Analys av en ekonomisk kris i EU, fastighetsmarknad, investeringar, ledarskap och sjuk vård

64
1766

Företagarna Anders Sultan och Michael Zazzio har i återkommande analyser försökt ställa prognoser på samhällsekonomin och det framtida politiska världsläget. Ofta har de haft rätt. Här kommer ytterligare en analys. 

Bild: Anders Sultan och Michael Zazzio – Foto: Canal 2nd Opinion (Sultan)

Sedan vår senaste artikel har börserna rasat ytterligare en bit, särskilt i och med Brexit. Det svenska OMXSPI har även det backat.

Guld och silver har noterat nya maxnivåer för de senaste åren och de två investeringsmetallerna är numera svåra att få tag på hos återförsäljarna, ett omisskänneligt tecken på att det är många investerare som nu skriker efter guld och silver. Guld och silver har sedan mitten av december 2015 ökat i värde med omkring 30 %.

När börserna väl sviktar, så skyndar sig investerarna till de två enda säkra investeringar som finns – guld och silver. Priserna stiger kraftigt och först efter en tid vaknar småspararna för att köpa till högre priser med lägre vinstmarginal.

Bild 1. Guld- och silverpriset har under de senaste tre åren inte varit högre än nu.

Inte bara Brexit

I massmedia och av ekonomiska analytiker tillskrivs en del av börsnedgångarna britternas val i juni [Brexit] beträffande avslutandet av deras EU-medlemskap, men det finns helt andra orsaker som har lett till att börserna har backat och inom kort kommer många länder att få uppenbara problem, vilket de ekonomiska experterna nu, till slut, har börjat höja varnande fingrar för.

Börserna har gått upp nästan lika mycket som de föll i och med Brexit, något som talar för att Brexit i sig inte är källan till osäkerheten på den finansiella marknaden. Det brittiska pundet föll 10 % i värde efter det brittiska EU-valet.

Storbritannien tjänar dock i det långa loppet på Brexit eftersom ett svagare pund ökar britternas konkurrenskraft. Britterna fick, i och med marknadens reaktion på valet, en automatisk devalvering av pundet och det kan britterna behöva för att om möjligt lösa sin ekonomiska kris och för att kunna höja sin industriproduktion. Brexit kan mycket väl leda till att det i framtiden kommer att gå bättre för Storbritannien än vad som har varit fallet under de senaste decennierna.

Sjunkande fastighetspriser

Svenska fastighetspriser har börjat falla och de kommer att gå ned bra mycket mer innan botten är nådd – och det är långt dit. Det kan handla om att priserna faller omkring 50 % eller kanske till och med mer. Fastighetspriserna är rejält uppskruvade och det gäller i stort sett i hela världen – så även i Sverige.

En ny lånelagstiftning började gälla den 1 juni i år och den förbjöd de svenska bankerna att bevilja amorteringsfria bostadslån. Därmed minskar efterfrågan på bostäder och fastighetspriserna sjunker eftersom köparna då blir färre i antal. När lågkonjunkturens negativa effekter (en ökad arbetslöshet samt en oförmåga att betala lån och räntor) väl drabbar oss; då kommer lägenhets- och villapriser att sjunka ytterligare.


Ju djupare den ekonomiska krisen blir, desto mer kommer priserna att falla. Vi kanske snart får uppleva en likadan bostadskris som den som vi genomgick i början av 1990-talet.


Sedan fastighetskrisen i mitten av 1990-talet har huspriserna under vissa perioder stigit med i runda tal 10 % per år, vissa år har de stigit med ännu mer. Att äga ett hus har under lång tid setts som en ren investering.

Det har dessutom varit billigt att låna pengar till bostäder eftersom räntorna har varit extremt låga; under de senaste åren till och med rekordlåga. Detta har medfört att det är få låntagare som har haft några problem med att betala sina lånekostnader.

I framtiden kommer det läget dock att förändras påtagligt. När räntan väl stiger – ja, då kommer fler bostadsägare på obestånd, lägenheter och villor säljs till underpriser för att lösa de ekonomiska problemen och de exekutiva auktionerna kommer att öka flerfaldigt.

Ett gott råd är att redan nu se över sitt boende och sina lån för att, om möjligt, skapa bättre förutsättningar inför framtiden.

Bankerna

Riksbankschefen har nyligen basunerat ut att räntan inte kommer att stiga under de två närmaste åren. Ett sådant agerande borgar i och för sig att minska lägenhets- och villaägarnas framtida problem men det kommer att försvåra situationen för bankerna som redan nu har det bra mycket svårare än tidigare.

Det låga ränteläget skapar även andra problem och dämmer upp ekonomiska krafter som sedan riskerar att frigöras i en icke önskvärd riktning. En lång tid av deflation leder senare ofelbart till en kraftig inflation och kanske hyperinflation. Genom att behålla den extremt låga räntenivån förvärrar Riksbanken det ekonomiska läget på sikt och de problem som då uppstår blir svårare att påverka än om man tar itu med problemet på ett tidigt plan.

Bankernas lånefest är över

Det är alltså inte enbart fördelar som det låga ränteläget har fört med sig. Ett lågt ränteläge leder till att spararna inte är lika angelägna att ha sina pengar innestående på bankonton eftersom det inte leder till någon större ränteutdelning.

Vid ett sådant lågränteläge tenderar spararna i stället att investera sina sparade medel i aktier, fonder, statsobligationer och liknande.

När börserna väl faller kraftigt, så förlorar spararna betydande andelar av sitt investerade kapital. När räntorna väl stiger, så säljer spararna sina aktier och flyttar sina kvarvarande pengar till sparkonton på banken, vilket leder till att börserna faller ännu mer eftersom det då finns ett överskott av aktier.

Ett lågt ränteläge kan inte upprätthållas under någon längre tidsperiod utan att ge djupa avtryck i ekonomin. Extremt låga och negativa räntor är i det långa loppet skadligt för ett lands ekonomi och ekonomiska utveckling. Nollränta skvallrar om att något inte står rätt till i systemet och kan ses som en tydlig varningssignal om att en ekonomisk kollaps väntar om hörnet.

En inflationstakt på 1,5?2,5 % anses vara optimal och då bör ränteläget ligga på ungefär samma nivå men med en låg ränta eller till och med negativ ränta, är det svårt, för att inte säga omöjligt att uppnå en optimal inflationsnivå.

I stället blir då risken stor för att det uppstår ett deflationsläge, något som vittnar om att riksbanker och politiker har misslyckats med sina försök att kontrollera ekonomin.

Efter en deflationsperiod kommer ofta en tid med hyperinflation, i synnerhet om en regering försöker att trycka upp valuta för att på artificiell väg komma ur ett deflationsläge. Att trycka upp pengar är dessutom ett sätt att hålla börskurserna uppe eftersom det då pumpas in mer valuta i det finansiella systemet.

Ett annat uppenbart problem med ett lågränteläge är att bankernas räntegap (skillnaden mellan inlånings- och utlåningsränta) minskar i jämförelse med ett läge med normala räntenivåer.

Ett litet räntegap medför att vinsterna minskar och därmed ökar risken för att banker kommer på obestånd, precis som skedde under börskraschen år 1929 och i USA år 2008.


Riksbankens lågräntepolitik utgör alltså en riskfaktor för de svenska privatbankerna, vilka under den senaste tiden har riktat allvarlig kritik mot Riksbanken.


Bankerna har påpekat att räntenivån är alldeles på tok för lågt satt och att det därmed riskerar deras överlevnad och i och med det äventyrar spararnas insatta medel. Med de månghundraåriga erfarenheter som finns, så skall det inte behöva finnas några risker som skapas och accentueras genom riksbankers dåligt genomtänkta räntebeslut.

Pensionerna

Lågräntepolitiken skapar stora problem för pensionsfonderna som då inte kan öka i värde, vilket leder till att de framtida pensionärerna troligtvis kommer att få leva på betydligt lägre pensioner än vad vad som är fallet i dag.

Något raljerande kanske man kan säga att de som bor billigt i dag förmodligen tvingas till att blanda bark i brödet när de väl blir pensionärer.

Världsvalutorna börjar svikta

Den europeiska centralbanken har redan börjat trycka upp stora mängder Euro i ett försök att driva upp inflationstakten.

Trots tillskottet av nya Eurosedlar klarar centralbanken inte av att motverka den naturliga recession som har inträtt på grund av den tidigare artificiella lågräntepolitiken. Den europeiska centralbanken planerar nu att trycka upp ännu mer sedlar. Det kommer inom något år att, enligt planen, finnas 4 biljoner Euro – dubbelt så mycket som för något år sedan.

Valutaproduktionen genomförs utan att den digitala Euron minskar. Därmed blir valutaproduktionen inflationsdrivande. När den naturliga deflationen vänder av sig själv riskerar det redan tillförda valutatillskottet att orsaka en hyperinflation.

I kombination med en låg industrikapacitet, en hög arbetslöshet, fallande börser och stora kreditförluster för bankerna som i många fall riskerar att gå i konkurs, kan det bli ett mycket allvarligt läge där riksbankscheferna beslutar sig för att på Keynesianskt manér ?trycka? sig ur krisen, vilket inte är möjligt utan bara fördjupar den ekonomiska krisen.

Det har den japanska regeringen redan visat för drygt 25 år sedan. Japan står sedan dess still i sin ekonomiska utveckling. Landets skulder är för stora för att det skall bli något över till annat än att betala räntor och amorteringar på lånen – inte bara på statslånen utan även på de privata skulderna och på industrins skulder.

Den svenska riksbanken borde trycka upp mer sedlar per invånare samtidigt som Riksbanken minskar den digitala valutan i motsvarande utsträckning. I kristider behövs det fysisk valuta.

Det kontantlösa samhället inget ”hit” för folk i allmänhet

När datasystemen slutar att fungera, så måste befolkningen kunna handla med kontanter. Det kontantlösa samhället är dömt att misslyckas. Det enda som ett kontantlöst samhälle leder till är att bankerna och staten får full kontroll över medborgarna.


Ett kontantlöst samhälle är naturligtvis önskvärt ur bankernas synvinkel eftersom varje transaktion genererar intäkter till bankerna.


De sedlar som cirkulerar tjänar bankerna i stort sett ingenting på. De medborgare som inte är önskvärda stänger man helt enkelt av från bankerna eller så tvångskonfiskerar staten dessa individers tillgångar.

Flera gånger i år har vi fått upleva att kortsystemen inte har fungerat i butiker. Många är de människor som då inte har kunnat handla på grund av att de inte har haft med sig några kontanter. En del människor är så pass blåögda att de aldrig har kontanter på sig och de som tappar eller blir bestulna på sina kontokort, så står de helt handfallna, ibland i en hel vecka eller kanske till och med längre än så.

Nationers skuldsättning

Japans skuldsättningsproblem har påtagligt minskat landets möjligheter till utveckling under de senaste 25-30 åren. Den totala skulden per capita motsvarar i dag nästan 4½ årsarbeten. En så pass hög skuldnivå kan inte betalas tillbaka under överskådlig tid.

Cypern fick sina akuta problem redan för tio år sedan. Skuldsättningsnivån ligger i dag på över 3½ årsarbeten per capita.

Inte långt efter det kommer USA. Landet har en medelskuldsättning per capita på över 3 årsarbeten.

USA är tätt följt av Grekland och Portugal som redan har inlett sina kriser trots att USA alltså har en högre skuldsättning per capita i förhållande till sin BNP än vad dessa europeiska länder har.

Från EU:s ledning har Grekland och Portugal tidigare fått ekonomiska bidrag för att någorlunda bemästra sina finanskriser. EU med nästan 500 miljoner medborgare hade råd att rädda dessa små länder men nu har EU nyligen sagt att det är stopp med det. Det grekiska folket få nu klara sig självt, vilket ytterligare späder på det grekiska missnöjet med EU. Det är nu många länder som är missnöjda med EU och förhoppningsvis upplöses unionen så småningom.

I Sverige visade en undersökning att 85 % är missnöjda med EU och vill begära ett svenskt utträde ur unionen. Stefan Löfvéns yttrande kan dock bara tolkas som om han vill förvägra svenskarna en folkomröstning och han har påstått att en majoritet av svenskarna vill fortsätta att vara EU-medlemmar. Politikernas påståenden stämmer alltså inte överens med folkets ord.

Unionens byråkrati kostar EU:s medlemsländer omkring 12 miljarder Euro per år, vilket motsvarar drygt 2 500 svenska kronor per invånare och år för alla individer inom EU, pengar som medborgarna skulle ha kunnat använda på ett bättre sätt. Mest per capita betalar holländarna – motsvarande drygt 3 600 svenska enkronor till EU per år. Varje EU-medborgare betalar i genomsnitt motsvarande 223 svenska enkronor till EU:s administration.

Drygt 500 miljoner EU-medborgare betalar enbart till EU:s interna administration en totalsumma av motsvarande drygt 112 miljarder svenska enkronor.

Värt att notera i sammanhanget är att Storbritannien har varit närande för EU. När britternas allmosa till EU väl försvinner, så blir det dyrare för de andra medlemsländerna.


Att vara med i EU kostar för svenskarna nästan totalt 25 miljarder per år. Avgiften är drygt 40 miljarder.


