NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Jordliknande planeter är mycket vanligare i vår galax än vad man tidigare trott. Dessa planeter kan bildas kring alla typer av stjärnor. Resultaten redovisas i tidskriften Nature. En av artikelförfattarna är Anders Johansen, astronom vid Lunds universitet, skriver Lund Universitet i sitt pressmeddelande. NASA har hittills bekräftat 729 exoplaneter, men har ytterligare över 2300 kandidater, varav många kan vara jordliknande
Pressmeddelande från Lunds universitet | Bild: NASA Planet Quest
Sedan mitten på 1990-talet har forskarvärlden upptäckt alltfler planeter utanför vårt eget solsystem, så kallade exoplaneter. Det finns två kategorier av planeter i rymden, stenplaneter som Jorden och gasjättar som Jupiter. Hittills har man trott att bägge typerna av planeter endast finns vid stjärnor som innehåller många tunga grundämnen.
Nu har astronomer för första gången verkligen mätt mängden av tunga grundämnen i sådana stjärnor som har jordlika planeter kring sig – planeter som man har hittat med hjälp av Kepler-satelliten. Resultaten pekar på att jordlika planeter bildas kring alla typer av stjärnor, det vill säga även kring de stjärnor som inte har många tunga grundämnen.
“Resultaten är förvånande och jätteintressanta, säger Anders Johansen, institutionen för astronomi och teoretisk fysik vid Lunds universitet.”
Planeter bildas i skivor av gas och damm som kretsar kring unga stjärnor. När dammpartiklarna kolliderar bildas större och större kroppar, och till slut har en ny planet bildats av stoffet. Både stenplaneter och gasjättarnas kärnor bildas från tunga grundämnen, exempelvis järn. Det är därför lätt att förstå varför planeter finns kring stjärnor som har hög andel tunga grundämnen, vilket kan ge material till själva planetbildningen. Men de nya forskningsresultaten visar alltså att jordlika stenplaneter kan bildas kring alla typer av stjärnor.
“De nya resultaten betyder därmed att jordlika planeter är mycket vanligare i Vintergatan än vad man tidigare trott. Det betyder också att liv i universum kan vara mycket vanligare, säger Anders Johansen.”
Den amerikanska satelliten Kepler sköts upp 7 mars 2009. Från sitt kretslopp kring Jorden tittar satelliten efter planeter kring andra stjärnor. Anders Johansen arbetar själv inte med Kepler-satelliten utan är teoretiker med fokus på planetbildning.
“Jag bjöds in av teamet bakom Kepler för att hjälpa till att skriva delar av Natureartikeln om hur deras nya observationer påverkar vår syn på hur planeter bildas, säger Anders Johansen, vars egen forskning förra året tilldelades prestigefyllda pengar från det europeiska forskningsrådet, ERC.”
De aktuella forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature.
KONTAKT
Anders Johansen, biträdande universitetslektor Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet