara är nyttig.

Den stora fördelen med gräsbetat kött är att produkten ur hälsosynpunkt är överlägsen kött från djurfabriker. Djuren går ute och får för hälsan viktig solstrålning. Gräsbetaren väljer själv de grödor bland betesvallens naturliga mångfald som den äter. Forskning har visat att djur har en betydande förmåga att välja ut det som för tillfället är hälsosammast för dem. På betesmarken finns i princip inget ogräs, varför det inte heller behövs några gifter. Det vi kallar ogräs är f.ö. ofta de näringsrikaste grödorna. Jag dricker själv dagligen ett örtte bryggt på ett halvdussin ogräs.

Resultatet är betydligt friskare köttdjur som ger en för människan hälsosammare produkt i avseende på giftrester, mikronäringsämnen och fettsammansättning. De betande djuren skapar även de friskaste jordarna, varför jordbruksmarken inte utarmas och flerårsgrödor minskar behovet av markbearbetning vilket är bra för miljön.

Den industriella köttproduktionen sker med djur som året runt står ihopträngda i stallar utan sol. De utfordras i bästa fall med ensilage, men ett stort inslag är monokulturellt kraftfoder som inte är deras naturliga föda. Kraftfodret kan vara importerat från landskapstora farmer på andra sidan jorden eller vara producerat som monokulturellt majs på gården. Dessa odlingar sker med insatser av konstgödsel och giftiga bekämpningsmedel. Jag har med egna ögon bevittnat detta under några år, när jag hade ett hus bland storbönder på Österlen.

Djuren kan inte själva välja. Allt är utvalt för att gynna maximal slaktvikt hos dem. Trängseln i stallarna skapar en ideal miljö för infektionssjukdomar, varför man ofta tvingas till omfattade antibiotikaanvändning, med risk för framodlande av MRSA-bakterier. På sina håll används även tillväxthormoner. Alla dessa tillsatser lämnar för människan hälsovådliga rester i köttet. Tillväxthormoner i biffen gynnar även tillväxt hos människa – av cancertumörer.

Så slutsatsen är ganska självklar, välj alltid kött från naturligt betande köttdjur. Det är dyrare per kg än industriköttet, men om man äter lite mindre köttbitar kostar det inte mer. Att minska på portionerna är även gynnsamt för vår hälsa, så den som väljer gräsbeteskött för pengarna blir dubbel vinnare.

Text: Lars Bern | Artikelkälla: Antropocene | Läs del 1 i artikelserien

Regler för kommentarsfältet: Du har personligt ansvar för vad du skriver. Nedsättande kommentarer raderas. Max ca 300 ord och tre externa länkar. Läs mer
DELA
Föregående artikelTV-Helse.se: Mysteriet med massdöd av bin är löst
Nästa artikelRed Ice TV har hackats av vänsterextremister
Utbildad vid Chalmers i teknisk fysik. Författare. Utveckling alternativa drivmedel på Volvo. VD på: Svensk Metanolutveckling, Ångpanneföreningen, Svenska Miljöforskningsinstitutet IVL, Incentive (Gambro). Rådgivare i miljöfrågor åt ABB. Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin och tidigare Kungliga Vetenskapsakademins miljökommitté. Ordförande och styrelseledamot i en lång rad företag och organisationer tex i Det Naturliga Stegets Miljöinstitut och vice ordf. för Cancerfonden. Läs mer om Bern på Antropocene. Bern skriver om: Hälsopolitik, makropolitik, miljö- och klimatfrågan.

6 KOMMENTARER

  1. Bara för att globalisterna för fram koldioxidlögner gällande fisande kossor betyder det inte att kött är vare sig nyttigt eller miljövänligt, i synnerhet inte som kött och mjölk produceras idag, i det stora hela vilken är en fasansfull historia som utspelar sig dagarna i ända för dessa djur och uppfödare. Ska man äta kött och mjölk ska det givetvis produceras etiskt och hälsosamt. Men, så göra inte idag. Sojamjölk och sojaprodukter är inget alternativ till kött och mejeriprodukter heller, och många veganer är extremt ohälsosamma och många som äter kött, bara de inte vräker i sig det med annan skitmat, är hälsosammare än många veganer. Men att föda upp djur och äta dem och mjölka korna som egentligen ska föda sina barn, är inte heller ett alternativ i min värld. Men, vi vet alla att frukt och grönsaker i dess råa form är det mest hälsosamma vi kan äta, även om det sprids skräck gällande fruktsocker, som inte alls är ett problem om man äter frukt för sig, och inte i kombination med bröd och mjölk och kött. Se filmen ”What the Health” och läs på om hur helande frukt är för människans hälsa, både i form att att ge oss högfrekvent energi, näring och som lätt detox och hålla kroppen full av balanserande vätska. Sedan jag lade om kosten till att mest äta frukt och lite grönsaker och bara ibland tillagad veganmat har min hälsa förbättrats enormt och min depression helt försvunnit. Inga tillskott alls och ingen näringsbrist, tvärt om är mina värden bättre än på många, många år. Jag håller vikten och har fått fin hy och fått mycket mer energi och är aldrig däst efter måltider och mina mål är en fröjd för både ögon, kropp och själ. I love myself, helt enkelt.

  2. Linda 13 Aug, 2017 at 22:53

    Så glädjande att du mår bra på frukt och grönsaker, Linda.

    Själv blir jag sjuk av att äta enbart frukt och grönsaker, behöver även mycket av ekologiskt, animaliskt fett och proteiner för att överleva.