I EU-bidrag inkasserar svenskarna drygt 15 miljarder kronor. och det är många länder som får betala stora summor för att vara med. De som förlorar mest på EU är de västeuropeiska länderna som är närande medan de östeuropeiska länderna är tärande och tjänar på att vara EU-medlemmar.

Land Avgift (mdkr) Bidrag (mdkr) Vinst (mdkr) Vinst/capita (SEK)
Tyskland 273,94 106,02 – 167,93 – 2 083
Frankrike 197,10 123,52 – 73,58 – 1 146
Storbritannien 132,28 64,25 – 68,03 – 1 053
Nederländerna 78,70 18,03 – 60,67 – 3 611
Italien 149,35 98,11 – 51,24 -856
Belgien 49,19 21,80 – 27,39 – 2 977
Sverige 40,37 15,59 – 24,78 – 2 581
Österrike 26,97 14,58 – 12,40 – 1 463
Danmark 23,57 13,72 – 9,85 – 1 754
Finland 17,90 9,72 – 8,17 – 1 503
Irland 15,52 14,26 – 1,26 – 273
Luxemburg 5,13 3,02 0,70 1 291
Kroatien 4,04 5,41 1,37 321
Malta 0,72 2,33 1,61 3 810
Cypern 1,51 3,41 1,90 1 667
Spanien 104,44 107,55 3,10 66
Estland 1,88 6,19 4,31 3 252
Slovenien 3,62 10,65 7,03 3 415
Lettland 2,54 9,90 7,36 3 656
Slovakien 6,77 15,59 8,82 1 629
Litauen 3,62 17,63 14,01 4 741
Bulgarien 4,33 21,09 16,76 2 307
Tjeckien 14,16 41,00 26,84 2 551
Portugal 16,43 46,15 29,72 2 841
Rumänien 13,71 55,68 41,97 2 103
Grekland 18,33 66,34 48,01 4 353
Ungern 9,36 62,09 52,73 5 328
Polen 37,17 163,62 126,45 3 282
Totalt 1 252,7 1 137,2 -112,6 – 223

Tabell 1. EU – kostnader, bidrag, vinst och vinst per capita. I de tre mittersta kolumnerna är beloppen angivna i miljarder kronor. I den högra kolumnen är beloppen angivna i svenska enkronor. Belopp med minustecken innebär en förlust/kostnad.

Storbritanniens totala skuldsättning är högre än både Spaniens och Italiens, men att den brittiska krisen ännu inte har blommat ut.

Att britterna lämnar EU ökar således britternas chans att klara av sina egna finansiella problem när de väl inte behöver pungslås av EU.

Även Danmark har en skuldsättning i paritet med Italien och frågan är hur länge det dröjer innan Danmark skuldsituation uppmärksammas i massmedia och när Danmark ska begära sitt utträde ur EU.

Estland är ett föregångsland när det gäller att låna pengar. Den estländska staten har bara lånat upp 10 % av landets BNP medan estländarna själva har varit ännu mer försiktiga och bara lånat 4 % av sin årliga BNP. I Estland sparar man ihop pengar till det som man planerar att köpa och estländarna handlar först när de har pengar till varorna.

Ett sådant beteende borgar för att slippa framtida, oförutsedda problem och beteendet är önskvärt i alla länder men de finansiella systemen uppmuntrar tyvärr sina medborgare att låna mer och mer.

Nation Statsskuld Privata lån Total skuld
Japan 246 188 434
Cypern 107 251 359
U.S.A. 105 197 302
Grekland 177 117 294
Portugal 130 130 260
Storbritannien 139 89 228
Spanien 129 98 227
Italien 90 132 222
Danmark 42 179 221
Irland 110 83 193
Frankrike 95 95 190
Kanada 98 87 185
Nederländerna 69 116 185
Kina 41 142 183
Island 82 99 181
Österrike 87 88 175
Sverige 41 132 173
Australien 34 130 164
Belgien 106 58 164
Finland 59 94 153
Tyskland 73 80 153
Estland 10 4 14

Tabell 2. Skuldsättning per capita i procent av årlig BNP.

Tittar man i tabellen ovan, så ser man att Japan, Cypern, Grekland, Portugal, Spanien och Italien redan har tvingats att ta itu med sina finansiella problem. Ländernas arbetslöshetssiffror är skyhöga och den ekonomiska utvecklingen står därför still.

På tur att rannsakas står USA. Den amerikanska dollarn utgör dessutom världshandelsvaluta och när den väl faller – ja, då påverkas hela omvärlden.

Sverige är ett exporterande land. Ungefär hälften av det som produceras i Sverige säljs till andra länder. Vid ett dollarfall skulle alltså hela den svenska ekonomin påverkas kraftigt.

I Europa är det främst Irland, Frankrike och Nederländerna som står på tur att få påhälsning av det ekonomiska krisspöket men vid en global kris kommer i stort sett alla länder att påverkas kraftigt.

Det gäller även Kanada som dessutom är mycket beroende av USA. En majoritet av den kanadensiska exporten går till USA. En minskad köpkraft för amerikanerna skulle därför komma att slå hårt mot Kanada som dessutom har en betydande skuld.

Även Kina skulle lida allvarlig skada av ett dollarfall. Kina har en redan hög skuldsättning även om nationen inte har lånat så värst stora belopp per capita, endast 41 % av BNP. De stora lånebeloppen står i stället privat- och företagslånen för. I Kina finns det numera hela stadsdelar av nybyggda hus som står tomma.

Kineserna har byggt flotta kvarter som ingen har råd att flytta in i eller där de kinesiska byggherrarna helt enkelt inte har haft råd att avsluta sina byggen. Kina ser ut att bli ett nytt Japan. Den kinesiska staten lånar även den upp en hel del kapital. Under det senaste året har den kinesiska staten lånat upp enorma summor för att klara av sina produktionsökningsmål.

Å andra sidan så köper Kina enorma mängder guld, något som kanske kan rädda den kinesiska ekonomin till viss del när recessionen träder in.

I USA finner man även liknande, avstannade byggprojekt. I spelcentret Las Vegas i staten Nevada har det byggts mängder av hotell och andra byggnader som inte har kunnat färdigställas på grund av avsaknad av finansiella medel. Det ser likadant ut på många håll i världen – pengarna räcker helt enkelt inte till och på många håll ökar priserna okontrollerat – ett tecken på en annalkande hyperinflation.

Hög privat skuldsättning minskar omsättningen av varor

Höga nivåer av privata skulder leder till att de skuldsatta medborgarna inte har råd att spendera sina pengar på konsumtionsartiklar och privata tjänster. Det innebär alltså att näringslivet minskar i stället för att expandera. Låntagarnas löner går till amorteringar och framför allt till räntor i stället för till fortlöpande konsumtion.

En hög lånekvot leder således till att det blir bankerna som tjänar pengar i stället för att producenterna gör det genom att få avsättning för sina varor.

I USA diskuteras den enorma statsskulden som snart är uppe i 20 000 000 000 000 dollar. Den privata belåningen är dock dubbelt så stor.

Varje amerikansk medborgare har alltså en genomsnittlig privat skuldsättning på motsvarande 1 000 000 svenska enkronor och dessutom en statsskuld på motsvarande 500 000 svenska enkronor per capita.

Den uträkning som behövs för att lösa en sådan ekvation existerar inte. Den totala skulden på 1 500 000 svenska enkronor per amerikan är självfallet en, för landets ekonomiska situation, mycket begränsande faktor för landets näringsliv och en liknande situation föreligger för många andra, såväl stora som små länder.

Recessionen är oundviklig

Den annalkande recessionen är oundviklig. Det är enbart en tidsfråga innan de riktigt stora börsfallen inleds.

Efter det att britterna hade röstat igenom Brexit så föll många av världens börser så mycket som de inte har fallit på en enda dag sedan den börsdag i oktober år 1987 som kallades den ?svarta måndagen?. Börsfallet i slutet av juni beror i grunden alltså inte på Brexit utan baseras på den annalkande ekonomiska krisen.

Att Brexit kunde få världens börser att falla så pass kraftigt som de föll, vittnar om att det finansiella systemet är osäkert, ostadigt och lättrubbat.

Tillväxtperioderna har endast några få gånger varit så pass långvariga som under den innevarande tillväxtperioden. Endast tre perioder har under de senaste etthundra åren varit längre än den just nu innevarande tillväxtperioden.

För varje dag minskar således chanserna att den nuvarande perioden fortsätter att vara en tillväxtperiod. Den redan ett år långa, nedåtgående trenden på världens börser indikerar även att den innevarande tillväxtperioden lider mot eller redan har nått sitt slut.

För varje dag som passerar ökar således chanserna för att en recession eller konjunktursvacka inleds. Det tar dock ungefär ett halvår innan det går att fastställa om en recession redan har inletts.

Bild 2. De enda tre tillväxtperioder som har varat längre än den just nu innevarande perioden, är de som fortskred under 1960-, 1980- och 1990-talet.

Frigjorda ekonomiska krafter

Om man betraktar grafen ovan, så är det enkelt att förstå vilka enorma ekonomiska krafter som påverkar ekonomin och att sådana krafter, när de väl frigörs, kommer att frigöras i motsatt riktning, det vill säga nedåt.

År 2000 föll börsindexet Wiltshire 5000 Total Market Full Cap Index från 2 100 till 1 200. År 2008 föll börsindexet från 2 600 till 1 200. Sannolikheten att börsindexet åter faller ned till 1 200 vid nästa börskrasch är påfallande stor. Indexet kommer i sådana fall att gå ned från 4 500 till 1 200, vilket innebär ett börsfall på nästan 75 %.

De nu mycket stora problem med ekonomin riskerar dock att leda till en ännu större minskning än så av börsvärdet, vilket kan resultera i en nedgång på 80-85 %. När det handlar om så pass stora ekonomiska krafter som under de senaste åtta åren har byggts upp i det monetära systemet, så kan rekylen nedåt bli bra mycket kraftigare än alla tidigare rekyler och indexet kan falla ned under 1 000.

Det intressanta med kurvorna i diagrammet nedan är att de stora mycket svängningar som introducerades i och med 1990-talet, vittnar om en inflationspolitik där den av staten (i USA av den privatägda riksbanken Federal Reserve Bank) upptryckta valutan har producerats i så pass stor mängd att penningproduktionen lägger grunden för en kraftig, framtida inflation (eventuellt hyperinflation), vilken kommer att inträffa senare än just vid den tid då valutan trycktes upp.

Bild 3. Wiltshire 5000 Total Market Full Cap Index visar börsindex jämfört med basvalutan (amerikanska dollar i papperspengar). De ekonomiska krafter som har byggts upp har frigjorts vid de båda börskrascherna år 2000 och 2008.

Kriser kommer hösten 2016 och år 2017

Det blir troligtvis en svår ekonomisk höst år 2016, men förmodligen blir 2017 ännu svårare och möjligtvis även 2018. De ekonomiska krafter som förr eller senare kommer att utlösas, kommer inte att göra livet enkelt för var och en av oss. Vi går mot en ekonomisk kris av katastrofala proportioner.

Den svenska ekonomin har under de senaste åren ansträngts kraftigt av immigrationen. Folk på gatan pratar ständigt om hur många flyktingar det är som kommer till Sverige.


Till och med flyktingarna själva ser det som ett problem. Det är dock inte flyktingarna i sig som missnöjet med invandringen riktar sig emot utan det riktar sig emot staten och EU som inte har gjort tillräckligt för att stoppa den massiva invandringen till Europa och Sverige.


Många länder och områden har tvingats att ta emot mycket större flyktingströmmar än vad de kan klara av.

Att befrämja en hög invandring leder ofelbart till en sämre ekonomi för landets medborgare. De invandrare som så småningom blir en del av ett Sverige med minskade ekonomiska förutsättningar, kommer även de att drabbas av den sämre ekonomin. Frågan är då om det är acceptabelt att tillåta massinvandring?

Missnöje, moraliskt förfall och rasism frodas

Den nuvarande svenska regeringen står inte alls högt i kurs bland de svenska medborgarna och under de senaste åren har till och med de mest trogna väljarna börjat överge sina moderpartier.


Folk på gatorna börjar tala om folkresningar emot staten.


Missnöjet bara ökar och ökar med polisen, åklagarna och de svenska domstolarna som inte följer lagstiftningen och som underlåter att beivra allvarliga brott som till exempel våldtäkter, vilka har ökat ofantligt mycket under det senaste året.

Massinvandringen föder en sjudande rasism. I svåra tider skyller den etniska, inhemska befolkningen på minoriteter som därmed riskerar att förföljas och misshandlas. Den moderna urbaniseringen har lett till att människor inte känner lika många i sin omgivning som fallet var förr i tiden, när orterna var mindre.


Sekulariseringen har lett till att människor till viss del förlorar moral och etik och att samlevnadsreglerna därför har lösts upp.


Avsaknaden av moral och etik sätter så småningom djupa spår i folkmoralen. Numera är människor till och med rädda för att säga ifrån när de ser orättvisor och oacceptabla beteenden ute i samhället. Moralen och ansvaret sviktar.

