Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

34%

34.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Hjärnkontroll och superdatorer

publicerad 3 juni 2013
- Robert Naeslund

De mest avancerade tekniska lösningarna som människan skapat är helt okända för allmänheten, skriver Robert Naeslund. Vissa insatta källor menar att den teknik som nu utprövas inom en rad tekniska utvecklingsområden får vi vanligt folk reda på om först 50 år. 

Text: Robert Naeslund | Se hela artikelserien

Hjarnkontroll–superdatorer-1 Orsaken till att man håller tekniken bortom allmänhetens kännedom är att de används för de mest sekretessbelagda av alla statliga projekt.

Militära FOI leder den teknopolitiska utvecklingen sedan årtionden. Bilderna från ett TV4-nyhetsprogram som sändes den 26 februari 2013 är ett exempel av systemens fantastiska egenskaper.

Professor Abrikosov vid Linköpings universitet lägger ut texten om att deras superdator på en sekund kan utföra detsamma som hela mänskligheten på 32 år.

Hjarnkontroll-superdatorer-2 Men redan för 60 år sedan, med de första superdatorena kunde man sammaställa hjärnans processer och granska dem från aktiviteterna i en cell eller följa en människas syn, oavsett geografiskt avstånd. Dessutom kunde systemet detektera sinnesorganen, skåda in i tankar, minnen och människors känsloliv. Att det storskaliga superdatorprogrammet lyckats pågå i det dolda har med statlig planering att göra.

I en av de första böckerna från 1951 där dessa omnämndes framgår att vad Einstein behövde flera år till kunde en superdator räkna ut på en kort stund.

Helsingen Sannomat, Finlands största dagstidning skrev år 2000 att vad sju professorer behövde flera veckor på sig att räkna ut kunde en superdator göra på en sekund. Uttalandena här på bilderna handlar inte alls om de största av dessa elektroniska hjärnor. Dessa som enligt svenska professorer också har ett eget medvetande, de kan dessutom välja alternativ för att nå fram till ett specifikt mål.

Superdatorernas viktigaste område är hjärnsystemen

Superdatorerna fungerar tillsammans med injicerbara hjärnchips och innebär enligt EU-kommissionens etikråd det största hotet mot demokratin, mänskliga rättigheter och vårt eget självbestämmande. FOI omtalar i sin verksamhetsberättelse att deras målinriktning är att styra människans kognitiva funktioner under hela livstiden.

Ämnet kallas ofta för hjärnkontroll, men utgör så mycket mer. I hjärnsystemen utförs alla former av biomedicinsk forskning, hjärnexperiment, sociala studier och beteendevetenskapliga projekt. FOI kallar sitt specialområde för “modellering av människans kognitiva funktioner”.

Dessutom används hjärnsystemen för en total registrering av oss; biologiskt, mentalt, psykiskt, av allt vi gör, tycker och är inför superdatorerna i databanker. Både statliga utredningar och FOI omtalar dessa livsregister där mer detaljerad information än den vi själva känner till om våra liv finns.

Anledningen till att projektet utgör det mest sekretessbelagda är att ingen frivilligt skulle acceptera att inlemmas i hjärnsystem för statlig kontroll, manipulation och experimentell forskning. Det kränker alla grundläggande idéer om frihet och ett mänskligt öppet samhälle. Forskarna framhåller att man inte kan undvika sjukdomsskapande och dödliga följder i sina experiment med ovetande människor och det omtalades i en bok av professor Gustav Giertz.

FOI skriver att projekten är hårda och att skador på människan tillhör forskningen. Man skall veta att de människor som utnyttjas är väl utvalda.

Det har givetvis funnits en hel del protester emot hjärnprojektet, även från ledande personer inom staten. Statliga utredningar har varnat och beskrivit följderna som uppkomsten av en omänsklig polisstat.

Här upphör alla traditionella sanningar om demokrati och mänsklig rätt och det handlar inte bara om politisk tvångsstyrning utan även manipulerade beteenden enligt en uppgjord statlig modell.

Här måste alla bidra att det uppstår en debatt både om hjärnkontroll och de övriga tillämpningarna superdatorerna används för.

Text: Robert Naeslund | Se hela artikelserien



Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq