Mats Sederholm om valet 2014: “Det måste till någon rejäl trigger som slänger ut oss svenskar från tryggheten”

publicerad 7 september 2014
- Mats Sederholm
Mats Sederholm, 2019. Pressfoto
Mats Sederholm, 2019. Pressfoto
Mats Sederholm, 2019. Pressfoto

DEBATT. Så når vi om några dagar demokraticirkusens crescendo. Kul att titta på för valnatten kan ju liksom alla andra gemensamma tävlingsmoment ändå vara rätt underhållande.

Texter Mats Sederholm | Klarsikt.humancreations.se

Det finns också på vägen till vallokalen en stämning av gemensamhet och en friskhet i luften. Kanhända det är höstkylan i kombination med den alltid så uppfriskande känslan som infinner sig när en potentiell förändring står för dörren. Oavsett vad man tycker om den politiska ordningen så vittnar valsöndagen om människor i vår historia som kämpat, slitit, tårats och dött för att vi, inte minst kvinnor ska ha rätten att få rösta om den representativa makten. Det är bland annat hedrandet av de människorna som gör att jag på söndag beger mig iväg och skriver ett namn, som jag ännu inte bestämt mig för, på en tom valsedel.

Jag skulle önska att jag stolt kunde berätta för mina barn om det vackra i att makten utgår ifrån folket, om hur folkvalda i vår riksdag förvaltar vår vilja och formar vårt gemensamma samhälle utifrån våra fria tankar.

Men jag kan inte berätta om det för det tillhör både en passerad historia samtidigt som det varit en av vårt samhälles gemensammaste och starkaste illusioner.

Ja, och ifall ni skulle ha missat det så domineras besluten i riksdagen av EU-beslut som vi måste följa upp och rösta ja till. Dessutom så är samhällets grundläggande ordning endast delvis påverkad av val till riksdagen. Vi lever inte i en demokrati, vi lever i enpolitisk demokrati. Vi har inget som helst inflytande över de principer och krafter som bestämmer i samhället och människors vardag. Kapitalism, ekonomisk tillväxt, stress, konkurrensnormen, rovdriften på vår miljö är några exempel.  Vi har inte ens inflytande över det vi röstar om.

Den svenska staten liksom utländska stater och företags i lönndom gränslösa kontrollbehov över dig som enskild individ, den fullständigt moraliskt skrupellösa övervakningen och registreringen av dina personliga vanor och dina sociala mönster, är beviset. Våra medias uppgift, såsom folk och alla journalister med modersmjölken fått lära sig skulle vara, är att granska makten. Men I verkligheten säkrar de istället sin politiska bröder och systrar genom att hålla vårt samhälle rent från obekväma valfrågor när de väljer debattämnen och rubriker.

Och inte minst blir tron på demokratin än mer eroderad om man ser till den globala makten, de stora företags- och mediakonglomeraten, underrättelsesamarbetena och den i västvärlden tunga filt av gemensamma och politiskt korrekta synsätt som vi måste följa upp och rätta oss efter.

Makten utgår från folket är lika vackert som overkligt.

I SVT-programserien “Nyfiken på partiledaren” så intervjuade Poul Perris, läkare och terapeut bland annat Fredrik Reinfeldt(m) och Jonas Sjöstedt(v). Båda två förmedlade som en av sina starkaste drivkrafter för sina politiska engagemang en önskan och en tro på den enskilda människan och vikten av att få utveckla sig. Och jag tror dem, jag tror att de menade vad de sa för friheten är en av de starkaste mänskliga behoven som finns. Alla kan känna den lusten eller rättare sagt kraften, alla drömmer om friheten oavsett om vi lever i en “demokrati” eller i en diktatur. Den finns där, som en bottenlös existentiell hunger och berättar just därför om hur lite vi har av detta. Hur långt ifrån det fria samhället vi befinner oss.

