DEBATT. Enligt Expressen har ryska utrikesministeriet sagt att ett eventuellt svenskt NATO-medlemskap kommer att få “militärpolitiska och utrikespolitiska följder”. Ja, men självfallet skulle det få militärpolitiska och utrikespolitiska följder! – Det är ju bara ett konstaterande av faktum. Om inte, varför skulle man överhuvud bry sig om att gå med i NATO?
Text: Jens Jerndal (Facebook) | Läs fler artiklar av Jens Jerndal
“Svenska regeringen rasande”
Men detta torra konstaterande från rysk sida har – fortfarande enligt Expressen – gjort svenska regeringen rasande. Den väljer att uppfatta det som ett ryskt hot, och försvarsminister Peter Hultqvist skall ha sagt att detta är “en oacceptabel handling”.
Vidare har utrikesminister Margot Wallström kallat ryske ambassadören till UD “för att förklara sig”, en åtgärd som i mellanstatliga diplomatiska relationer uppfattas som aggressivt och näst intill fientligt.
Se artikeln: Wallström ryter till mot Vladimir Putin
Brott mot folkrätten
Alltjämt enligt Expressen skall Margot Wallström ha sagt att “ett land som bryter mot folkrätten och undergräver den europeiska säkerhetsordningen måste inse att detta får konsekvenser.”
Förlåt, men några ödmjuka frågor:
- Har NATO eller USA då aldrig brutit mot folkrätten eller undergrävt den europeiska säkerhetsordningen?
- Hur var det med det forna Jugoslavien?
- Irak och Libyen?
…bara tre ödelagda länder med miljontals oskyldiga dödsoffer.
Ukraina – 96% av befolkningen röstade för att få tillhöra Ryssland
Är det förresten i enlighet med folkrätten att spendera 5 miljarder dollars i det avlägsna självständiga Ukraina för att genomdriva en statskupp mot en demokratiskt vald regering, för att genom en fascistisk marionett få makten att beröva Ryssland tillgång till sin enda hamn och militärbas vid Svarta Havet?
Och vad beträffar beskyllningarna mot Ryssland för att ha annekterat Krim med militärt våld, så skedde det utan blodsutgjutelse och i samband med en folkomröstning på Krim där 96% av befolkningen röstade för att tillhöra Ryssland. Brukar inte svenska regeringen ställa sig bakom principen om folkens självbestämmanderätt?
Joint operations in the Pacific – U.S. Navy photo – Chief photographer: Mate Todd P. Cichonowicz, se originalfoto
I jämförelse med USA:s kontinuerliga statsterrorism och krigsbrott över stora delar av världen sedan många decennier framstår dagens Ryssland som en fredsängel som har valt bort militärt maktsspråk för diplomati och humanitär hjälp.
Att man inför den ständigt upptrappade provokationen från USA:s sida känner sig nödgad att stärka sitt försvar, utmålas nu av västvärldens propagandaapparat som aggression.
USA:s “försvars”-utgifter har under många år motsvarat summan av alla andra länders försvarsutgifter tillsammans. Inklusive Rysslands. Och USA:s militärbaser i bortemot hundratalet olika länder runtom planeten, uppskattas till mer än 700 – man har tappat räkningen, eftersom många är hemliga eller etiketterade som forskningsstationer e.d.
Hur är det med USA:s baser för kärnspetsmissiler som de helt oprovocerat byggt upp runtom Ryssland ända inpå dess gränser? – I direkt strid med avtal i samband med “kalla krigets” slut. Som Kreaprenörs medlemsblad tolkade situationen: Se bara hur Ryssland har lagt hela sitt land alldeles intill amerikanska militärbaser!
Vad beträffar “säkerheten” är det enda landet som på allvar kan hota säkerheten i Europa, just USA genom sin NATO-politik. USA som gör allt för att inte bara uppnå “total domination” av hela planeten, utan också hålla sitt krigsmaskineri och sin vapenindustri på permanent högvarv. Det är USA som hetsar till oprovocerade krig och som angriper och förstör land efter land på de lösaste grunder. Det verkar nu som om man bestämt sig för att provocera fram ett 3:e världskrig.