Sjukvård och läkemedel i fokus istället för folkhälsa

Medborgare vill nu resa sig mot Läkemedelsverket, Regeringen och Riksdagen, vars myndighetsutövare och politiker går den farmakologiska industrins ärenden till mötes.

Det senaste exemplet på veritabla bluffmedel är statinerna som av de okunniga läkarna skrivs ut en masse. I en nyligen publicerad, referentgranskad vetenskaplig artikel, baserad på en översiktsstudie av bland andra fyra svenska forskare, bevisades det att läkemedlen statiner var helt onödiga – höga nivåer av blodfetter, framförallt LDL, är enligt befintlig forskning inte skadligt. Statiner baseras på ett ovetenskapligt antagande att det skulle vara farligt med höga blodfettnivåer.


Sanningen är dock den att statinerna skapar nya sjukdomar, något som dessa läkemedel delar med mängder av andra mer eller mindre onödiga medel som via läkarna tvingas på befolkningen.


Det är alltså läkemedelsindustrin som har lurat myndigheter, sjukvården och dess läkare och befolkningen, för att kunna profitera på en uppdiktad sjukdom.

Statiner är i dag förskrivet till ungefär 10 % av befolkningen – en extremt lönsam affär för läkemedelsindustrin. Det handlar om 1 000 000 000 (en miljard) kronor i läkemedelskostnader enbart för statinerna.

Biverkningarna av dessa medel genererar sjukdomstillstånd som kräver ytterligare medicinering – med stor sannolikhet till ännu högre kostnad. Med facit i hand (den nyligen publicerade studien) borde statinerna förbjudas på samma sätt som många andra läkemedel tidigare har förbjudits. Läkemedelsverket har ännu inte agerat i frågan.

Fuskforskning – pseudovetenskap

Landstingen, regionerna och universiteten har även de ertappats med att fuska med medicinsk forskning och sjukvården klarar inte ens av att, eller snarare vill inte, tillgodose befolkningens behov av säker och funktionell vård som inte är hutlöst dyr för samhället.

Sjukvårdskostnaderna skjuter i höjden, men antalet vårdplatser minskar ständigt. Nya vårdkomplex blir rekorddyra samtidigt som de är alltför små i storleken.

Landstingen och regionerna vägrar att erbjuda patienter sådan behandling som landstingen själva inte utför, även i de fall då landstingen och regionerna inte ens har någon behandling att erbjuda de sjuka patienterna.

Sjukvården är i många avseenden otillräcklig och sjukvårdens politiker och myndighetsutövare är odugliga och bryter ständigt mot såväl hälso- och sjukvårdslagen som patientsäkerhetslagen och patientlagen med flera lagar.

Sammanfattningsvis – Rutten ekonomi och världfärdsstagnation är globala problem

Alla dessa problem är inte enbart svenska – de finns mer eller mindre i hela världen och de skapar avgrundsdjupa sprickor i välfärden och länders ekonomier.

Sjukvården och invandringen är de just nu mest kostsamma utgiftsposterna. Orsaken till massinvandringen är USA:s krigspolitik.

Ett sätt att få bukt med problemen i Sverige är att de svenska storföretagen slutar upp med att betala in skatt till staten. Då skulle Skatteverket och Staten Sverige sitta där med tom kassa. Om alla företag gjorde likadant – ja, då skulle staten inom kort tvingas till att försätta sig själv i ?konkurs?. Inga pengar – ingen offentlig verksamhet, inga politiker, inga myndighetsutövare och således en möjlighet till en omstart av det svenska samhället.


Ekonomiska problem baseras i huvudsak på att inkompetenta politiker och myndighetsutövare som experimenterar med åtgärder och insatser som marknaden ofta själv klarar av att hantera.


Det finns helt enkelt inga riktiga experter utan de som kallar sig experter tror oftast att en åtgärd eventuellt skulle kunna leda till något för samhället positivt och därför prövar de än den ena, än den andra åtgärden.

Ett vetenskapligt tillvägagångssätt skulle i stället vara att på förhand kunna förutsäga effekterna av en åtgärd och sedan iscensätta dem och därefter, med relativt stor sannolikhet, kunna skörda frukterna av den erfarenhet och kunskap som man verkligen hade. Så är det nu inte vare sig inom politik eller myndighetsutövning.


Politik är att tycka och myndighetsutövning handlar om att utöva makt.


Ekonomi handlar ofta om att se till att ekonomiska insatser gynnar ekonomerna själva. De flesta är sig själva närmast. Korruptionen är omfattande. Det märker man inte minst inom läkemedelsområdet.

Läkemedelsverket är till 90 % finansierat av de bolag som myndigheten är satt till att granska. De som arbetar inom den smala, medicinska sektorn vandrar mellan myndigheter, läkemedelsproducerande företag och den offentliga sjukvården. Det bäddar för vänskapskorruption där tjänstemännen håller varandra om ryggen till den grad att de inte drar sig för att bryta mot lagstiftningen efter de själva tjänar på det och samtidigt skyddas av rättssystemet.

Vägen ut ur krisen

Till och med JO och Justitiekanslern tar parti för statsanställda myndighetsutövare som bryter mot lagen.

  • Vi behöver en ny typ av politiker – ansvarskännande och ansvarstagande politiker som inte fattar en massa inskränkande och kontraproduktiva lagar.
  • Vi behöver politiker som dessutom lär sig det som de skall fatta beslut om och som framför allt slutar upp med att tycka.
  • Vi behöver myndighetsutövare som upprätthåller lagstiftningen och som slutar upp med att basera sitt arbete på godtycke.

Tjänstefelsbrott måste beivras och politiker och tjänstemän måste börja tjäna folket och känna att de kan vara mer stolta över uppgiften att tjäna sina medborgare än över den hutlöst höga lön som många av dem uppbär.

Den ekonomiska kris som just nu är på uppsegling, kommer att förändra världen på ett genomgripande sätt. Den kommer att bli den största kris som någonsin har siktats i modern historia. Den kommer att leda till stora omstruktureringar av makt och kapital, vilket kommer att medföra att samhället måste ställa in sig på en ny kurs.

Förbered dig nu, innan det är för sent! Skaffa dig riktig kunskap! Dina politiker kommer definitivt inte att vara väl förberedda eller ha någon särskilt djupgående kunskap om det aktuella, ekonomiska läget, utan de kommer att sätta all sin tillit till de okunniga teknokrater som samhällets styrande har utsett till sina ?experter?.

Text: Michael Zazzio och Anders Sultan

Relaterat

26 Maj, 2016: Analys av 2016 års världsekonomiska härdsmälta

9 Feb, 2016: Minns du finanskrisen 2008? – Snart är vi där igen

16 Nov, 2015: Geopolitisk och ekonomisk analys: Hela nationer och banker kan gå i konkurs

31 Aug, 2015: En kommande amerikansk kollaps

Regler för kommentarsfältet: Du har personligt ansvar för vad du skriver. Nedsättande kommentarer raderas. Max ca 300 ord och tre externa länkar. Läs mer

64 KOMMENTARER

  1. ”Ett sätt att få bukt med problemen i Sverige är att de svenska storföretagen slutar upp med att betala in skatt till staten. Då skulle Skatteverket och Staten Sverige sitta där med tom kassa. Om alla företag gjorde likadant – ja, då skulle staten inom kort tvingas till att försätta sig själv i ˮkonkursˮ. Inga pengar – ingen offentlig verksamhet, inga politiker, inga myndighetsutövare och således en möjlighet till en omstart av det svenska samhället.”
    En bra slutsats. Ju mindre pengar som går till staten och därmed till dess odugliga politiker – inklusive lönerna till knapptryckarkompaniet riksdagsledamöterna – desto bättre.

  2. tack för en intressant analys.
    om vi till en början avslutar alla kostnader för krig o försvar o dessutom tackar nej till
    alla kontaker med nato o usa borde vi komma en bit på vägen.
    undrar vad Löfven. menar med att vår närmaste eu-partner är England.
    är det enuppfattning han blivit tilldelad månne.
    LeifB

  3. Alltid bra med analyser om det kommande,,betyder inte dom stämmer. Mångt och mycket stämmer i analysen, men hur kinas guldreserver ska göra dom svaga förstår jag inte,,,har man guld i massor så är man stark,,tror inte japan hade så mycket guldreserver så jämförelsen haltar nog lite. Varför nämns inte rysslands suvärena ekonomiska framgång för hemma agroindustrin tack vare handelsboikotterna. En boikott mot ett pytteland som cuba är helt annat än mot ett ryssland som har alla resurser. Skall man analysera så ska man ha med allt

  4. Stig Lönnqvist!

    Citat hämtat ur artikeln ”Å andra sidan så köper Kina enorma mängder guld, något som kanske kan rädda den kinesiska ekonomin till viss del när recessionen träder in.”

    Du har missförstått det där med Kinas guld. Guldinnehavet stärker givetvis landet, vilket kan rädda en del av kollapsen. Kinas banker har fått problem, något som vi troligtvis berör i en kommande artikel.

    Att i en artikel ta med allt som har med det världsekonomiska läget att göra, är omöjigt. Det finns tusentals företeelser som är involverade i det. Ingen känner till alla och inte heller vi och om vi så gjorde, så skulle vi inte kunna ta med dem alla. I artikeln har vi mycket ytligt beskrivit en del av de problem som är på tapeten. Artikeln är mycket översiktlig och ett försök av oss att sprida användbar kunskap blland befolkningen som i nuläget behöver förbereda sig inför den kommande krisen – för den kommer om den inte redan är här och i sådana fall kommer den att fördjupas betydligt och bli långvarig. Artikeln är tillräckligt lång som den är och vi har inte för avseende att skriva och låta publicera någon bok i ämnet.

    Rysslands agronomiska industri röner ingen suverän, ekonomisk framgång i bojkottens spår. Ryssland har genom inskränkande sanktioner tvingats till att bli mer eller mindre självförsörjande, vilket många länder borde försöka att bli utan förekomsten av några handelsembargon. Rysslands val att förbjuda GMO har inte heller med den världekonomiska krisen att göra utan det handlar snarare om hälsobefrämjande insatser, vilket inte riktigt platsar i en artikel som denna.

  5. Efter Brexit förlorade pundet på åtta timmar cirka 10% mot andra valutor. Hur effektiv är inte massornas fria vilja; att så kvickt anpassade ekonomin. Noterar också att Londonbörsen tagit tillbaka hela nedgången nu. Angående detta tror jag det föreligger en symbios mellan City of Londons finanselits intressen och den engelska folkvilja till ökad demokratiskt inflytande. Ett land med egen valuta, som ingår i EU, som i grunden har samma problem som eurons, konkurrerar då om samma motåtgärder för att stabilisera ekonomin. EUs modell är att införa en lagstiftning om transaktionsskatter på finansiella tjänster. City of London skulle i och med detta förlora mest på en sådan manöver, då City of London är den största finanscentrumet för bland annat valutahandeln. Skulle en lagstiftning gå igenom, flyttas bara handeln bort till Hongkong eller annorstädes. Vad vore därför önskvärt? Jo, devalvera den egna valutan och låt marknaden sedan ta igen det eventuella börsfallet. Vilket var precis vad som skedde. Man måste beundra att det i vart fall i London finns folk som kan tänka.

    EU satsar istället på att lösa sina problem med finansiering av en bailout fond, för deras EMU ländernas valutaproblem, genom att pungslå City of London – för där kan EU få ut mest. Omvänt: EU varken kan eller vill bailout Pundet eller hjälpa Englands banker med sina problem, som i grunden är samma som EUs. Slutsats: City of London kan hjälpa EU, EMU samt euron, men EU kan inte hjälpa England, med mindre än att City of London förlorar sin positionen som världsledande .

  6. ”Svenska fastighetspriser har börjat falla och de kommer att gå ned bra mycket mer innan botten är nådd – och det är långt dit”.

    Så längre Stockholm växer, växer också efterfråga, och då växer också värdet på bostäderna – men det finns ett stort MEN. Om ökningen består av MENA-immigranter, så har dem inte möjlighet att låna pengar – om inte staten går in och garanterar dem lån? Vilket det faktiskt hörs tongångar om nu. Då får vi samma upplägg som i USA, vilket ledde till Lehman Brothers konkurs med känd utgång i finanskrisen 2008, men det skulle rädda värdet på bostadspriserna en tid framåt. Staten skulle då nämligen bli tvungen till att låna enorma summor för en sådan manöver. Alternativet är att låta MENA-immigranterna stå utanför bostadsmarknaden med upplopp som trolig effekt.

    ”Ett annat uppenbart problem med ett lågränteläge är att bankernas räntegap (skillnaden mellan inlånings- och utlåningsränta) minskar i jämförelse med ett läge med normala räntenivåer.
    Ett litet räntegap medför att vinsterna minskar och därmed ökar risken för att banker kommer på obestånd, precis som skedde under börskraschen år 1929 och i USA år 2008”.

    I mångt och mycket är detta irrelevant, för bankerna behöver inte låna in för att låna ut (inget räntegap) de skapar sina krediter till utlåning ur ingenting genom att ”förmedla krediter” (trycka upp pengar i en dator). Det i sig är ju ett problem, då värdet på dessa ”pengar” (förmedlade krediter) bara blir värdefulla efter att låntagarna amorteras in till bankerna. Men blir utlåningen för omfattande, försvinner värdet i lika stor omfattning som de uteblivna amorteringarna – där av förbudet mot amorteringsfria lån.