    Var och en behöver pröva sig fram till den kost som bäst främjar deras hälsa, men vissa saker stämmer för alla, till exempel att giftfri, naturlig mat är nödvändig, liksom att vissa födoämnen behöver undvikas, till exempel socker och mjöl. Obehandlade mjölkprodukter är mycket bättre än pastöriserade, något som Lars Bern inte verkar ha kläm på.

  3. per 14 Aug, 2017 at 01:18

    Om man vill äta mjöl är det viktigt att först behandla det medelst långtidssyrning och gärna groddning. Även om många anser sig må bra av otillräckligt behandlat mjöl, så orsakar det många olika typer av hälsoproblem hos en stor del av mänskligheten.

  4. Per, jag har aldrig träffat något som animaliskt protein är bra för, däremot är omställningen svår för många när frukten börjar röra på lymfsystemet och rensa ut gifterna och fettet och proteinerna, som man återgår till, kapslar in gifterna igen i fettvävnaderna istället för att transporteras ut ur kroppen, och man mår bättre av det, tillfälligt. Håller man sig till frukten mår man prima, när man detoxat klart. Men en ska läsa på mycket innan i synnerhet om man haft en hög protein och fet kost en lång tid. Proteiner från t.ex. kött måste omvandlas till aminosyror innan våra kroppar kan ta upp det, och aminosyror finns i överflöd i frukt och gröna blad. Men självklart gör vi alla våra egna val. Många som blir sjuka av för mycket protein som är mycket försurande för kroppen. Hur det fungerar beskrivs bäst i filmen jag delade. Efter flera års trial and error, och genom att se vilka som har mest energi och hälsa har jag kommit fram till att mycket frukt, mogen frukt, är det bästa. I länder med lite sol räcker dock inte frukten utan man får komplettera med en hel del groddar och gröna blad. Jag skulle dock säga att det är bättre att undvika bröd, mejerier och kött, och i den ordningen. Men undvika kött som pesten och den är antibiotika och hormonproppad. Mjölk från kor som äter ensilage, får antibiotika, vars mjölk sedan homogeniseras och pastöriseras, är rena rama slembomben. Jag mår prima i alla fall av att de flesta måltider enbart består av frukt, i synnerhet frukost och lunch, och det är bevis nog för mig, plus 7 års självstudier.

  5. Linda 14 Aug, 2017 at 07:21

    Som sagt, det kan skilja mycket från individ till individ vilken kosthållning som bäst främjar hälsan.

    Jag har träffat många människor som behöver animaliskt protein och fett för att inte bli sjuka. De har försökt att på alla upptänkliga sätt vara veganer, bland annat genom att äta precis som du gör, det vill säga raw frukt och grönsaker och ibland lite tillagad vegansk mat. Följden har blivit tydliga näringsbrister och kroppsliga obalanser, med lite muskelmassa i förhållande till fettvävnad, dåligt fungerande mage och tarm, sprött och livlöst hår, glåmig hy, mental instabilitet och så vidare.

    Det stämmer inte att aminosyror finns i överflöd i frukt och gröna blad. Tvärtom är det ett helt felaktigt påstående. De flesta skulle behöva äta enorma mängder frukt och grönt för att täcka sitt individuella behov av aminosyror.

    Dessutom är det svårare för människan att utvinna aminosyror ur vegetabilier än ur animalier. Däremot har man kunnat se att en liten mängd animaliskt protein i en måltid ökar upptaget av aminosyror ur det vegetabiliska proteinet väsentligt.

    Den amerikanske avgiftningsexperten Dr Chris Shade berättade nyligen, att vegan- och vegetarian-indoktrineringen i västvärlden, med trivialiseringen av protein som makro-näringsämne, har lett till, att kvinnor allt oftare går in i menopausen redan i unga år. Deras kroppar lider helt enkelt sådan brist på aminosyror att de inte längre klarar av att producera tillräckligt med hormoner.

    Naturligt, ekologiskt kött är liksom animaliskt fett mycket nyttigt och har en bra inverkan på hälsan, åtminstone för den stora procentandel av mänskligheten som behöver rikligt av dessa födoämnen. För att få hela näringsprofilen från köttanimalier skall man även äta benbuljongen och inälvorna.

    Äggula är oerhört, oerhört, oerhört nyttigt raw, medan äggvita bör tillagas.

    Att människor ofta är försurade idag kommer sig av all processad och onaturlig mat som har blivit så vanlig i den västerländska kosthållningen, inte av naturligt, ekologiskt kött och andra dito animaliska proteinkällor. Dessa animaliers försurande egenskaper väger man enkelt upp genom att äta raw grönsaker. Raw frukt har en liknande effekt, men bör inte ätas tillsammans med tunga proteiner som kött och fisk.

    Det är inte ovanligt att instinkten driver gravida veganer och vegetarianer till att introducera respektive öka intaget av animalier i kosten.

    Det absolut bästa bränslet för mig är kött som ovan och till det mycket grönsaker. Ägg fungerar också bra. Äter en del ost och föredrar definitivt raw, oförstörd sådan, så klart ekologisk.

    Frukt får jag vara mycket försiktig med, den kan snabbt få min hälsa att kantra. Detta beror dock inte på avgiftningsreaktioner, utan på att frukt inte är optimalt för min ämnesomsättning.

  6. Frukterna ananas, mango och papaya är, trots det jag skrev ovan, lämpliga att äta tillsammans med kött, fisk och andra animaliska proteinkällor. De innehåller nämligen enzymer som effektivt bryter ner animaliskt protein till aminosyror. För att den processen skall fungera behöver de dock vara råa.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here