Den världen där vi för första gången kan känna en mättnad av frihet kommer det aldrig någonsin att beslutas om i vår riksdag. Möjligtvis finns det en smal, smal väg dit som passerar genom söndagens val. Och om det ska finnas någon mening för mig att rösta så är det för att jag tror att det parti jag röstar på ytterst inte vill upprätthålla den parlamentariska ordningen och den politiska kasten.

Förresten så verkar de flesta väljarna ganska så öppna för andra tankar men de vågar inte rösta annat än på de klassiska partierna. De ursäktar sig med och tror faktiskt på detta med taktikröstande eller att det inte är lönt att rösta på partier som ändå inte kommer in i riksdagen. “Det får någon annan göra så röstar jag på de sen”. Korkat är bara förnamnet. De väljer istället mittenextremisterna, de förnuftiga, från vänster via grönt och ljusbrunt bort till höger.

Öppningen till en annan värld, den nya politiska dimensionsporten är inte en öppning. Den är flera och de öppningarna har sedan några år tillbaka visat sig allt tydligare. De är spridda och därför inte synliga och hotfulla på den mediala radarn och då existerar de heller inte eftersom världen för människor är vad media berättar att den är.

(Borttagna bilder pga upphovsrätten: Sao Paolo Brasilien: Protester mot att förbjuda masker under demonstrationer, september 2014. Wales: Protester mot Nato, augusti 2014)

Runt omkring på vår jord så kryllar det av mindre nätverk, av proteströrelser och av en vidare insikt och längtan efter en verklig demokrati. Hundratusentals människor demonstrerar, strejkar och agerar i en uppsjö av olka sakfrågor. Obundna rörelser men med en gemensam insikt om vår västvärlds oförmåga att skapa en gemensamhet, ett samhälle som är till för människor, en insikt om att nuvarande världsorning inte är framtidens.

I Sverige är det tyvärr nästan helt tyst efter Occupy-vågen för några år sedan. Det tycks som om det måste till någon rejäl trigger som slänger ut oss svenskar från tryggheten och den dövande jobba-konsumera-jobba hjulet innan vi kan ge oss ut på gator och torg.

Insikten, den djupare vissheten om att vår världs förbrukningsdatum är passerat lurar dock som en skräckinjagande underström hos folk redo att lösas ut av något vardagligt tillkortakommande såsom den gjort världen över. I Sverige kanske det skulle fungera med en långvarig systembolagsstrejk, folk som tränger sig före i köer eller att svenska föräldrar tvingas ta hand om sina egna barn (och inte barnhemmen).

(Borttagna bilder pga upphovsrätten: Globalt drygt 100 platser: Protester mot geoengineering, januari 2014. Rom: protester mot nedskärningar i offentliga sektorn, april 2014)

Det enda glädjande som söndagen kan ge är en valkår som törs rösta annorlunda, människor som vittnar om att de börjat frigöra sig från de gamla mönstren. som törs överge det invanda. Vi såg detta i EU-valet och jag kan bara hoppas på att det fortsätter på söndag.

(Borttagen bild pga upphovsrätten: Madrid: Värdighets-march, mars 2014)

Etablissemanget har sedan EU-valet försökt att kidnappa förändringsvindarna. Alla tävlar nu om vilka som är de främsta feministerna och anti-fascisterna. Årets buzz-words är populister och extremister. Medias älskningssyndabock och den enda utrikespolitiska fråga vi ska ha åsikter om är den om Ryssland, om rysskräcken vi ska drabbas av. Putin ska hatas fast ingen kan bevisa någonting om hans eller Rysslands skuld i Ukraina-frågan.

När Israel och Netanyahu mördar inför öppen ridå så undviker etablissemanget alla politiska attacker och väljer att istället retoriskt begränsa sina reportage till “enbart” de palestinska offren.