    I allt övervigt ger jag herrarna rätt.

  7. I den ekonomiska beskrivningen talas det om ett problem av katastrofala proportioner.
    Visst finns det krafter som skulle tjäna mycket på anarki i följd av en ekonomisk kollaps.

    Mina frågor till författarna av artikel är:

    Finns det hopp om att det redan finns förbered ett nytt system i det fördolda som skulle möjliggöra en mjuk övergång vid en ekonomisk kollaps?

    Om det finns ett sådant system vem står bakom den? Är det en förklädd kabbala som kommer att servera en ny lösning som kommer att förslava oss ännu mer?
    Eller är det goda krafter som kommer verkligen att sätta det rätta värdet på pengar som kommer att gynna så som enskilda individer som hela samhällen?

    Värdet på pengar är lika med tiden som en person lånar ut till för att utföra tjänster som är i allas gemensamma intresse. För detta får han pengar så att han/hon kan köpa tjänsten/tiden med sådant som han/hon inte klarar av själv. Därmed borde det finnas bara en lönenivå för alla. Lönenivån som värderar tiden man avsätter för det gemensamma.

    Tacksam för svar

  8. Ale!

    Bankerna i Sverige skapar inte pengar ur tomma intet genom att bevilja lån. Den svenska lagen medför inte någon ”fractional reserve lending”. Bankerna kan i Sverige dock låna ut alla inlånade medel men måste behålla sitt aktiekapital. Sådan är lagen. De krediter som ges av bankerna är små, få och kortfristiga – så, de generar i stort sett inga nya pengar till systemet eftersom det är ungefär lika mycket per månad betalas tillbaka av kredittagare som tas ut i krediter av nya kredittagare.

    I USA är det däremot annorlunda. Där är fractional reserve lending satt i system för att bankerna skall ha en större frihet än i Sverige att låna ut. Det är även en av anledningarna till att den amerikanska finansmarknaden har spårt ur totalt och skapat derivathandel, lagstiftning som favoriserar bankerna i förhållande till låntagarna med mera. Anledninen till sådan lagstiftning är att det i huvudsak är privatbankerna i USA som äger FED.

    När det gäller bostadsmarknaden, så är det så att immigranter saknar medel för att köpa bostäder. Staten har inte att ha råd att köpa några ”riktiga” bostäder åt de asylsökande. När börserna faller – ja, då faller hela systemet. När banker går omkull – ja, då förlorar spararna sina pengar men låntagarna blir inte av med sina lån. När räntorna väl stiger )och det kommer de att göra) – ja, då blir det stora grupper av medborgare som inte kan betala sina amorteringar och räntor. Det har redan hänt i USA med flera länder och det kommer att hända här. Det blir en lukrativ marknad för dem som har mycket pengar och en katastrof för husägare och banker. Kreditförlusterna kommer att pungslå banker som kommer att gå i konkurs eftersom ingen annan bank vill låna dem pengar. Skuldberget för inte med sig några positiva effekter i det långa loppet och det går inte att hålla det ifrån sig hur länge som helst. Ju mer man dämmer upp problemen (folden), desto kraftfullare blir katastrofen när fördämningarna väl ger vika.

  9. Många baserar sina kommentarer om det ekonomiska läget på sin känsla eller så spår de i framtiden baserat på att de tror si eller så. Jag och Anders Sultan har baserat våra ekonomiska artiklar på vad som genom historien redan har inträffat, på existerande, korrekta fakta samt på vilka framtida scenarier som är möjliga. I visa fall beskriver vi vad som kan komma att äga rum, vad som med stor sannolikhet kan ske eller vad som definitivt kommer att inträffa. Vi hoppas att våra artiklar öppnar ögonen på dem som ännu inte vet om det som vi beskriver och att det sporrar människor till att intressera sig för att förbereda sig, betala av sina lån, byta till en mindre bostad och lägga upp ett litet lager av sådant som är nödvändigt att ha och att följa utvecklingen med avseende på politiska och världsekonomiska händelser. De som underlåter att göra så kommer att bli de stora förlorarna när krisen väl slår till.

  10. Michael Zazzio, jag har stor respekt för dina kunskaper och förmågor och din djärvhet. Men på den här punkten tror jag man måste acceptera några grundläggande abstrakta tankegånger om vad en bank är först. Banken har ingen pengar att låna ut. Alla pengarna som banken har, finns på kontoharvarnas konton. Vem tillhör dessa pengar? Bankens kunder. Inte banken själv. Därför kan inte banken ha något annat än skulder. Nu kommer vi till det intressanta: banken redogör här för sina skulder som om det vore tillgångar. När banken lånar ut pengar, så lånar dem ut andras pengar. Inte sina egna – för du har inga egna – frånsett aktiekapitalet – men det är inte pengar. Skulle alla kunder ta ut sina besparingar samtidigt (det är ju kundernas egna pengar som de gör vad de vill med eller hur) går inte det – för banken har lånat ut andras pengar i tron att de är deras egna, men så är inte fallet.

    Du sätter in 1000 000 kr i Bank A då bokförs 1000 000 kr som en tillgång i Bank As balansräkning, men 1000 000 kr bokförs även som en skuld till dig i Bank As balansräkning. Om du överför 1000 000 kr till Bank B) måste Bank A minska både sina tillgångar och skulder med 1000 000 kr, och tvärtom för Bank B.

    Den fraktionella reserven är 10 % (10 % av insättarnas pengar måste vara kvar som en reserv), så kan Bank A skapa nya lån utav ingenting så länge reserven på 10 % inte underskrids.

    Om exempelvis du lånar 1 miljon kr av Bank A och köper en villa av mig, så överförs 1 miljon kr till min Bank B. Eftersom Bank har en reserv på 10 %, så kan Bank B i sin tur låna ut 900 000 kr. Om dessa pengar överförs till Bank C) så kan Bank C låna ut 810 000 kr osv.

    1 miljon kr förvandlas till 10 miljoner kr om bankernas reserver är 10 %. Därefter tar det stopp, det betyder att i praktiken har vi ”fractional reserve lending” i Sverige.

  11. Som vanligt intressant information från er, Anders Sultan och Michael Zazzio. Beträffande ditt resonemang om fractional reserve lending i USA kontra det svenska utlåningssystemet som saknar denna möjlighet, Michael: Kommer denna skillnad göra att den svenska kronan behåller sitt värde när krisen kommer, medan dollarn sjunker till uppskattningsvis 15 procent av sin aktuella notering.

  12. @Michael Zazzio och Anders Sultan

    Ponera att svenska storföretag slutar upp med att betala in skatt till staten. Skulle då inte staten sätta dem i konkurs och indriva dessa samt förstatliga dem eller sälja dem till högstbjudande på en fri marknad?

    Det är min uppfattning att en omstart av det svenska samhället är möjlig. Folket har en reell påverkansmöjlighet vart 4:e år och kan då rösta för både mer vetenskaplighet såväl som för mer demokrati, ekologi och välfärd.

    De ekonomiska problemen baseras, som jag ser det, på att politiker låter sig styras av marknaden istället för att sätta rättvisa gränser för marknaden enligt folkets önskemål.

    Vetenskaplighet är viktig när man falsifierar hypoteser och ser samband, men kan inte stå för humanism eller moralfilosofi. Vetenskaplighet kan ex. inte förutsäga öppnandet av Tysklands gränser av Angela Merkel vilket sannolikt bidrog i avgörande mängd till Brexit.

    Politik är likt schack. Förnuft, känsla, flexibilitet. Det är definitivt inte var svetsares uppgift, snarare en moralfilosofiskt medveten raketingenjörs uppgift. Politik är att tycka, att vilja och att agera. Vetenskap är att inte tycka eller vilja någonting men att söka sanningen innan man tror något med fakta som grund.

    Religiösa är nödvändigtvis inte mer moraliskt kompetenta än någon annan. I religionen ligger underkastelsen till auktoriteten, i sämsta fall till ledaren och i bästa fall till gruppen, vilket inte alltid leder till vare sig förnuft eller känsla.

    Den religiösa auktoritetens moral styr kollektivet vilket beror på ledarens/gruppens uttolkning av en helig skrift vars innehåll inte kan ifrågasättas, en text som leder till ett ansvarskännande och ansvarstagande. Medan en skrift glorifierar mördandet av otrogna, talar en annan skrift om etnisk rensning i det förlovade landet, medan en annan skrift talar om att älska sin nästa så som sig själv.

    Var och en av oss bestämmer vägen framåt.

  13. Ale!
    Du har helt fel, Ale. Vi har inte fractional reserve i Sverige, inte ens på det sätt som du beskriver det. Dessutom kan du inte likställa en banks tillgångar i bokföringen med vad som finns i bankens valv och digitala valv. Kreditförluster kan dessutom decimera tillgångarna. De tillgångarna kan itne realiseras om låntagarna inte betalar tillbaka sina lån. Om alla långivare samtidigt skulle ta ut sina pengar, så kommer banken på obestånd och måste antingen låna pengar av andra banker/långivare eller försättas i konkurs.

    Per!
    Kronkursen påverkas främst av marknadskrafterna. De små valutor som ländernas riksbanker har skött, klarar troligtvis av en kris bättre än de misskötta valutorna. Venezuela och Zimbabwe är de senaste i skaran av länder som genpm penningtryckning har skapat hyperinflation i stil med Weimarrepublikens under åren 1922-1923.

    Det troliga är att dollarn faller kraftigt i värde liksom euron och en del andra valutor. Kronna har goda chanser att klara sig såvida Riksbanken inte skapar för mycket ny valuta. En global ekonomisk kris kommer dock, på andra sätt än valutavärdet, att drabba människor och länder. Banker riskerar att gå omkull liksom stora multinationella företag och företag som baserar sin verksamhet på export.

    Martin!
    En skatteskuld innebär inte att ett företag omedelbart försätts i konkurs. Skatteskulder kan man ha i många år innan det sker. Skulder till fordringsägare är det annorlunda med.

    Allt övrigt som du skriver förtjänar att läsas och begrundas!

  14. Michael
    Det stämmer att bankerna inte använder sig av fractional reserve. Men du har fel i att det finns pengar på konton i banken och att bankkunder ”lånar” pengar, eller att banker har några tillgångar? Banksystemet bygger på en radda lögner och bedrägerier, helt enkelt ett gigantiskt kasino.
    En av de största lögnerna som penningsystemet och bankernas verksamhet bygger på är lögnen om att bankerna är kreditgivare när de påstår sig ”låna ut” till konton. Sanningen är att Banken kan ALDRIG vara annat än kredittagare till det som står på kontot.
    Det som du läser i ditt kontosaldo eller tillgodohavande, är en förteckning på vad banken lånar av dig. För banken betalar ju sin skuld till dig när du gör ett bankomatuttag. Så ditt kontoinnehav kan inte vara annat än att du överlåter summan/saldot till banken att förfoga över. Banken är ALLTID, per definition, kredittagare till det som står på ditt kundkonto. Kunden är ALLTID kreditgivare till det som står på kontot.
    Så när banken säger att den ”lånar ut” någonting i detta fallet kronor, till konton ljuger när den säger att kontokunden är ”kredittagare” när den ”lånar”.

  15. Eftersom reaktioner uteblir på mitt tidigare inlägg så fyller jag på med detta. Staten måste själv styra och ge ut pengar i samhället. Bankerna skall därför förstatligas och deras uppbyggda skuldberg avskrivas. På så vis kan också staten skriva av alla skulder och ta bort det flesta skatter. Varför skall bankerna förstatligas? Den bästa förklaringen finns på https://parasitstopp.wordpress.com/2013/08/01/ellen-brown-sager-emot-sig-sjalv/

    ”Som Rickard Werner förklarar hittar banken på att ”låntagaren” sätter in t.ex 50 000 kronor på banken – mao banken låtsas att den ”lånar in” 50 000 kronor av ”låntagaren”! Sedan påstår banken att den ”lånar ut” de 50 000 kronorna som ”låntagaren” aldrig satte in tillbaka till ”låntagaren”. På så sätt hamnar både banken och skuldslaven i skuld till varandra på samma ickkeutlånade 50 000 kronor. De två skulderna består av:
    1) ”Låntagarens” ”skuld” på 50 000kr till banken iom att han skrev på ”låne”handlingarna
    2) Bankens ”skuld” till ”låntagaren” på 50 000kr som nu står kluddat på kundens konto (detta då kundens konto är bankens skuld till kunden som banken kan betala genom att kunden gör uttag från t.ex bankomaten)”
    Ekonomer i all ära men ekonomi förstår de sig inte på. Den utbildning de går är inget annat än inbillning om hur ekonomin fungerar.

