Ätstörningar – Fördomar kring den sjukes utseende

1
210

anorexiDet finns en utbredd tendens att associera ätstörningar med enbart anorexi och undervikt, vilket är en ren och skär vanföreställning. Det tål att upprepas att självsvält endast är en bland flera sjukdomsvarianter. Att likställa den ”ätstörda kroppen” med extrem smalhet bäddar sålunda för såväl missförstånd som utebliven patientvård för en stor del av klientelet. Det skriver Magdalena (examinerad socionom) som nyligen startat en blogg om ätstörningar.

Forskning visar att majoriteten drabbade varken är förtvinade eller supertunna. Tvärtom är dem betydligt oftare normal- eller överviktiga.

Forskarna Rachel Bryant-Waugh och Hannah Turner har i sin studie konstaterat att endast 6 % av ätstörningsvårdens patienter lider av just anorexi. Över 90 % behandlas för någon annan diagnos; såsom bulimi, UNS etc., där undervikt inte krävs för diagnostisering. I DN:s artikel ”Ätstörningen sitter inte i midjemåttet” (2012-08-12) uttryckte Andreas Birgegård, forskare vid Kunskapscentrum för ätstörningar, sin oro över att samhället ofta förknippar ätstörningar med avmagring. Risken att folk missas i vården blir således överhängande, menar han.

Läs mer på Alltelleringet.nu

Regler för kommentarsfältet: Du har personligt ansvar för vad du skriver. Nedsättande kommentarer raderas. Max ca 300 ord och tre externa länkar. Läs mer

1 KOMMENTAR

  1. Anorektiska nervosa, (allmänt kallad självsvält) fokusera mestadels på kvinnor; men frågan är saker olika på olika på strukturella nivåer och måste därför bemötas på samma sätt. Jag känner flera kvinnor som HAR lidit RASKT av självsvält men som efter några år i thaiboxning blivit helt friska. Nu kommer vi till poängen. De har precis lika lite fett på kroppen och är precis lika fixerade vid mat som tidigare men den skillnaden att de nu har en massivare muskelmassa (och benstomme) samt sköter dieten perfekt (nu har de ett mål med ätandet …) och en radikalt annorlunda syn på sina kroppar. Har till och med hört att läkare och annan sjukvårdspersonal påpekat att de nu tränar mer än någonsin och därför är lika fast i sin sjukdom? Men faktum kvarstår – de är att betrakta ur alla avseenden som friska; är glada och har en MER kärleksfull respekt för sin kropp än sjukvårdspersonalen själva har samt lever ett betydligt hälsosammare liv. Tecknen och symtomen är därför olika saker på olika på strukturella nivåer. Har själv pysslat lite med kroppsuppbyggnad och enligt gängse synsätt skulle då alla kroppsbyggare (som inte går på droger eller hormoner …) också vara anorektiska, sätt enbart till fettmängd – en kraftig muskelmassa kompenserar volymförlusten – samt att deras medicinska värden är mycket bättre än gemene mans.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here