Det var endast tack vare Rysslands och Kinas opposition som Syrien undgick att, liksom Irak, Afghanistan och Libyen jämnas med marken av amerikanska bomber. Så när de inte lyckades få FN:s sanktion för bombangrepp, organiserade de ISIS för att göra slut på Syrien markvägen. Med miljontals utblottade flyktingar som ett av resultaten. Som Europa nu får ta hand om.
Att mot den bakgrunden tala om “rysk agression” och brott mot folkrätten, och att söka tillflykt i samarbete med ett USA-kontrollerat NATO, överträffar Orwells 1984.
Jag citerar:
“Political language is designed to make lies sound truthful and murder respectable, and to give an appearance of solidity to pure wind.”
Översatt till svenska:
“Politiskt språk är avsett att få lögner att låta sanningsenliga och mord respektabla, och att få ren vind att framstå som solid”.
Vidare:
”War is peace – Freedom is slavery – Ignorance is strength”.
På svenska:
“Krig är fred – Frihet är slaveri – Okunnighet är styrka”.
Jag har aldrig varit ryssvänlig. Jag gjorde militärtjänsten i tolkskolan och på FRA för 50 år sedan under “kalla kriget”, där vi utgick från att Ryssland, dvs. Sovjetunionen, var vår enda potentiella fiende, och vi tränades att signalspana på ryska och hålla förhör med ryska krigsfångar, men tiderna har förändrats och jag är framförallt vän av sanning och rättvisa. Och här kommer ytterligare ett Orwell-citat väl till pass:
“In a time of universal deceit – telling the truth is a revolutionary act”.
“I tider av allmänt bedrägeri blir det en revolutionär handling att säga sanningen”.
Och följaktligen har jag som sanningssägare blivit en pacifistisk revolutionär.
Sanningen är att ryssarna inte har någon som helst anledning att angripa och ockupera Sverige, om de inte bli direkt provocerade till det, t.ex. genom fientliga (NATO-)installationer på svenskt territorium under ett krig.
Tanken att Ryssland skulle ta initiativet att angripa och ockupera andra länder, för att inte tala om att angripa USA, är en helt befängd tanke. Det är den amerikanska krigshetsarmentaliteten som nu projiceras på Ryssland. Ryssarna har absolut inte råd att börja ett krig mot USA, som är militärt långt överlägset, och om de skulle börja ett angreppskrig mot vilket europeiskt land som helst, oavsett om det är medlem av NATO eller ej, så skulle USA helt klart inte förbli en passiv iakttagare utan ingripa direkt.
Om vi samarbetar med USA – antingen som medlem i NATO eller mer informellt – ja då utgör vi både en naturlig krigsskådeplats och ett naturligt angrepps- och ockupationsobjekt för Ryssland, ifall USA:s krigshets leder till ett krig mellan NATO och Ryssland. Och Ukraina-krisen kan mycket väl leda till just det.
Vems intressen främjar vi alltså, om vi går med i NATO?
Ja, i varje fall inte Sveriges. Vi skulle bara bli ytterligare en ”proxy” eller bulvan för USA:s krig enligt ett ofta använt mönster. Någon i främsta stridslinjen utsedd att ta emot de värsta stötarna och föra kriget för USA:s räkning. Långt från det egna hemlandet.
Läs även: Jens Jerndal (Enhet): NATO-medlemskap ingen trygghet för Sverige – Finns ett större hot än Ryssland
Text: Jens Jerndal (Facebook) | Läs fler artiklar av Jens Jerndal
Relaterat
- Ingemar Wärnström: Varför mobbas Putin? – Del 1
- Ingemar Wärnström: Varför mobbas Putin? – Del 2 – Den amerikanska agendan