  16. @Kjell Holmsten Helt rätt!
    Vad vi menar med bankonton är en större grej en vad man kan tror. Alla lönekonton i de fyra stora affärsbankerna (inkl pension) hur många är dem? Ca 8,5 miljoner? Kanske mindre? Genomsnittligslönen i STHLM är ca 30 000 kr. De mesta äts upp av lån, amorteringar, hyra mat osv, osv till nästa lön. På dessa bankkunder tjänar banken pengar på alla dessa avgifter, ungifär samma belopp valsar runt – som typ barnbidraget gör. Men nu kommer vi till poängen: alla myndigheters bankonto (ca 500 i Sverige) och lägg till SAMTLIGA bolag. Alla har flera bankonton i samma banker som vi har. Nu talar vi mycket större belopp. Allt finns på banken konton. Så när jag skriver ”bankkunder” menar jag alla pengar som finns på alla bankkonto, som BANKEN är skyldiga alla dessa kunder. Så har jag fel om fractional? Nja… Jag är inte lika säker; för det beror på hur man värderar bankens tillgångar. Hur kan en bank låna ut pengar de inte har? De pengar de ha finns i form av tillgångar – på konton som de lånat! Men det är inte deras pengar, utan kundernas. För tänk efter ett tag här! Om pengarna som finns på bankonton, inte tillhör banken, utan bankkunderna, vilka pengarna är de i så fall banken de lånar ut? Sitt eget aktiekapital?

  17. Ale: Rekomenderar dig att titta på alla 5 videos i länken ovan. Du är helt fel inne i diskussionen här. Det finns inga pengar på konton, bara bankens skulder till konton! Så alla myndigheters konton är också bankens skulder! Banken lånar inte ut någonting alls. Titta på filmerna så förstår du bättre.

  18. @Ale

    FRB är en myt skapad av bankerna

    Fractional Reserbe banking går ut på att någon gör en insättning till banken på säg 100 000kronor i sedlar. Banken lägger 10 000 kronor av dessa och stoppar i reserv i kassavalvet.De återstående 90 000 kronorna lånar banken ut till någon. Dessa 90 000 kronor i sedlar cirkulerar i samhället till dess att någon annan får tag i dem och sätter in dem i banken. Banken tar då 10% av de 90 000 kronorna, dvs 9 000 kronor, och stoppar i reserv samt lånar ut de återstående 81 000 kronorna. Osv osv osv osv i en fallande geometrisk serie.

    Men ovan är en fullständig överkomplicerad saga. Detta då:

    Banken lånar inte ut sedlar – banken ”lånar ut” till kontot och kontot kan inte innehålla några kronor – kontot kan bara innehålla bankens skuld till kontokunden.

    Vad banken håller i reserv i form av kronor eller andra tillgångar är totalt irrelevant då det inte är vad banken ”lånar ut” – det är vad banken behåller.

    Det banken gör är att hitta på fiktiva insättningar, precis såsom ekonomiprofessor Rickard Werner påpekar i Kjells kommentar ovan.

    För att illustrera vad en äkta insättning är:

    Säg att du hittar 100 000 kronor i sedlar hos din avlidne moster. Du går in till banken banken och för en insättning. Banken tar emot sedlarna och stoppar dem i kassavalvet (de blir en tillgång för banken) samtidigt som banken skriver upp sin skuld till dig på ditt konto.

    För att illustrera hur bankerna hittar på fiktiv insättningar:

    Banken låtsas att du hittar 100 000 kronor i sedlar hos din avlidne moster. Banken hittar på att du in till banken banken och gör en insättning. Banken tar emot de icke existerande sedlarna och ”stoppar dem” i kassavalvet (du skriver på en ”lånehandling” som blir en tillgång för banken istället för sedlarna som ju inte existerar) samtidigt som banken skriver upp sin skuld till dig på ditt konto.

    Så Fractional Reserve Banking är ett begrepp som bankerna använder sig av för att dölja att de hittar på fiktiva insättningar. Man bör undvika det begreppet så mycket som möjligt om man vill förstå bankernas bedrägeri från grunden.

  19. Både du Kjell Holmsten och Michael har både rätt samt och fel på samma gång. På frågan: ”Det finns inga pengar på konton, bara bankens skulder till konton” så är de just vad jag säger, om än på ett annat sätt: Det jag vill betona är vad banken lånar ut (när de lånat ut) samt vad är pengar?

    Det går inte med logikens lagar att låna ut något man inte har, med med juridikens hjälp går det alldeles utmärkt. Det stämmer det du skriver Kjell, men vad banken gör är inte att låna ut, något som inte finns, utan det är värreän så: de lånar ut en skuld: Nämligen bankens skulder till konton. Så det stämmer att banken både lånar ut något som inte finns, samt lånat ut en skuld av det som inte finns. Pressar man banken på denna ömma punkt hävdar dem att de inte alls lånat ut en skuld, utan enbart ”förmedlar en kredit”. Tror Michael missförstod när jag tidigare skrev detta. Det det citatet kommer nämligen från SEB självt.

  20. Ale: Jag har inte missförstått något.

    Guld och silver är pengar. Det finns inte så mycket annat som satisfierar kravet på pengar. Varor är pengar utifrån vissa förutsättningar. Valuta och pengar är inte samma sak. Pengar är mynt om de är:
    1 växlingsmedium vid handel
    2 räkningsbara (i kronor och ören, dollar och cent)
    3 varaktiga (inte kunna förstöras)
    4 delbara (i små och stora valörer)
    5 bärbara (relativt enkla att ta med sig)
    6 likvärdiga (har ett verkligt värde och ett enhetligt värde)

    De sedlar och mynt som vi har är inte pengar – det är FIAT-valuta (valuta som inte baseras på något av värde). FIAT är förkortning för ”det skall vara” eller fritt översatt ”det skall stå för”. FIAT-valuta har alltså ett symboliskt värde men inget substantiellt värde. Guldmyntfoten baserades på att valutan har ett värde. Guld och silver baseras på ett världsmarkandspris och har således alltid ett värde som i stort sett är lika stort i alla länder. De sedlar och mynt som vi i dag handlar med är egentligen värdelösa och alla världens länder har i dag FIAT-valuta, alltså inga pengar.

    Om jag lånar ut 100 000 kronor till dig, Ale, mot en ränta på 3 % och du sedan lånar ut 100 000 till Kjell till en ränta på 5 %, så har du egentligen förmedlat ett lån från mig till Kjell. Det är precis det som SEB menar och det har de rätt i. Både du och jag tar en finansiell risk för en kreditförlust eftersom vi båda kan förlora våra pengar om Kjell inte betalar tillbaka lånet till dig, vilket i sin tur kan leda till att du kanske inte kan betala tillbaka lånet till mig. Om vår lånekedja involverar 10 pesoner, så ökar risken med varje led i lånekedjan men skapas inte mer valuta för att låntagarna är många. Det enda som skapas är fler skulder och fordringar. De expanderar det finansiella systemet men expanderar inte valutan i sig. Den digitala valuta som finns i ett samhälle är alla digitala tillgångar minus alla digitala skulder/fordringar. Om en låntagare inte kan betala tillbaka sin skuld så försvinner samtidigt möjligheten till att uppfylla den fordran som finns. När en skuld avskrivs, så avskrivs samtidigt den fordran som skulden motsvarar.

    En svensk bank kan inte låna ut 100 000 kronor bara genom en knapptryckning. Knapptryckningen innebär nämligen att bankens tillgodohavande (kredit) minskas med 100 000 då debet ökas på med 100 000 som förs över till den aktuella låntagarens konto. Alla andra matematiska förklaringsmodeller är felaktiga men det finns många människor som hittar på en massa märkliga saker om hur svenska banker i praktiken skulle fungera. Dessa påhitt baseras på fantasier och att människor tar andra länders finanslagstiftning och godtyckligt för över det på Sverige

    Det finns andra länder där en bank som får in 100 000 i lån kan låna ut 900 000 kronor, bara de behåller de 100 000 som de har fått in. Så får det inte gå till i Sverige och om någon bank skulle göra så, så skulle det vara ett bokföringsbrott och straffbart med fängelse på straffskalan. Det enda sättet att påvisa om sådant brott har förövats av en bank, är att gå igenom bankens fullständiga bokföring. Det finns ingent annat sätt som det kan bevisas på. Att påstå att sådana brott sker, utan att ha verifierat dem i bokföringen, är högst hypotetiska anklagelser. Bankernas revisorer är skyldiga att rapportera sådana felaktigheter till finansinspektion och anmäla bankens ansvariga till polismyndigheten/åklagarmyndigheten, annars blir även revisorerna brottsliga. Så fungerar rättsystemet i Sverige i det fallet.

    När jag lägger fram det som jag har skrivit ovan och samtidigt styrker det med fakta i form av lagstiftning och dokument, så får jag från okunniga individer ofta höra ”det tror jag inte”. När det går så pass långt, så är diskussionen helt över för min del.

    Ale! Jag håller med om att lån är ett gissel och att lån är onaturliga och att de borde förbjudas. När nationer tillåter lån i sina finansiella system, så bygger de in risken för en framtida kollaps. Det är precis till det vägskälet som en stor andel av världens nationer nu har kommit och det äventyrar hela världsekonomin. De länder som har de högsta skulderna (både statsskuld och privta lån), är de som kommer att bli de största förlorrna. Av tabellen ovan över länders skulder kanman ana vilka det blir som kommer att få de största problemen. De länder som har en liten skuldbörda kommer troligtvis att klara sig bäst, såvida de inte i huvudsak exporterar sina varor till skuldsatta länder. Varje land har sin egen ekonomiska, föränderliga ekvation och tillsammans kan alla länders individuella ekvationer läggas ihop i en större, global ekvation som just nu inte ser särskilt ljus ut.

  21. Michael Zazzio

    Så mycket fel så det är svårt att veta var man ska börja.

    Guld är ett bytesmedel då den är en vara. Man byte varan guld mot en annan vara – dvs det är fråga om byteshandel. Då folk inte kommer springa med guldpungar runt halsen eller slicka frimärken på guldet och hoppas att det kommer fram med posten kommer bankerna skriva ut skuldsedlar (troligen mest digitala sådana) och folk kommer använda dessa istället. Mao guld är en relik form av byteshandel där skuldsedlar på guld används istället för guld som betalmedel då det är extremt klumpigt att släpa på guld att betala med eller skicka med posten. Jag beskrev clearingen med en guldbas här:
    https://parasitstopp.wordpress.com/2011/08/29/guld-ar-inte-pengar/

    Fiat innebär att staten genom lag stadgar att något måste accepteras som allmänt betalmedel. I Sverige är det kronor som enligt lag måste accepteras som allmänt betalmedel.

    Citat:

    ”En svensk bank kan inte låna ut 100 000 kronor bara genom en knapptryckning”

    Banker kan inte överhuvudtaget ”låna ut” kronor till ett kundkonto då kundkontot per definition inte kan innehålla kronor (och banker lånar inte ut sedlar). Kundkontot är entydigt enligt bankens egna balansräkning bankens skuld på kronor till kontoinnehavaren.
    Banken kan inte ”låna ut” något annat till kundkontot än det kundkontot kan innehålla – bankens skuld.. Bank of England säger detta också klart i sin rapport över hur pengar skapas:

    ”Bank deposits are simply a record of how much the bank itself owes its customers. So they are a liability of the bank, not an asset”

    Så du bevisar bara att du inte vet vad ett kundkonto hos banken innehåller.

    Den ”lånekedja” som du beskriver är den sk Fractional Reserve Banking aka multiplikatoreffekten. Även den är bevisat svammel – Bank of England är lika entydig där:

    While the money multiplier theory can be a useful way of
    introducing money and banking in economic textbooks, it is
    not an accurate description of how money is created in reality.

    Citat:

    ” Knapptryckningen innebär nämligen att bankens tillgodohavande (kredit) minskas med 100 000 då debet ökas på med 100 000 som förs över till den aktuella låntagarens konto.”

    Ingen tillgång i form av kronor överförs från bankens tillgångssida till kundens konto som, som sagt, endast kan innehålla bankens skuld och inget annat. Inget överförs överhuvudtaget. Som ekonomiprofessor Michael Werner påpekar skriver kontokunden på en ”lånehandling” där kunden tror sig låna kronor av banken som bankpersonalen (liksom du) ljuger när hen påstår att de återfinns på kundens konto. Banken lägger ”lånehandlingen” på sin tillgångssida (detta beskriver Werner som att banken skapat en fiktiv insättning) av balansräkningen – banken skriver sedan upp sin skuld till kontokunden på kundens konto (dvs på bankens skuldsida av balansräkningen).

    Vidare är kontokunden ALLTID per definition kreditgivare åt det som står på kundens konto – dvs banken kan aldrig vara kreditgivare som de lögnaktigt påstår när de, lika lögnaktigt, påstår att de ”lånar ut” kronor till kundkontot.

  22. Michael Zazzio

    Ekonomiprofessor Grazianis satte upp tre grundvillkor för att något ska få kallas pengar:

    1) Riktiga pengar är enbart en symbol utan eget värde (symbol, ”token” på engelska). En vara (såsom guld) kan mao aldrig vara pengar – handlar man med t.ex guld byter man varan guld mot en annan vara och det är mao fråga om byteshandel.

    2) Pengar ska accepteras som slutgiltig betalning (annars är det fråga om att handla på krita)

    3) Seignoraget ska inte inte tillfalla någon (dvs den som skapar pengarna ska inte tjäna på att skapa dem)

    Det bankerna hittar på är mao inte pengar enligt Graziani – inte heller guld.

