Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

31%

31.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Riksbanken vill ha tvångsamortering – syftet är att öka intäkterna för affärsbankerna – säg stopp

Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.
publicerad 15 januari 2013
- Torbjörn Sassersson
Riksbanken, huvudkontor. Brunkebergstorg. Licens: Public domain, Wikimedia Commons
Riksbanken, huvudkontor. Brunkebergstorg. Licens: Public domain, Wikimedia Commons
Riksbanken, Sveriges Riksbank, Brunkebergstorg, Stockholm. Licens: Public domain, Wikimedia Commons

DEBATT. Riksbankschefen vill att bolåntagare ska börja amortera. För att öka återbetalandet vill han att staten ska skapa regler om bankerna själva inte gör det, skriver flera medier idag. I praktiken vill Riksbanken införa lagstadgad tvångsamortering. 

Text: Torbjörn Sassersson | Skriv på namnlista: Stoppa tvångsamorteringarna

“Bäst skulle vara om de klarade denna uppgift själva, utan tvång utifrån… Men jag anser att man ska införa tvingande regler om det annars inte händer tillräckligt.” / Riksbankschefen till SvD

Bankerna är aktiebolag som ska gå med vinst

För att förstå detta utspel som tycks handla om att Riksbanken “bryr sig om” låntagarna dvs kunderna till affärsbankerna måste Riksbankens meddelande tolkas från bankens vinstdrivande intresseperspektiv.

Affärsbankerna är aktiebolag som ska gå med vinst och de är skickliga på att inte lägga till AB efter banknamnet i sin marknadsföring. Riksbanken är i princip affärsbankernas “intresseorganisation”. Det var bankerna som låg bakom bolånehysterin för 3 år sedan då bankerna satte räntan mycket lågt för att locka in ett maximalt antal nya bolånekunder. När tillräckligt många nya kunder fångats in i bolånandet började bankerna omedelbart höja räntan för att maximera intäkterna så snabbt som möjligt.

Bankerna lånar ut virtuella pengar

Bolånen som delas ut är pengar som bankerna inte har. Ofta kan en affärsbank låna ut 5-6 gånger mer pengar än vad de har täckning för (fractional-reserve banking). I praktiken är pengarna som lånas ut virtuella pengar, men i och med att vi låntagare kan ta ut pengarna från en bankomat eller använda pengarna för att köpa en lägenhet blir illusionen fulländad. Pengarna vi får tillgång till är dock fortfarande virtuella pengar för banken eftersom de inte realiserats som intäkter ännu. Utlåning av virtuella pengar är sannolikt bankernas viktigaste intäktskälla.

När jag 2008 deltog i ett större affärsutvecklingsmöte på en av Sveriges fem största affärsbanker läxades 50 st banktjänstemän upp av den europeiska marknadschefen. Han menade att banken måste öka utlånandet eftersom det är den mest lönsamma intäktsmodellen för banken.

Bolånen är virtuella pengar som måste tvättas

Det är först när vi amorterar som de virtuella pengarna manifesteras som riktiga pengar för banken. I realiteten betyder det att pengarna som banken inte hade, men tog sig rätten att låna ut, manifesteras för att vi vanliga löntagare skapat pengarna genom lönearbete.

Bank -> Bolån = virtuella pengar -> lönearbete -> “återbetalning” av riktiga pengar -> bankens intäkt.

I praktiken tvättar löntagarna falska pengar och gör dem vita så att banken kan göra ren vinst. Det kallas pengatvätt och modellen inkluderar att låntagaren blir medbrottsling eftersom denne omedvetet är med på noterna. Låntagaren kan ju köpa en lägenhet för de virtuella pengarna, men måste å andra sidan betala hela notan genom att skapa äkta pengar genom åratal av lönearbete.

Nu ska intäktsströmmarna maximeras

Nu vill Riksbanken att bolånetagarna ska både amortera och betala ränta under förevändningen att Riksbanken “bryr sig om” låntagarna. Vi får ju inte bli överbelånade. Nej, visst, men det var bankerna som satte oss i skuldfällan från första början. I verkligheten handlar Riksbankens utspel om att affärsbankerna vill maximera intäktsströmmarna. Vi ska både betala ränta för att vi “fick låna” virtuella falska pengar och samtidigt amortera av dessa virtuella pengar så att de manifesteras som tvättade riktiga pengar.

Skriv på namnlista: Stoppa tvångsamorteringarna

Prognoser

Bra timing för fastighetsaffärer

Riksbanken som sätter upp reglerna vill nu att om vi inte amorterar frivilligt ska staten gå in och kravställa amorterandet. Det ska bli obligatoriskt dvs tvångsmässigt. Konsekvensen blir att nästan alla svenska medborgare i arbetsför ålder kommer att få det betydligt tuffare att klara av privatekonomin. Alla kommer att pressas och stressas. Vi kommer att knapra sömnpiller och lugnande. Vi kommer att se snabba försäljningar av många villor och lägenheter under de närmaste åren efter att tvångsamortering införts och för de kapitalistiska krafterna är det perfekt timing eftersom lägenhets- och villapriserna pressats ner än mer i och med en ökad tillgång av bostäder på den fria marknaden. De företag och privatpersoner med mycket pengar, tex bankerna och bankers, kan nu göra mycket bra fastighetsaffärer.

Cirkeln är sluten – Nästa cirkel kan påbörjas

Cirkeln är sluten och efter några år kanske runt 2018 kommer amorteringstvånget att tas bort. Bolåneräntorna kommer att sänkas. Spinndoktorn på Riksbanken sänker reporäntan för att stimulera ekonomin och “hjälpa” medborgarna. Det blir ny låntagarfest, alla vill passa på att köpa bostad för det är ju så “billigt” att låna pengar.

Affärsbankerna är den part som kan göra vinster under alla ekonomiska årstider, när det är lågkonjunktur, högkonjunktur, när ekonomin är bra och dålig medan impulsiva medborgare rusar hit och dit för att klara sig.

Lösningarna

Först och främst måsta alla motverka införandet av tvångsamortering i Sverige. De politiska partierna måste gemensamt gå in och stoppa affärsbankernas oetiska affärsmodeller när Riksbanken nu tar sig friheten ställa krav på tvångsamorteringar. Det är tvärtom affärsbankerna som måste förklara hur de tänker sig försvara sina oetiska affärsmodeller. Bevisbördan ligger hos bankerna snarare än skyldigheten för den enskilde att amortera virtuella pengar.

“Paradoxala” frågor som måste ställas

  • Vem äger egentligen de virtuella “utlånade” pengarna?
  • Om pengarna ändå är virtuella hur kan det då finnas en egentlig långivare?
  • Om pengarna ändå i slutänden skapas av låntagaren genom lönearbete och amortering kan det då hävdas att de virtuella pengarna egentligen tillhör låntagaren? Denne skapade ju i slutänden de reella pengarna. Varför ska de då amorteras?

Åtgärder

  • Bankernas egentliga affärsmodell baserad på skuldsättande och utlånande av virtuella pengar (fractional-reserve banking) bör kriminaliseras. En bank ska inte få låna ut pengar den inte har. Den etiska banken lånar i en tänkt framtid ut endast pengar som den har 100% täckning för.
  • Alla nivåer i samhället tar ansvar för att öka sparandet så att den privatperson som vill köpa en dyr kapitalvara endast gör det med sparade pengar.
  • Sparandet måste belönas med hög sparränta. Gentjänsten till banken är att sparpengarna kan användas av banken för att investera i äkta samhällsuppbyggande aktiviteter, inte som idag, enbart för egen vinning som döljs bakom fina ord om ansvar och samhällsnytta.
  • Kriminalisera bankernas internet-casinos, dvs “markets” där bankerna bokstavligen spelar med sparpengar och “strukturella placeringar”.
  • Stimulera nyföretagandet inom långivning och investering. Låt nya “banker” med nya etiska och genuint samhällsuppbyggande affärsmodeller få testa vingarna.
  • I övrigt måste bankerna gå tillbaka till sin ursprungliga funktion i samhället dvs att förvara pengar säkert och för den tjänsten ta ut rimliga avgifter.

Skriv på namnlista: Stoppa tvångsamorteringarna

Text: Torbjörn Sassersson


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq