Den franska författaren Chateaubriands ord från 1800-talet ekar igen ”vårt föråldrade samhällssystem är döende”. Allt följer en rytm liksom vår, sommar, höst och vinter, och nu är det tid för vårt att gå sin sista tid till mötes. Det har länge varit svagt i en allvarlig sjukdom, kallad egocentrism med svåra symptom såsom avundsjuka, argsinthet, frosseri, girighet, vällust, likgiltighet, pessimism och högmod.
Under lång tid har man försökt rädda systemet med konstgjord andning, mediciner, massage och andra livräddande insatser, men nu är hoppet slutligen över och det kan vila i frid. Det har skänkt oss mycket gott men också mycket ont, och nu skall vi tillsammans med stor vishet bygga ett nytt hållbart och livsbejakande samhällssystem. Ett system som kan leva i många hundra år, kanske tusentals.
I detta skall inte konkurrens vara vägledande utan samarbete. Inte de sju dödssynderna utan förnöjsamhet, tålamod och medkänsla, generositet, intimitet, förundran, engagemang, ansvar, ärlighet och ödmjukhet. Inte slaveri under en maktelit utan lika villkor för alla, och inte längre separerade från natur, djur och universum.
Vår dimmiga törnrosasömn är över och vi vaknar upp med klarsynthet och engagemang, och vi är ivriga att göra om vår planet till en diamant i universum. Låt oss börja!
Text: Christer Nylander