Sverige avvecklade produktionen av sjöminor på 1990-talet efter Sovjeunionens fall och i tron att kalla kriget skulle vara över. I och med Sveriges NATO-inträde råder andra tongångar.
Det är nu aktuellt för Sverige att köpa in och förvara sjöminor, tillsammans med åtta andra NATO-länder. Det står klart efter att försvarsminister Pål Jonsson (M) skrivit under en avsiktsförklaring vid ett NATO-möt i Washington.
Försvarsministern, Pål Jonson (M), skriver på X att avsiktsförklaringen öppnar dörren för en: ”framtida gemensam utveckling av minor”.
Bakom initiativet står den tyska försvarsministern Boris Pistorius. Han säger till Reuters att minor är nödvändiga för att förhindra rysk expansion i Östersjön.
”Vi har alldeles nyligen sett hur Ryssland försöker utvidga sitt territorialvatten utanför Kaliningrad. Vi är alla tydliga med att vi inte kommer att tillåta det”, säger han.
I maj anklagade Estland ryska gränsvakter för att ha tagit bort navigationsbojar från den estniska sidan av Narvafloden, som skiljer de två länderna åt. Det förefaller ganska naturligt att Ryssland inte vill ha navigationsbojar på fientligt territorium (förf anmärkning)
De övriga åtta NATO-länderna som vill upphandla sjöminor är Danmark, Estland, Finland, Norge, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland. Det vill säga samtliga Östersjöländer plus Norge, men minus Ryssland.
Den tyska försvarsministern sa under mötet att en gemensam upphandling har flera fördelar. Bland annat sänkta kostnader och delat underhåll. Frågan uppstår då vem som kan vinna en sådan jätteupphandling av skattefinansierat krigsmateriel? Svensk vapenindustri ligger troligen bra till.
Det finska företaget Forcit Defence har rott i land en stor order från Estlands försvarsmakt. ”Det är positivt för arbetssituationen i Hangö för flera år framöver”, säger sprängämnestillverkaren Forcits VD Joakim Westerlund.
En av Forcits tre affärsområden, Forcit Defence som tillverkar försvarssystem baserade på ickekänsliga sprängämnen, har fått en order att tillverka sjöminor och tillhörande system för den estniska marinen.
”Vi har slutit ett långt avtal om att hjälpa dem att bygga upp ett sjömineringssystem, vilket innebär allt från sjöminor till planeringssystem och underhåll”, säger Westerlund.
”Vi börjar med en större leverans och avtalet möjliggör leveranser för flera år framöver”.
”Signifikant summa”
Storleken på avtalet, både vad gäller antalet minor och summan, är en affärshemlighet. Det enda Westerlund säger är att det är frågan om en signifikant summa.
Minorna som levereras till Estland är anpassade för Östersjön.
”De är utvecklade för den omgivning som finns i Östersjön och för de möjliga hotbilder som finns.”
Sjöminorna tillverkas på Forcit i Hangö. Ordern ”kommer att innebära mycket arbete”, säger Westerlund.
”Det är ännu inte möjligt att säga om det behövs mera personal, men ordern har en positiv effekt för den nuvarande personalen”.
Affärsområdet Forcit Defence tillverkar ickekänsliga sprängämnen, det vill säga sprängämnen som inte detonerar vid fel tidpunkt. Enligt Westerlund är de säkra att lagra, transportera, hantera och röja.
Text: Håkan Bergmark
Källor
- Yle: Forcit i Hangö tillverkar sjöminor för estniska marinen – positiv effekt för personalen
- Forcitdefence.com