Nackskadeförbundet trodde att Uppdrag Granskning (UG) skulle få politiker och massmedia att informera om de allvarliga problem som patienterna möter, men UG valde att ställa sig på försäkringsbranschens sida. Än idag vägrar Försäkringskassan acceptera att drabbade – med ersättning – får bättre vård i utlandet. Svensk sjukvård anser istället att fysiskt nackskadade lider av psykiska problem.
Text: Bo Sonnsjö, MD, PhD, Lund, vice ordförande i Nackskadeförbundet
Sedan UG:s Janne Josefsson och hans ständiga följeslagarinna erhållit stora mängder med korrekt information – om hur illa det egentligen såg ut i Sverige – ett land med internationellt gott rykte att verkligen ta hand om sina medborgare – kom till sist det utlovade programmet!
Besvikelsen var total. Det som presenterades hade praktiskt taget ingenting med allt som UG hade erhållit i form av texter, bilder och patienternas berättelser om att de inte kunnat få sina diagnoser fastställda med metoderna, vilka användes i svenska landsting!
Istället presenterades Whiplashkommissionens Rapport, försäkringsbranschens egna tänkta framtida hantering av drabbades alla skador. Den hade en handplockad grupp av läkare skrivit ihop. Närmare kontroll av vilka internationellt publicerade vetenskapliga artiklar den utvalda gruppen hade presterat visade att ingen av utvalda ”specialisterna” kunde återfinnas ipå PubMed.
Kontroll med en av de utvalda, en rehabiliteringsprofessor, bekräftade att Nackskadeförbundets konstaterande tyvärr var korrekt! Att utvalda doktorer inte kunde anses uppfylla kraven på att vara experter. Att vara professor i neurologi eller radiologi innebar inte automatiskt att expertis verkligen förelåg.
På Nackskadeförbundets hemsida finns aktuell tabell.
När Nackskadeförbundet påtalade att UG inte genomfört den oberoende granskning som utlovats erhölls genast löftet om att ett reviderat program med det snaraste skulle bli presenterat.
Trots att nu flera år har gått sedan det löftet avgavs – har ännu inte en reviderad repris presenterats på någon av SVT:s olika kanaler.
Samtidigt har tyvärr svårt nackskadade ännu inte fått önskad vård i den svenska landstingsvården, utan fortsatt tvingas söka sig till den i EU/EES-områdets befintliga och utlovade gränsöverskridande vård, som även skulle gälla för alla svenska medborgare, men som Försäkringskassan fortsatt brukar vägra att ersätta drabbade för.
Att samma svårt skadade medborgare fortsatt förlorar sina processer mot sina egna försäkringsbolag kan de vilka som kontrollerar hur medicinskt okunniga domare dömer – inse att fortfarande blir livsfarligt skadedrabbade förlorare – med hänvisning till att försäkringsbranschens välbetalda försäkringsläkare inte erkänner att faktiska skador föreligger – när skadedrabbade utanför Sveriges gränser både konstateras ha skador och få dem korrekt behandlade, varefter årslånga besvär momentant upphör.
Kanske grävande journalistgruppen Kaliber skulle ges förtroendet att finna ut – hur det kom sig att UG så totalt hade misslyckats. Den gruppen avslöjade förra året vad som pågår hos Trafikskadenämnden och hos vissa försäkringsbolag med hjälp av t ex professor Hans Link.
Text: Bo Sonnsjö, MD, PhD, Lund, vice ordförande i Nackskadeförbundet