  23. Då artikelförfattarna (i alla fall Michael Zazzio) tycks ha väldigt grunda kunskaper i hur penningsystemet fungerar kanske jag ska dra lite basic till.

    Michael Zazzio tror att bankerna lånar ut kronor till ett kundkonto – vilket bevisligen är en omöjlighet (se bla Bank Of England beskrivning ovan). Ett kundkonto kan enbart innehålla bankens skuld på kronor till kontokunden och inget annat – banken kan betala av delar av bankens skuld genom att du gör t.ex bankomatuttag.

    Vad är det då som banken ”lånar ut” till konto? Jo banken skapar en digital skuldsedel, en sk IOU. Så ditt kontoinnehav är en IOU som säger hur många kronor banken är skyldig dig.

    För att göra det mer konkret kan man ta basen guld istället. Guldsmeden fick in guld av en insättare och skrev en IOU (I owe you) på ett papper som berättade hur mycket guld guldsmeden var skyldig kunden. Dessa IOU:s började cirkulera i samhället ISTÄLLET för guld som betalmedel. Guldsmeden kom på att han kunde hitta på IOU:s på guld som inte existerade och ”låna ut” dessa mot ränta. Efter ett tag kom folk på guldsmedens bedrägeri och gjorde en bankrusning för att då ut sitt guld – de flesta fick inte ut sitt guld varvid de blev förbannade och hängde guldsmeden (detta har faktiskt historiskt hänt).

    Exakt samma system sysslar bankerna med idag fast med basen kronor istället. Vid en bankrusning kommer bankerna inte kunna betala sina skulder till kontokunderna då de helt enkelt skapat massor fler IOU:s än det finns kronor.

    Så summa summarum har banken aldrig lånat ut kronor, dvs det som enligt la, fiat, är oengar i samhället – som ekonomiprofessor Hyman Minsky uttryckte det:
    “Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money”

  24. Michael!

    Du har helt rätt i ditt resonemang med IOU:s (skuldsedlar) men varför ska du göra det så komplicerat för läsarna? För övrigt är du helt ute och cyklar och förstår tydligen inte logiska resonemang. Dessutom är det så att Bank of England sorterar under andra finanslagar än de svenska bankerna. Jag har själv arbetat på bank med utlåning – så, jag vet vad det handlar om, både i praktiken och i realiteten.

    Du lånar ut kronor till kundkontot – låntagaren tar ju kronorna (kan bägära att få dem i reell valuta) och spenderqr dem på till exempel hus- eller bilköp.

    Grazianis villkor är inte lag utan det är hans egen hypotes och hans eget fundament för hans förklaringsmodell, vilken långt ifrån alla ansluter sig till.

    Guld och silver är pengar. Det var så som det började när varorna inte alltid räckte till som byteshandel men det var så länge sedan att du inte själv har upplevt det. På den tiden kunde inte alla byta med varandra eftersom den som ville byta en ko mot några fiskat inte kunde bli riktigt nöjd med affären. Utifrån det perspektivet uppfanns pengarna som från början var metallbitar med innehåll av guld och silver. Guld och silver har sdan dess funnits i mynt även om de moderna mynten sällan innehåller desa metaller. Guld- och silvermynt anges numera normalt sett med vikt och inte med ett specifikt värde. I de mynt som numera präglas i Sverige finns det inget silver eller guld. De är alltså inte pengar i ordets egentliga bemärkelse (där metallvärdet motsvarar det värde som anges på myntet) utan de är valuta eller FIAT currency.

    Diskussionen med dig är till ända eftersom du saknar adekvat kunskap och enbart söker efter kontradiktioner.

    Jag skattar min lyckliga stjärna att jag inte har dig vare sig som finansiell rådgivare, ekonomichef eller revisor.

  25. Michael Zazzio

    Det är som sagt så mycket svammel i det du skriver så det är nästintill omöjligt att veta var man ska börja för att reda ut tankefelen..Du anspelar att jag har kognitiva svårigheter att förstå och det lustiga är att jag säger exakt samma sak om dig. Den sk ekonomutbildningen är ett sorgligt kapitel som du tydligen hjärntvättats till att tro vara sann.

    Jag krånglar inte till det – det är du som ljuger (troligen omedvetet då din utbildning lärt dig dumheter som du bergfast tror på) genom att påstå att ett kundkonto kan innehålla kronor.
    Vad är det du inte förstår av Bank of Englands förklaring att ett kundkonto enbart kan innehålla en notering på bankens skuld (dvs en IOU) och inget annat? Att du tror dig veta mer än Bank of England, samt t.ex ekonomiprofessorerna Richard Werner och Grazianis genom att påstå korkade saker som att du har mer adekvat kunskap ska tas som det svammel det är då du anger inga sakliga argument mer en skitnödig högdragenhet. Ett ganska misslyckat försök till intellektuellt översitteri mao. Att du såsom sjuksköterska skulle besitta så extremt mycket mer kunskap blir det platta fall det blir.

    Citat:

    ”Du lånar ut kronor till kundkontot – låntagaren tar ju kronorna (kan bägära att få dem i reell valuta) och spenderar dem på till exempel hus- eller bilköp.”

    En IOU på guld under guldmyntfot var en notering på hur mycket guld banken var skyldig innehavaren.Kunden kunde be om att få guld motsvarande det som stod på skuldsedeln. Pappret (eller kontot) där skulden stod noterad var aldrig av guld – det var av papper (eller en notering på ett konto), Enligt dig var pappret där skulden stod nedskrivet gjort av guld – vilket är precis så urbota korkat som det låter (jag har förståelse för ekonomiprofessor Steve Keen som sagt att alla ekonomer bodde begå harakiri, inklusive han själv, och överlåta det intellektuella haveriet till naturvetare). Skuldsedeln (IOU) fungerade som BETALMEDEL istället för guld och folk fick mer eller mindre av skuldsedlar i sin ägo – inte mer eller mindre av guld. Folk kunde köpa ett hus eller en bil för SKULDSEDELN (IOU:n) – de betalade inte med guld.

    Analogt (är ordet för svårt för dig att förstå så kolla upp det, inte stor chans att du kommer fatta innebörden, men kanske) – En IOU på kronor är en notering på hur mycket kronor banken är skyldig innehavaren.Kunden kan be om att få motsvarande mängd kronor som det står att banken är skyldig på kontot (IOU:n) genom att t.ex plocka ut kronor ån bankomaten. Kontot i sig är kan aldrig innehålla kronor (vilket du i din enfald fortsätter inbilla dig). Vi kan betala varandra med bankernas skulder (dvs IOU:n på våra konton) då vi accepterar dessa som betalmedel ISTÄLLET för kronor på samma sätt som folk accepterade att betala varandra med guldsmedens skulder (IOU) istället för guld – men en IOU kan varken vara kronor eller guld.

  26. Michael Zazzio

    Du kan tydligen inte ens skilja på betalmedel och pengar. Va fan som helst kan fungera som betalmedel – du kan betala din skuld med din bil om du saknar pengar – men jag tror knappast att du hävdar att din bil ÄR pengar bara för att din polare accepterar den som betalning.

    Man kan även betala med en skuld (vilket som sagt vi gör när vi bollar bankernas skulder mellan våra konton) men en skuld kan aldrig vara pengar. För att illustrera att man kan betala med en skuld:

    Säg att jag är skyldig dig 50kr. Då kan du köpa en öl på Puben om krogägaren går med på det, allt du behöver säga är:

    -”Micke är skyldig mig 50kr, kan han betala senare?”

    Varvid du får en öl. Min skuld har då fungerat som betalmedel men du kan omöjligt hävda att du betalat med pengar.

    Ovan har pubägaren ökat sitt innehav av mina skulder IOU) – han har ju inte ökat sitt innehav av pengar. Samma sak gäller ditt konto hos banken – du får ett större innehav av bankens skulder på ditt konto -du får INTE mer pengar dvs kronor, på kontot.

    I ovan fall har ingen slutgiltig betalning skett vilket är villkor 2) som ekonomiprofessor Grazianis anger (se ovan) för att något ska ses som pengar – jag är ju fortfarande skyldig pubägaren pengar. Samma sak när vi betalar genom kontona till varandra – vi får mer eller mindre av bankens skuld på våra konto då vi accepterar bankernas skulder som betalmedel – vi får inte mer kronor på kontot då kontot inga kronor kan innehålla. ingen slutgiltlig betalning har heller skett då banken fortfarande är skyldig kontoinnehavaren kronor. Dvs bankens skulder (ditt och mitt kontoinnehav) är inte heller pengar enligt Grazianis villkor.

  27. [Varning 1: denna kommentar är personangripande, fortsätter detta får du rött kort på NewsVoice / red]

    Michael Zazzio

    Jag tror du ska läsa Stephen Zarlengas bok ”The lost science of Money” istället för att sänka dig hjärna i ytterligare dvala med Mengers sagor. Zarlenga slaktar den Österrikiska skolans historieförfalskning om guld väldigt effektivt. Vidare tycker jag du ska läs t,ex ekonomiprofessor Steve Keens bok ”Debunking economics” där han slaktar det intellektuella haveriet vars grund din mentala kapacitet står på jäms med fotknölarna. Vidare kan du läsa ekonomiprofessor Michael Hudsons bok ” Killing the Host: How Financial Parasites and Debt Bondage Destroy the Local Economy, dät Hudson beskriver den ”Junk economics” som du tillber. Detta om du skulle vilja förkovra dig och inte fortsätta vara neddragen i det intellektuella träsk som du befinner dig i. Men det finns ju inget som tyder på att du vill lyfta dig ur sörjan så ovan är troligen att kasta pärlor åt svin.

    Hudson och Keen var två av tolv ekonomer i HELA världen som enligt ett Holländsk universitet förutsåg finanskrisen 2007. Att du tror dig stå över dessa herrar i kunskap tyder på extrem grov hjärntvätt. Vilket föranleder att citera en annan nationalekonom uttryckte gällande dina spådomar i i din pladderartikel – John Kenneth Galbraith, citat

    ”The only function of economic forecasting is to make astrology look respectable.”

    Och onekligen har ditt svammelpladder mer med astrologi att göra en logik och analys. Jag får tacka stjärnorna för att naturvetare inte hamnat i samma intellektuella träsk

  28. Michael Zazzio skriver

    ”Bankerna i Sverige skapar inte pengar ur tomma intet genom att bevilja lån.”

    Våran egen riksbank säger att det är just vad bankerna gör, se klippet nedan!

    Ungefär vid 3min om man inte vill lyssna till hela klippet.

    http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Riksbanken-Play/Vad-ar-pengar

    Länk till rapporten från Bank of england som nämnts tidigare.

    http://www.bankofengland.co.uk/publications/Documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

    Där står bland annat

    ”Whenever a bank makes a loan, it simultaneously creates a matching deposit in the
    borrower’s bank account, thereby creating new money.”

    Det står också att insättningar INTE kan lånas ut.

  29. Michael Zazzio
    Lånen (”pengarna”) skapas ur ingenting. Du kan läsa hur det fungerar här i Standard & Poors dokument också:

    https://www.kreditopferhilfe.net/docs/S_and_P__Repeat_After_Me_8_14_13.pdf

    ”Banks lend by simultaneously creating a loan asset and a deposit liability on their balance sheet. That is why it is called credit ”creation”–credit is created literally out of thin air (or with the stroke of a keyboard). The loan is not created out of reserves. And the loan is not created out of deposits: Loans create deposits, not the other way around. Then the deposits need a certain amount of reserves to be held against them, and the central bank supplies them”

  30. m96
    Tack för länken! Hade faktiskt inte sett den förut.

    Det intressant aspekt är att bankerna vänder ut och in totalt på vem som är kreditgivare/långivare till det som skrivs på kundkontot och används som betalmedel istället för kronor. Kunden är ju alltid kreditgivare till kontoinnehavet per definition (det är ju därför kundkontot återfinns på bankens skuldsida)

    Säg att du hittar 100 000 kronor i sedlar hos din avlidne moster. Du går in till banken banken och för en insättning. Banken tar emot sedlarna och stoppar dem i kassavalvet (de blir en tillgång för banken) samtidigt som banken skriver upp sin skuld till dig på ditt konto. Du är mao långivare och banken är låntagare av kontoinnehavet. Mao är banken ALLTID kredittagare till det som står på kontot.

    Det hindrar dock inte banken från att vända totalt ut och in på vad kontot kan innehålla genom att hävda att det innehåller kronor och att banken är kreditgivare till kontoinnehållet när de loka lögnaktigt påstår sig ”låna ut” något till kontot.

    Som ekonomiprofessor Hyman Minsky sa:
    “Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money”

  31. m96 och Michael!

    Varför skriver ni inte ut era riktiga namn, så att man vet vem ni är? Är ni så fega att ni inte vågar ta reell kritik i egenskap av faktiska personer i stället för fiktiva sådana.

    Om jag lånar 100 000 kronor av min pappa och därefter lånar ut 100 000 kronor till Ale, så har jag alltså, enligt ert resonemang skapat 100 00 nya kronor, är det verkligen så ni menar och skulle det i realiteten vara någon skillnad mellan alternativet om jag skulle göra det eller om en bank skulle göra det?