SD är fortsatt den fula politiska ankungen men jag är säker på att de alltmer kommer att accepteras och integreras av mittenmaffian. Inte för att etablissemanget plötsligt är beredda på att respektera alla väljares åsikter utan att för den skull hålla med om dem, nej, snarare för att maktkapitalet som SD med sin stora procentdel besitter, är alltför åtråvärd.

Makten utgår självklart inte från folket utan ifrån de som redan har den.

Det är dags för de andra 99% att sätta ner foten, let’s go crazy på söndag.

Text: Mats Sederholm | Klarsikt.humancreations.se

Donera till NewsVoice

Så här kan du stötta Newsvoice

  • Vill tipsa om att det nyligen har bildats ytterligare ett parti, som inte duckar för de viktiga och riktiga frågorna. Hälsopartiet vill få bort korruptionen, avsluta vårt EU-medlemskap, förbjuda aerosolbesprutning, göra Sverige till en GMO-fri zon, ge riksbanken ensamrätt att skapa pengar m.m. m.m. Kan nog vara intressant för många Newsvoice-läsare att titta närmare på (www.halsopartiet.se).

  • Det finns ett parti som vill åtgärda alla de fel som tidigare regeringer gjort.

    Partiet De Fria vill ändra det grundläggande felet i riksdagspartiernas politik. Vi vill ändra det faktum vår ekonomi är helt beroende av privata banker. Låt riksbanken skapa pengarna och låna ut till folket och företagen, istället för de privatägda bankerna. Då tillförs över 100 miljarder till statskassan varje år.

    Med dessa pengar kan skatter sänkas, välfärden öka och folk kan börja känna sig trygga på gatorna igen.

    Vi har ett pensionssystem som idag är beroende av börsen. Ett helt vansinnigt system som knappast säkrar en medborgares pension. Tvärtom så dräneras pensionen och de insatta pengarna pga fondförvaltarnas avgifter. Och det sker varje år. Detta vill vi ändra på.

    Vi har ett skolsystem, ett vårdsystem och en äldreomsorg som sålts ut fullständigt till privata aktörer. Desss företag har ett enda syfte, att maximera sina vinster. De har inga som helst skrupler när skolelever blir tvungna att byta skola mitt under terminen, när pensionärer på äldreboenden får för lite att äta och när sjuka inte får den vård de behöver.
    Det här måste vi ändra på omgående. Vi befinner oss redan i en nedåtgående spiral.

    Läs mer om Partiet De Fria på http://www.defria.se

  • Tycker det är himla synd att vissa News voice läsare tänker avstå att rösta när det nu finns ett antal nystartade partier som vill det vi vill t.ex direkt demokrati. Själv får jag svårt att välja då jag egentligen skulle vilja rösta på fyra partier.
    Önskar att dessa hade gjort gemensam sak istället, vore lättare för mig och hade samlat fler röster.
    En sak som är viktig att informera om till de som tänker rösta på ett parti utan egna förtryckta röstsedlar är att man måste stava partiets namn exakt rätt, även gällande stor resp liten bokstav, mellanrum, tecken osv. Minsta avvikelse från partiets egen stavning och Valmyndigheten räknar det som ett helt nytt parti som då fick din röst!

      • Anders
        Förklara gärna hur vi löser motsättningar mellan de miljontals svenskar som företräder sig själv.

        • Vad är skillnaden mot idag?
          Rättssystemet är det ju få som lutar sig mot.

          Människor med inställningen att den enda lagen är att inte skada andra, har inga problem att kompromissa. Det är systemet i sig själv som inte klarar kompromisser.

          Med andra ord. Livet löper vidare som vanligt. Enda skillnaden är att vi slipper domstolar och advokater. Det kommer fortfarande att behövas rudimentär förmåga för polis att ingripa i de fall där saker urartar. Men i ett samhälle som inte daltar med riktiga brottslingar, utan ser till att dessa hamnar där de inte gör skada så kan ett bättre klimat växa fram.

          Svara gärna på frågan.