    Bra jobbat, grabbar! Er logiska slutledningsförmågas kapacitet är härmed fastställd.

    Det spelar ingen roll vad ni refererar till för citat eller argument. Ni har ingen förankring i verkligheten. Låter ni dessutom bli att köpa guld och silver i nuläget, så visar ni att ni har en fundamental oförståelse för ekonomi i kristider och vad som indikerar kommande kriser.

  32. Michael!

    Jag ÄR naturvetare i grunden eftersom jag på universitet har studerat matematik, kemi, biologi, fysik, geologi och astronomi. Efter det följde studier i vetenskapsteori och forskningsmetodik samt studier i medicin och hälsorelaterade ämnen. Jag har dock aldrig studerat astrologi, vilket du verkar tro.

    Gå med i VoF om du inte redan är medlem i den skeptikerföreningen!

  33. Nu blandar du ihop kontanter och digitala pengar Michael Zazzio. Det ska man passa sig för att göra eftersom mekaniken kring dessa är helt olika. Ett exempel är historian med hotellet, bagaren, slaktaren osv kommer inte ihåg alla som var med. Hotellägaren betalar sin skuld till bagaren som betalar slaktaren osv osv… Du känner säkert till den historian. Kontantamedel kan vandra runt och döda skulder är väl läxan i den sagan. Om man tänker lika kring digitala pengar som ett exempel så gör man en vurpa eftersom digitala pengar förstörs vid amortering, något tom riksbanken nämner i klippet/länken jag la upp tidigare. Vad jag vill säga är att det är skillnad på digitala pengar och kontanta, dom skapas och förs ut på olika sätt.

    Du kan inte skapa digitala pengar eftersom du agerar som privatperson och inte som bank, så när du lånar av din far så lånar du en tillgång som tidigare skapats när någon tagit ett lån. Digitala pengar skapas som skuld och existerar därför också som skuld. Amorterar du en skuld så upphör ”pengarna” att existera, tillgången minskar/försvinner.

    Sedlar och mynt skapas av riksbanken och förs ut när det finns en efterfrågan.

    Digitala pengar skapas när något tar ett lån.

    Vad är din kommentar på mitt inlägg med källorna från våran och Englands riksbank?

  34. Martin!

    De digitala medel som finns i alla betalsystem är initialt skapade av Riksbanken. Digital valuta kan i vissa fall vara ett substitut för existerande kontant valuta – en skuldsedel. Så, jag blandar inte ihop något.

    Läs igenom våra artiklar ordentligt, så förstår du hur det fungerar.

    Englands riksbank fungerar inte i ett system som den svenska eftersom den engelska finansmarknaden lyder under andra lagar än de svenska.

  35. @Red: Borde inte i rättvisans namn även Zazzio få en varning för personangreppen kring slutledningsförmåga och verklighetsförankring. Obehagligt maktspråk när egna teorierna blir angripna!

  36. Michael Zazzio,

    Våran egna Riksbank säger att dom ger ut kontanta medel medans bankerna skapar dom digitala pengarna.

    Observera att Riksbanken endast ger ut kontanta medel till bankerna vid efterfrågan. Det blir då bankerna som ska sätta kontanterna i omlopp, vad jag kan förstå.

    Lagar är bara regleringar och påverkar inte hur digitala pengar skapas, så tillvägagångssättet gäller även i Sverige, mig veterligen är det globalt. Du får gärna peka på en lag som säger att bankerna inte skapar våra digitala pengar.

    Du menar alltså att våran Riksbank i filmen jag länkat till ljuger?

    Riksbanken tillhandahåller kontanta medel och RIX-systemet. RIX-systemet är slutet så där ur kommer det inga pengar till våran del av ekonomin, dock höjer insättningar bankernas reserver i RIX eftersom det är i RIX-systemet bankerna clearar skulderna sinsemellan. Det ökar för en bank medans det minskar för en annan, saknas reserver så lånar bankerna av varandra eller riksbanken.

    Pratar vi QE så blir det lite annorlunda med ”sedelpressen” så vi håller oss till normalfallet.

    Här har du länken igen. Vid ca 3min.

    http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Riksbanken-Play/Vad-ar-pengar

    Du har också riksbankens rapport där det kortfattat står ”I Sverige ökar penningmängden
    främst på grund av affärsbankernas utlåning.”

    ”Pengarna som lånas ut till Kund A kommer nu alltså att räknas in i den totala penningmängden eftersom de ägs av allmänheten: det blir nya pengar i systemet”

    Sidan 74

    http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/Finansmarknaden/2013/rap_finansm_130830_sve.pdf

    Med all välmening! Jag tycker det är tråkigt när alternativmedia inte får till det…vilseledande information har vi så det räcker i Aftonbladet mfl.

    Mvh

  37. Ale: det kan ju vara så här. Fractional Reserve Banking kan vara ett begrepp som närmast skulle kunna liknas vid ett PR-statement, och som drar fokus ifrån hur pengar (skulder) skapas. Att sätta en siffra på hur stor kapitaltäckningskvot som krävs kan ju eventuellt vara en skicklig avledningsmanöver från det egentliga förloppet. Om pengar skapas ur tomma intet så kan ju detta under viss tid täckas över genom diskussion om FRB. Resultatet är ju detsamma.

  38. Martin!

    Läs vidare på sidan 75, så kanske du förstår varifrån pengarna tas. Har man inte pengar att låna ut, så lånar man pengar av en annan bank.

    Riksbanken expanderar inte den reella valutan. Jämför med hur mycket det fanns för 10, 20, 30 år sedan och så vidare. Den reella valutan har successivt kontraherats och blivit mindre och mindre trots att det reella penningvärdet även successivt har minskat.

    Det är digitala pengar som Riksbanken varje år skapar och ger ut genom sitt bidrag till staten. Riksbanken är statens förlängda arm när det gäller att skapa en ”kontrollerad” inflation, vilket förstör spararnas penningvärde och ökar på statens budget lite grann.

    Den digitala i Sverige valutan har successivt ytterligare ökats på i de tider då handelsbalansen har varit positiv. Vi kan nämligen öka på vår digitala valuta (och även den reella valutastocken) om vi säljer mer än vad vi importerar. Dollarn är ett fantastiskt medel att expandera både den digitala och reella valutan i världen.

    Den totala utlåningen från var och en av de svenska bankerna är mindre än den totala omslutningen, det vill säga att baken har mer pengar än inlånat och i form av värdepappersinnehav och intäkter för finansiella tjänster än vad banken har i total utlåning.

    Ni som påstår motsatsen och inte kan utläsa vad det de facto står i diverse rapporter och vad som sägs på olika filmer kan ju betänka följande.

    Det krävs 50 miljoner i grundkapital för att i Sverige få starta en bankverksamhet. Finns det någon som tror att om man bara har 50 miljoner, så får man fritt skapa pengar? Varför har i sådana fall inte alla svenska miljardärer startat bankverksamhet?

    Med sådana förutsättningar som ni påstår att det skulle finnas i Sverige, så kan svenska banker inte någonsin gå i konkurs.Om de kommer på obestånd, så trycker de bara upp mer pengar och lånar ut till sig själva (till något dotterbolag) mot nollränta, investerar investerar dessa pengar eller använder dem till att betala tillbaka skulder och sedan kan de hålla på så i oändlighet, vilket innebär att svenska banker aldrig skulle kunna gå i konkurs under de nuvarande finansiella lagarna.

    EU har dock beslutat att banker (även svenska banker på obestånd) får ta spararnas medel för att klara av bankens finansiella situation vid ett underskott i verksamheten.

    Hallå!? Hur tänker ni egentligen? Lever ni verkligen i en realistisk värld där logikens lagar fortfarande är gällande eller lever ni i en fiktion skapad av hur ni tolkar information?

    Det gäller att ha solid kunskap och tänka lite längre än bara till steg ett.

  39. Johan!

    Påpekande om i en diskussion otillräcklig logisk slutledningsförmåga och förlorad verklighetsförankring är inga personangrepp utan en för tillfället upplysning om ett tillstånd som sätter gränsen för en fruktbar diskussion. De är inte ämnade att nedvärdera någon utan en frankt konstaterande om att kunskap och förmåga inte alltid räcker till.

    I världen finner du en stor mängd professorer i ekonomi, vars logiska förmåga inte räcker till och det får de stå ut med att höra. Hur skall de någonsin kunna ifrågasätta sina egna påståenden och teorier om de inte blir upplysta om vad det är som fallerar i deras teoribildning?

    Det finns mängder av läroböcker som har fel men som decennium efter decennium pumpar ut samma gamla inkorrekta desinformation. Titta bara på våra historieböcker som utelämnar sanningar och påstår osanningar. Detsamma gäller den ekonomiska litteraturen.

  40. Du missförstår en hel del tror jag.

    Så avsnittet på sidan 74 där det står ”I Sverige ökar penningmängden främst på grund av affärsbankernas utlåning.” Det skiter du bara i och vill att jag ska läsa på sidan 75 där det dessutom står ”Detta innebär dock inte att bankerna kan ÖKA penningmängden obegränsat – de kan nämligen inte låna ut hur mycket som helst. Utlåningen begränsas av ett flertal faktorer. Den första är att det inte finns en obegränsad mängd kreditvärdiga låntagare i en ekonomi.”

    Säger inte det dig nånting?

    Bankerna agerar inte mellanhand dom skapar det dom lånar ut. Jag tvivlar starkt på att banker lånar betalningsmedel av varandra eftersom dom inte ens litar på en banköverföring direkt på 1kr mellan säg Nordea till Swedbank, överföringen sker i RIX för dom verkar endast lita på RIX-pengar.

    Bankerna behöver en låntagare, någon som skriver på skuldhandlingen för att få skapa pengar. Dom kan alltså inte bara skapa pengar. Det räcker alltså inte med 50 miljoner i startkapital och det gör det antagligen svårt för banken att låna ut pengar till sig själv. En bank på Island lånade ut pengar till köparen av samma bank, dom flesta vet väl hur det gick?

    Utlåningen banken har ses som en tillgång hos banken. Vad som händer med banker när skulder inte kan betalas sågs senast 2008, så självklart kan banker gå omkull. Jag har aldrig påstått annat.

    Bankerna behöver RIX-reserver för att kunna bevilja lån. Saknas reserver i RIX så lånar man upp av Riksbanken eller lånar av andra banker i efterhand. Jag misstänker att det är vad Riksbanken menar i sin rapport när man slarvigt skriver ”det måste finnas en fungerande interbankmarknad, där Bank A kan låna pengar av Bank B.” för som sagt jag tror inte Nordea tex är så värst intresserad av att låna nån annans kontokludd, annat med RIX-reserver. RIX-systemet är slutet och inget vi kommer åt. Inlåning tjänar till att öka bankernas RIX-reserver eftersom det är där överföringen Clearingen egentligen sker inte emellan olika bankkonton, bankkonton innehåller bara en notering om bankens skuld till kontoinnehavaren.

    Kapitaltäckningskravet vi har i Sverige är en strypning/begränsning det har ingenting med själva skapelseprocessen av digitala pengar att göra. Ingen reglering återigen påverkar hur digitala pengar skapas.

    ”Det är digitala pengar som Riksbanken varje år skapar och ger ut genom sitt bidrag till staten. Riksbanken är statens förlängda arm när det gäller att skapa en ”kontrollerad” inflation, vilket förstör spararnas penningvärde och ökar på statens budget lite grann.”

    Detta låter som QE? Det syftar till att öka bankernas reserver i RIX-systemet. Ja det ökar penningmängden men bankerna skapar fortfarande det dom lånar ut. Mer RIX-reserver tjänar ingenting till om ingen är beredd att låna, eftersom det är då penningmängden ökar, det skapas nya pengar.

    Skapande processen och QE gås igenom i detta klippet av Bank of England.

    https://www.youtube.com/watch?v=CvRAqR2pAgw

    Börja med att fundera kring steg noll. 🙂

  41. Martin!

    Jag baxnar av din utläggning!

    Riksbankens pengar går till att täcka statens kostnader och inte till bankerna. Alla stater trycker upp en liten mängd valuta varje år. Det är digital valuta som det handlar om. Det är detta som är det som är mest inflationsdrivande. Riksbankens inflationsmål är att hålla inflationen på en nivå mellan 1,5-2,5 % eftersom det anses gagna samhället, vilket är högst diskutabelt.

    För att kallas QE krävs det ett betydligt större valutatillskott än 1,5-2,5 % av valutan. USA har sedan 2009 tryckt upp 400 % av den valuta som man då hade. Det har gjorts i 3 QE-steg och snart kommer QE 4-ever.

  42. Michael Zazzio:

    Jag baxnar av att du trots all information vidhåller och säger emot både det Bank of England och Riksbanken etc säger.

    Nä, Riksbanken kan inte skapa kronor åt Riksgälden för att citat ”täcka statens kostnader och inte till bankerna.” – det är faktiskt olagligt enligt Maastricht artikel 104(1) (och dessutom enligt Lissabonavtalet) för Riksbanken att skapa kronor för att finansiera statens utgifter. Staten (och kommunerna) måste enligt denna lag ”låna” kontopåhitt från banksystemet – skattekontona ligger t.ex på SEB.

    Den QE som har skett har skett till storbankernas centralbankskonton- dessa är ett helt slutet system och de enda kontona som kan innehålla valuta. Du de är helt slutet kan inget rinna ut från dessa centralbankskonton. Sverige tryckte t.ex Riksbanken i 500 miljarder på storbankernas riksbankskonton under kreditkrisen 2008 genom att köpa upp bostadsobligationer. Inte en krona av dessa 500 miljarder rann ut till bankernas kundkonton då kundkontona helt enkelt inte kan innehålla kronor. Dessa 500 miljarder kronor skapade därför ingen inflation (men de höll liv i bostadsbubblan).

    Du ska inte skämmas för att du inte vet basic basic saker, Michael. Men däremot bör du skämmas över att du försöker få rätt enbart genom att förnedra andra – förnedring är i sig inget argumenterande som du tycks tro, Michael. Det slår mest mot dig själv att du inte tar till dig andras kunskaper och ignorerar Bank of England, Riksbanken etc etc

    För att få en klarare bild av hur systemet fungerar med bankernas clearing (som du verkar totalt okunnig om) ett etc så kan du läsa det här:
    https://parasitstopp.wordpress.com/crash-course-i-hur-penning-och-banksystemet-fungerar/

  43. Vad är det nu som du inte förstår i Maastricht artikel 104(1) ? Det verkar som det inte spelar någon roll om man motbevisar dig med Bank of England, Maastricht, Riksbanken, Standard & Poors and Poors etc etc. Du bryr dig helt enkelt inte!

  44. Michael Kumhof som jobbat på IMF, berättar hur bankerna skapar det dom lånar ut.

    http://www.youtube.com/watch?v=uCyQUkPizIY

    Hittade på detta blogginlägg som beskriver saken som jag försökt göra men lyckas antagligen lite bättre. Den är bra och kanske intressant för någon.

    http://intressantanyheter.blog.se/penningsystemet/sa-skapas-pengar/

    Min enda invändning är att ränteinbetalningar KAN återcirkulera ut i ekonomin igen och då kan räntan betalas om och om igen vilket betyder att nya krediter inte behöver skapas för att betala räntan på dom gamla lånen… MEN i vilket utsträckning och hur detta skulle ske har jag hittills inte lyckats få nån klarhet i.

    Denna belyser problematiken och vikten av Mv (money velocity)
    https://realcurrencies.wordpress.com/2013/04/01/is-there-enough-money-to-pay-off-debt-plus-interest-a-closer-look/

  45. Michael Zazzios kommentar fick mig dock att undra lite över på vilka banker svenska myndigheter har sina konton Kanske någon öäsare kan hjälpa till?

    En liten vädjan om hjälp.

    Som allt fler vet om nu kan ingen svensk myndighet betala någonting längre med kronor genom Riksbankskontona (som är de enda kontona som kan innehålla kronor). Storbankerna har ett oligopol på riksbankskontona och betalningar med kronor. Staten och kommuner är tvungna att betala med bankernas skulder genom bankernas kontosystem istället som alla andra. inte ens staten kan mao längre betala med kronor.

    Riksgälden gör digitala insättningar från sitt riksbankkonto till olika myndigheters banker. Storbankerna tar emot dessa digital kronor på sitt riksbankskonto och sätter dem på sin tillgångssida. Banken skriver sedan upp bankens skuld på myndighetens konto. Myndigheten kan sedan betala genom att betala med bankens skuld genom bankernas kontosystem.

    Riksbankskontona är mao helt inneslutna och inte ens staten kan betala genom dessa – enbart storbankerna kan betala varandra med kronor genom riksbankskontona (den sk clearingen mellan bankernas).

    Jag vet att skattekontona ligger på SEB. Jag vet att många kommuner och landsting har Nordea (se länk). Men på vilken bank ligger t.ex försvarets konto? Eller polisens? Eller domstolsverkets? Tänkte om någon visste och ville hjälpa till att sätta upp en lista. har googlat men kanske har någon svart bälte i Google Kung fu och vet bättre hur man hittar.

  46. Michael Zazzio säger uppflugen på sina höga hästar att det kostar 50 miljoner att starta en bank i Sverige. Det trodde jag också tills jag av den initierade Michael (Thuden) fick reda på att det var en 2nd tier bank dvs en som endast verkar under de fem storbankerna och ej har tillgång till riksbankskonto. Vad som krävs för att vara en priviligierad storbank känner jag inte till.

  47. @ Peter Grafström

    De svenska storbankerna startade sina respektive verksamheter innan den nya lagen trädde i kraft. Vissa av de ”stora” svenska bankerna har bedrivit bankverksamhet i långt över 100 år. Sparbanker uppstod i Sverige redan på 1820-talet och det finns andra, numera existerande banker som bildades redan i mitten på 1850-talet. Nordea är den yngsta av de svenska storbankerna men Nordea är en fusion av en mängd småbanker, vilka även de bildades innan den nya lagstiftningen trädde i kraft. Banker som redan finns då en lag träder i kraft och som därefter fusioneras, behöver inte uppfylla det nya lagkravet.

    Det gäller att ha koll på kronologin beträffande revision av banklagstiftning och bildandet av banker samt att man tänker efter.

    Jag skaffar mig snart en ännu större och högre häst.

  48. Michael Zazzio
    Du gissar att inget har hänt med reglerna för bankerna sen 1800-talet?! Ja du behöver nog en väldigt hög häst som kompensation för din brist på allvar. Och du kommenterade inte att du missat det där med 2nd tier banks. Allvarligt talat den andre Michael vet en del matnyttigt. Tex om hur den svenska valutan är starkt hopkopplad med Usas aktiebörs Nasdaq. Jag har det inte klart för mig men Michael utgår från experter så det finns chans att du har en del att lära.

  49. Peter Grafström!

    Som jag i mitt föregående inlägg antydde, så behöver inte alla redan existerande banker uppfylla de nya lagkraven för att få fortsätta att vara bank. Ska det vara så svårt att begripa en så pass självklar sak?

  50. Du behöver inte vara tvär för du hade fel i ett enkelt grundläggande avseende. Det avgörande är ju vilka regler som gäller och det är dom som vare sig du eller jag känner till. Och hur mycket pengar kostar det för storbankerna att driva verksamheten och få tillgång till sina kronkonton och hur har reglerna över tid förändrats. Det kan ju fortfarande ha höga avgifter även om en del banker har funnits länge.
    Carroll Quigley som beskrev hur det internationella bankväsendet med BIS funkar pekade bla på att dom eliterna träffas och avhandlar saker i hemlighet. Det är inte självklart att allt ens sätts på pränt så en utomstående skulle förstå. Vår Riksbank redogör inte kvantitativt för hur bankernas skapande av skuld är kopplat till utgivande av obligationer. Michael T hävdade att det inte har med vartannat att göra. Som jag läser riksbankens dok låter det ju som att det finns ett samband så jag har väl inte förstått hur han menar men i vart fall framgår det inte hur andelen värdesäkrade obligationer bestäms. Bara det faktum att dom lämnar dunkla besked säger en hel del. Det är inte menat för insyn.

  51. Peter Grafström!

    Du baserar dina påståenden på antaganden.

    När vi skriver artiklar om den aktuella ekonomiska situationen, så baseras de på fakta – inte på vad andra påstår eller på antaganden. På sådant sätt kommer vi även i våra kommande artiklar att förhålla oss till den pågående ekonomiska kollapsen.

    Vi kan inte ta upp allt. Vi kan inte heller rätta vårt material till vad olika grupper tycker eller tror. Inte heller är vi intresserade av att vända kappan efter vinden och skriva på ett sådant sätt som majoriteten förväntar sig utan vi skriver utifrån vår sakkunskap och realiteter.

  52. Tack, Anders Sultan och Michael Zazzio för en mycket informativ artikel som ni uppenbarligen lagt ner en hel del möda på att skriva med tanke på allt vad den innehåller!
    Synd att det blir så mycket diskussion som inte direkt har med slutsatserna att göra och jag måste säga att jag själv inte tycker att du, Michael Zazzio, skulle behöva klä skott till den milda grad som du fått göra när du trots allt utan ersättning delgav oss läsare denna information.
    Till er andra:
    Att man kan ha olika åsikter kan jag förstå och att inte samtliga har studerat samma material men
    man kan åtminstone tacka för en utmärkt informativ artikel istället för att grotta in sig i detaljer.

  53. Du baserade dig på ett felaktigt antagande i en kommentar ovan och alltså inte på fakta och dom flesta som skriver om ekonomi vet inte alla fakta som behövs för att förstå det som pågår. Några få välinformerade ekonomiska föreläsare säger sanningen till sina elever att det som står i era läroböcker stämmer inte. Så din väldigt tvärsäkra inställning är tomt prat och du lurar ingen.
    Nu får du sista ordet om du vill. 🙂

  54. Det var kloka ord Conny och jag instämmer med att artikeln förtjänar beröm och det kunde jag sagt tidigare.

  55. INFLATION I FLUMMANDE
    Det tycks inte råda någon brist på experter (nätfiskare) som, som istället för att sätta sig på skolbänken och försöka förkovra sig i grundskolans svenska, ägnar stor tid och energi åt kommentarer som närmast stämplar artikelförfattarna som imbecilla idioter, medan de framhåller sig själva och sina intellekt som något av Guds gåva till mänskligheten. De två mest framträdande nätfiskarna i den här tråden tycks vara Peter Grafström, som excellerar i invektiv gentemot Michael Zazzio, och Michael som på bristande svenska t.ex. vill få ”Michael Zazzio att bättre förstå penningsystemet”, genom att hänvisa till en sajt som tycks ecellera i helt ologiskt flum:

    Michael says:
    19 Jul, 2016 at 12:01

    Nedan kanske hjälper Michael Zazzio att bättre förstå penningsystemet och framför allt det sjuka i att stat och kommuner måste ”låna” fullständiga kontopåhitt av det privata banksystemet.
    https://parasitstopp.wordpress.com/2015/07/23/nej-du-amorterar-inte-banken-har-inget-lanat-ut-sa-vad-ska-du-betala-tillbaka/

    Nedtill på den sida som länken hänvisar till finns en hänvisning till en annan artikel på sajten:

    ”Nej! Du amorterar inte – banken har inget lånat ut – så vad ska du betala tillbaka?
    https://parasitstopp.wordpress.com/2015/07/23/nej-du-amorterar-inte-banken-har-inget-lanat-ut-sa-vad-ska-du-betala-tillbaka/

    Artikeln ovan är dock totalt ologisk, och för att först detta behöver man inte ens läsa artikeln. det räcker med rubriken. VARFÖR: Jo av den enkla orsaken att låntagaren inte gick till banken för att låna luft el. något i övrigt än mer obefintligt. Han el. hon gick till banken för att han el. hon, behövde ett lån för att nyttja för något specifikt ändamål. Därför skall också detta lån återbetalas till banken el. långivaren + ränta för låntagarens risk, inflationsförlust och hantering av lånet. Återigen, om låntagaren inte är skyldig att betala tillbaks ett lån till banken p.g.a att det han lånat är obefintligt, varför knatade han då överhuvudtaget till banken och ordnade ett obefintligt lån åt sig själv?

    Om de två nätfiskarna Grafström och Michael tillät sina hjärnor att ägna lite mindre tid för förolämpningar, nedvärderingar och invektiv, och istället försökte sig på lite logik, så skulle debatten om penningsystemet inte behöva nå så låg nivå.

  56. Suetonius
    Jag medger att jag kunde varit lite mer generös mot artikelförfattaren i starten. Men han hade faktisk fel i sak i en kommentar och ville inte låtsas om det utan använde åter en nedlåtande ton mot mig. Härskarteknik. Därmed var det han som faktiskt satte nivån inte jag. Jag kunde ha ignorerat det men jag anser att det ligger i allas intresse att folk inser hur okunniga vi alla, även artikelförfattaren är när det gäller penningväsendet och det är konstruerat för att ingen utanför en liten krets ska förstå. Så att vi ställer mer frågor istf att hacka på varandra. Och utvecklas i ett ödmjukt samarbete.

    Den andre Michael har lärt sig av kritiska experter och du kan nog ha nytta av källor från honom. Om han själv har rätt i allt vill jag inte yttra mig om. Richard Werner har han nämnt tex.

    Det är ett dilemma om man skall svälja en nedlåtande kommentar eller inte. Om man ignorerar härskartekniker kan en tillfällig läsare få intrycket att nedlåtenheten har fog för sig. Men det är inte alltid värt att ta strid för.
    Uttrycket nätfiskare ger intryck av att man lägger ut beten och väntar på napp.
    Vad är det för beten jag lägger ut anser du?

  57. Hur orkar ni ens debattera med Zazzio? Snubben ignorerar ju Riksbankens egna förklaringar om hur de privatägda affärsbankerna skapar pengar ur tomma intet. Slingrar sig som en politiker runt den enorma elefanten i rummet. Hajade till redan när jag läste artikeln, där han skriver att det vore bra om storföretagen slapp betala skatt hahahahahaha visst är staten kass, men kapitalet är ingen man vill ha på tronen heller. Nåväl, det var i alla fall en del intressant information i artikeln, och i kommentarsfälten.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here