        • Gör jag det, eller menar jag det jag säger? Eller försöker jag visa att det finns fler alternativ än demokrati med två partier som man får lov att rösta på vart fjärde år?

  • Hej

    Benny

    Alternativen till parlamentarisk demokrati är exempelvis direktdemokrati. Om man vill införa detta och ifall det finns något parti som lovar göra detta som parlamentariker så är det ett skäl att rösta som jag ser det. Det är ett sätt att bli av med illusionen.

    Kenneth

    “Att rösta är att godkänna att förra perioden var hyfsat OK och att man gott kan fortsätta med mer av samma sak.”

    Att säga att en röst skulle godkänna förra valperioden är andras tolkningar och har inget att göra med vad man röstar på. Om du vill ändra på något, gör DIN grej och skit i andras tolkningar, vad kan du annars göra?

    “Alla vallöften upphör med motiveringen, politiska kompromisser, samma sekund som vallokalen stänger.”

    Kompromisser är inget man kommer undan oavsett styrelseskick. Alternativet är diktatur. Livet är en kompromiss.

    “Det är samma politik som genomförs oavsett vem som kommer till makten.”

    Just nu är det så, det jag kallar för mittenextremisterna eller mittenmaffian. Problemet som jag ser det är att även om man röstar på ett radiaklt parti som exempelvis vill införa direktdemokrati så vet man inte hur de uppför sig när de väl får fotfäste i den parlementariska eliten.

    Därför så uppmanar jag alla att granska de personer som ni indirekt röstar på. Ifall partiet x rör sig med personer som ytterst är karriärister oavsett hur många blommor, kärleksbudskap eller alternativa visioner det än för sig med, så kommer det partiet att integreras med den vanliga politiska kasten och uppgå i mittenmaffian.

    Mats Sederholm
    Artikelförfattare

  • Ordet demokrati ger befolkningen en illusion att få vara med att bestämma, men är egentligen inget annat rätten för ett specifikt parti att få lura oss medborgare…

    • Herr Larsen.
      Beskriv tre saker som motiverar att man skall rösta:

      Jag ger tre argument för att INTE lägga en röst i lådan.

      1 Det är samma politik som genomförs oavsett vem som kommer till makten.
      2. Att rösta är att godkänna att förra perioden var hyfsat OK och att man gott kan fortsätta med mer av samma sak.
      3. Alla vallöften upphör med motiveringen, politiska kompromisser, samma sekund som vallokalen stänger.

      Och att ta eget ansvar och ta kommandot i den egna sfären, istället för att konsekvent be om lov oavsett om det gäller körkort, bygglov, sophämtning, skola, jakt, eller annan aktivitet, vore en välgärning.

      Det finns få svenskar som har inställningen att de själva har suveränitet nog att bestämma i det egna livet.

  • Jag har redan “gone crazy” flera gånger om på dessa jävla politiker så nästa söndag är inget undantag för mig. Hur manga kommer ihåg Nuon-affären, så här ett par-tre månader efter
    att den var uppe i KU och föremål för medias intresse ? Hur manga kommer ihåg att slutsatsen vart att någon av Maud Olofsson och Reinfeldt måste ha ljugit eftersom deras
    berättelser motsade varandra ? Eller ska vi saga att någon av dom måste ha talat sanning då det torde vara ett mer anmärkningsvärt faktum att notera.

    Det lär väl inte vara många politiskt intresserade som inbillar sig att det är i undantagsfall som dom beter sig såhär och smusslar i det fördolda, ändå tycks folk känna nån sorts plikt, eller vad det nu kan vara, och masar sig iväg för att nyttja sin “demokratiska rättighet”.

    Dessutom är dom överbetalda, ingen som helst formell utbildning, förutom medieträningen förstås, och sitter väl på livslång pension efter att dom väl tagit sig in i riksdagen,väl tilltagen oxå den, FÖRSTÅS.

    Jag har ETT att saga: Vägra rösta.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *