Bok: Mobiltelefonins hälsorisker – Fakta om vår tids största miljö- och hälsoskandal

3
4354

Hur mycket forskning ma?ste till fo?r att politiker och myndigheter ska tvingas inse allvaret och agera? Hur ma?nga studier som bekra?ftar den elektromagnetiska stra?lningens skadliga konsekvenser beho?vs fo?r att vi ma?nniskor ska vakna upp och inse att myndigheterna ljuger fo?r oss och att de skyddar industrins intressen? Vad beho?vs fo?r att vi ska bo?rja sa?ga ifra?n?

Text: Pia Hellertz, Piahellertz.com

Jag har la?st Mona Nilssons bok om Mobiltelefonins ha?lsorisker – Fakta om va?r tids sto?rsta miljo?- och ha?lsoskandal och a?r skakad i djupet av mitt hja?rta. Dessutom a?r jag fo?rtvivlad o?ver att jag inte vetat, att jag inte fo?rsta?tt, trots varningar. Men fo?r att ta till sig varningarna beho?ver man kunskaper, djupare kunskaper, sannare kunskaper, kunskaper som bygger pa? fakta.

Mona Nilsson har skrivit en bok pa? 292 sidor fullspa?ckad med forskning som bera?ttar om de olika skador som mobiltelefonin och annan stra?lning inneba?r fo?r oss ma?nniskor. Jag har fo?rst det senaste a?ret, kanske de senaste tva? a?ren bo?rjat ana, men fra?n aning till fo?rsta?else kra?vs det mer kunskaper och djupare insikter. Och dessa har Mona Nilsson fo?rmedlat.

Hon fo?rklarar pedagogiskt vad elektromagnetisk och mikrova?gsstra?lning a?r och vad de olika begreppen inneba?r – a?ven om jag ma?ste erka?nna att det fortfarande a?r sva?rt att fo?rsta? den konkreta innebo?rden i hertz, Hz, och megahertz, MHz, och gigahertz, GHz. Hon skriver att frekvenser ma?ts i hertz. Elsystemet, d.v.s. kraftledningar, sta?llverk, transformatorer, elledningar och apparater, ”arbetar vid frekvensen 50 Hz. De a?r sa?ledes la?gfrekventa elektriska och magnetiska fa?lt” (sid. 19).

Bland de la?gfrekventa ka?llorna som upplevs som mest problematiska a?r lysro?r och la?genergilampor (sid. 21). A?r 2010 varnades fo?r stra?lningen fra?n la?genergilampor i en studie fra?n Schweiz. ”Ha?ll minst 30 centimeters avsta?nd fra?n la?genergilampor pa? platser da?r du vilar, arbetar eller har fritidssyssel- sa?ttningar under la?ngre tider fo?r att minimera exponeringen fo?r elektriska fa?lt och ultraviolett stra?lning”, heter det i rekommendationen fra?n schweiziska ha?lso- och energidepartementen, enligt en artikel i SvD den 13 april 2010.1 Sa? det a?r inte bara det riskfyllda avfallet med kvicksilver som gjort att ma?nga numera va?ljer bort la?genergilamporna. De a?r dessutom stra?lande.

Den s.k. radiofrekventa stra?lningen eller RF-stra?lningen har en ho?gre frekvens. De radiofrekventa som har ho?gst frekvens kallas mikrova?gor. ”Inom mikrova?gsomra?det (300MHz-1THz) finner man alla typer av tra?dlo?sa na?t och telefoner men a?ven milita?ra radarla?ggningar” (sid. 19).

Nu kanske det verkar som om jag fo?rsta?r, men jag fo?rsta?r fortfarande inte konkret skillnaden mellan elektromagnetisk stra?lning och mikrova?gor, men jag konstaterar att jag egentligen inte beho?ver fo?rsta?. Det a?r lika bedro?vligt vad det a?n a?r, na?r stra?lningsniva?erna a?r fo?r ho?ga. Det ra?cker att jag fo?rsta?r att na?got a?r allvarligt.

Sen bera?ttar Mona Nilsson att det finns na?t som heter pulserad stra?lning. Det a?r fra?n bland annat DECT, d.v.s. tra?dlo?sa telefoner, och GSM, d.v.s. globalt system fo?r mobil kommunikation. Bland det jag fo?rst blev varnad fo?r, fo?r ett par a?r sedan, var de tra?dlo?sa telefoner jag hade hemma, sa? jag bytte tillbaka till min fasta telefon. Mona Nilsson beskriver ett ra?d fra?n den tyska stra?lsa?kerhets- myndigeten om att basenheten fo?r tra?dlo?s telefon inte ska placeras da?r ”ma?nniskor vistas la?ngre stunder, exempelvis i vardagsrum eller i sovrum” (sid. 74).

Det som tog la?ngre tid fo?r mig att fo?rsta?, var varningarna fo?r de allvarliga ha?lsorisker jag utsatte mig fo?r genom att ha WiFi-routern till hela familjen i mitt kombinerade sov- och arbetsrum, da?r jag vistades 90 procent av dygnen sen fem a?r tillbaka. Min dotters familj och jag flyttade da? in i en gemensam villa. Det var dessa varningar som fick mig att bo?rja intressera mig fo?r a?mnet. Samt att jag under det fo?rsta halva?ret i a?r (2016) varit a?terkommande sjuk, periodvis med ho?g feber, sta?ndigt tro?tt, illama?ende, ha?glo?s, med a?terkommande huvudva?rk. Jag hade ocksa? pla?gats av ett hudeksem som jag sta?ndigt fick behandla – utan resultat. Det fascinerande var att na?r jag blev riktigt sjuk nu i juni och inte orkade sitta vid datorn pa? en vecka, samt att routern nu var borttagen, sa? fo?rsvann hudproblemen. Och de har inte a?terkommit trots att jag nu sen na?n vecka ka?nner mig pigg nog att sitta vid datorn igen. Da?rfo?r blev det extra magiskt na?r jag la?ste i Mona Nilssons bok om att hudproblem a?r ett symtom pa? stra?lningen.

Vem a?r Mona Nilsson?

Pa? bokens baksida sta?r det att Mona Nilsson a?r miljo?ekonom och journalist. Hon har bevakat fra?gan om risker med tra?dlo?s kommunikation, mobilstra?lning, sedan 2002. Pa? sin hemsida bera?ttar hon att hon a?r 2007 fick Owe To?rnqvists miljo?pris och a?r 2011 ProVokas (Birger Schlaugs) pris fo?r ”a?rets viktigaste provokation i syfte att fo?ra?ndra samha?llet till det ba?ttre”. Da? hade hon skrivit en bok, Spelet om 3G – Fakta och desinformation i det tra?dlo?sa samha?llet (2005), som jag inte la?st.

Pa? sin hemsida skriver hon fo?ljande om boken Mobiltelefonins ha?lsorisker:

”Boken bygger pa? ma?nga a?rs granskning och omfattande research. Jag har bevakat fra?gan sedan 2003, da? jag snabbt blev varse den avgrundsdjupa skillnad som fanns mellan forskningsresultaten och ma?nskliga erfarenheter a? ena sidan, och den information som spreds fra?n myndigheter, regering och industrin a? den andra.

Jag har intervjuat forskare och experter fra?n hela va?rlden, och tja?nstema?n vid myndigheter. Jag har la?st forskningsrapporter och granskat myndighets- och industridokument, samt analyserat uttalanden fra?n experter och myndighets- representanter. Jag har ocksa? tra?ffat och talat med ma?nga personer som skadats av den tra?dlo?sa tekniken, en del djupt tragiska och hja?rtska?rande fall. Na?gra vittnesma?l fra?n drabbade ma?nniskor finns med i boken. …

Boken har jag skrivit da?rfo?r att ingen annan har gjort det. Ingen annan journalist har kritiskt granskat myndigheterna, experterna och forskningen, trots alla uppenbara motsa?gelser, fo?rvridningar av fakta, ignorerande av alarmerande forskningsresultat och alla tragiska och samsta?mmiga vittnesma?l fra?n ma?nniskors verklighet.” [2]

Mona Nilsson har ocksa? varit med och grundat Stra?lskyddsstiftelsen.[3] Hon bera?ttar i en artikel pa? hemsidan:

”Stra?lskyddsstiftelsen utga?r fra?n att det a?r en ma?nsklig demokratisk ra?ttighet att fa? veta sanningen om de risker vi utsa?tts fo?r exempelvis fra?n tra?dlo?s teknik. Vi arbetar utifra?n Europara?det fo?r ma?nskliga ra?ttigheters rekommendation 1815 som uppmanar medlemsla?nderna att starta breda informationskampanjer om riskerna med stra?lning fra?n tra?dlo?s teknik, sa?rskilt riskerna fo?r barn och gravida.

Sverige som var med och bildade Europara?det har genom sitt medlemskap fo?rbundit sig att fo?lja rekommendationerna, men det go?rs inte.”

Jag a?r mycket imponerad av Mona Nilssons gedigna arbete.

Gra?nsva?rden

Ett begrepp som sta?ndigt a?terkommer i boken a?r gra?nsva?rden. Det a?r de tilla?tna gra?nser som angetts officiellt. De a?r faststa?llda av organisationen ICNIRP, Internationel Commission on Non-Ionizing Radiation Protection, a?r 1998. Trots forskning om skador ha?ller ICNIRP fast vid de ho?ga gra?nsva?rden de faststa?llt. Organisationen a?r ett privat sa?llskap som dominerar de flesta expertutredningar na?r det ga?ller risker omkring mobiltelefonin. Det a?r deras bedo?mningar som pa?verkar EU-kommissionen, Svenska Stra?lsa?kerhetsmyndighetens vetenskapliga ra?d, svenska regeringens expertgrupp med flera (sid. 25).

ICNIRP:s ho?ga gra?nsva?rde har mycket stor ekonomisk betydelse fo?r ba?de telekommunikationsindustrin, elindustrin och den milita?ra industrin, eftersom det tilla?ter ”na?st intill obegra?nsad anva?ndning av tekniken” (sid. 26). Pa? en lista som Mona Nilsson redovisar ligger Sverige ho?gst ja?mfo?rt med andra la?nder (sid. 38). A?ven om jag inte fo?rsta?r innebo?rden av siffrorna sa? fo?rsta?r jag att det a?r skra?mmande. Jag redovisar na?gra siffror: Sverige har ett gra?nsva?rde pa? mellan 2,000 och 10,000 mW/m2, Ryssland pa? 100 mW/m2, Italien pa? 95 mW/m2 och Schweiz pa? mellan 42-95 mW/m2. Hon skriver att delstaten Salzburgs ha?lsodepartement har rekommendationer sedan a?r 2002 pa? ett gra?nsva?rde som a?r 0,001 mW/m2. ”Det a?r 10 miljoner ga?nger la?ngre a?n det svenska fo?r 3G” (sid. 38-39).

Man beho?ver inte vara sa?rskilt mycket expert fo?r att fo?rsta? att na?gonting a?r mycket fel, om allt detta sta?mmer. Mona Nilsson bera?ttar att storfo?retagens strategier fo?r att hindra politiker och beslutsfattare fo?r att bo?rja tvivla om bevisen fo?r ha?lsorisker handlar om att:

  • Anlita vetenskapsma?n som go?r forskning som designats fo?r att visa en viss produkts sa?kerhet, skapa tvivel om dess skadeeffekter och angripa forskare eller forskningsresultat som visar pa? faror med produkten.
  • Organisera grupper av industriva?nliga ”oberoende” vetenskapsma?n som sto?djer industrins intressen.
  • Bilda organisationer som fo?rsvarar de egna intressena.
  • Utnyttja och bearbeta media fo?r att pa?verka opinionen (sid. 158).

Hon kallar detta fo?r ”tvivelproduktion” och dess syfte a?r att beslutsfattare blir osa?kra och va?gar inte fatta na?gra beslut som inneba?r o?kade restriktioner. Hon bera?ttar ocksa? att myndigheter och politiker a?ven utbildas av industriella PR- kampanjer som planterade begreppet ”va?lgjord forskning” (sound science) (sid. 159). Det a?r naturligtvis den industrikontrollerade forskningen som a?r va?lgjord. All annan forskning bedo?ms som ”bristfa?llig” eller ”junk science” (sid. 160). Eller ocksa? anser man att ”mer forskning beho?vs” och att beviskraven sta?lls sa? ho?ga att de a?r omo?jliga att uppna?.

Forskning på skador

Mona Nilsson anva?nder ma?nga belysande citat fra?n myndigheterna. Ha?r a?r ett fra?n sid.nr. 146:

Man kan ocksa? konstatera att vi har haft samma typ av radiova?gor fra?n radio- och tv-sa?ndare i va?r na?rmiljo? i mer a?n 50 a?r utan att na?gra skadliga effekter har kunnat iakttas, varken pa? ma?nniskor, djur eller va?xtlighet (Lars Mjo?nes, SSM, 2010).

I ett personligt mail den 15 juli fra?n Mona Nilsson, efter det att jag bett henne faktagranska min artikel, bera?ttar hon:

”Det a?r intressant att konstatera att SSM:s egen industriexpert pa? senaste seminariet den 19 maj 2016 redovisade en lista som visade att i stort sett alla underso?kningar som gjorts av barncancerrisk runt radio- och TV-master fram till a?r 2003/2004 visade o?kad risk fo?r barncancer. ’Vi var ra?tt sa? oroliga da? p.g.a. vad forskningen visade’, sade experten”. Jag sade da? till Lars Mjo?nes som var da?r att han borde be svenska folket om ursa?kt fo?r att han ljugit fo?r dem i alla a?r na?r han ha?vdat att man inte hade kunnat se na?gra skadliga ha?lsoeffekter. Lars Mjo?nes svarade med att va?nda bort blicken att han inte sett den powerpoint- bilden och han hade a?ven missat vad experten bera?ttade. [4]

Jag fa?r i samband med mailet en la?nk till en liten videosnutt fra?n seminariet da?r Mona Nilsson sta?ller en fra?ga till ICNIRP:s ordfo?rande Eric van Rongen om varfo?r svenska folket ska lita pa? honom och inte pa? de 220 forskare som menar att det finns tillra?ckliga bevis fo?r att agera.[5] Lyssnare fa?r sja?lv avgo?ra om van Rongens svar verkar trova?rdigt utifra?n det jag bera?ttat i denna artikel.

Mona Nilsson redovisar flera studier om fo?rho?jd cancerrisk i na?rheten av radiomaster, sa? la?ngt ifra?n som 2 km, studier gjorda fo?r sa? la?nge sen som 1983 (USA), 1986 (Hawaii), 1996 (Lettland, Australien, Storbritannien), 2002 (Italien), 2003, 2004, 2006 (Sydkorea) med flera (sid. 98-99).

SSM sta?r fo?r Stra?lsa?kerhetsmyndigheten. Pa? sin hemsida skriver de ”Vi har ett samlat ansvar inom omra?dena stra?lskydd och ka?rnsa?kerhet. Myndigheten arbetar pa?drivande och fo?rebyggande fo?r att skydda ma?nniskor och miljo? fra?n oo?nskade effekter av stra?lning, nu och i framtiden.”

Pa? en sida pa? SSM:s hemsida finns en artikel med rubriken Mobiltelefoni: ny forskning tyder inte pa? ha?lsorisker [6] da?r Lars Mjo?nes (se citatet ovan) uttalar sig om avsaknaden av faststa?llda samband mellan ha?lsorisker och mobilanva?ndning.

Mona Nilssons bok redovisar massor med framfo?rallt internationell, men a?ven svensk forskning som visar klara samband. Hur mycket forskning beho?vs det? Redan 1972 publicerades en internationell forskningso?versikt da?r 2,300 referenser presenterades som redogjorde fo?r ”de effekter av exponering fo?r radiofrekvent stra?lning och mikrova?gor som visats” (sid. 45). Ma?nga av de effekter som visades a?r identiska med de effekter man senare konstaterat som effekter av mobilstra?lningen: huvudva?rk, so?mnlo?shet, fo?ra?ndringar av EEG, fo?ra?ndrad hja?rtrytm, depression, impotens, oro, koncentrationsproblem, yrsel, la?ttretlighet, minnessto?rningar, tryck o?ver bro?stet, darrningar, ho?gt blodtryck, blodproppar, cancer, Downs syndrom och ma?nga fler (sid. 45). Och detta a?r innan mobiltelefonin utvecklades.

Jag hittade en liten artikel om na?gra danska elever som besta?mde sig fo?r att go?ra ett litet experiment. Tona?rstjejerna hade ma?rkt att na?r de sov med sina mobiltelefoner ta?tt intill huvudet sa? hade de alltid stora koncentrations- sva?righeter i skolan dagen efter. Tjejerna blev naturligtvis fo?rst kallade fo?r foliehattar. De startade da? ett projekt da?r de exponerade en krasseodling fo?r stra?lning fra?n en WIFI-router, vilken enligt uppgift avger samma typ av stra?lning som mobiler.

Jag ska inte fo?rso?ka va?lja ut och bera?tta om na?gra av de studier som Mona Nilsson redovisar i boken, de a?r sa? ma?nga, sa? ma?nga. Jag uppmanar alla att ista?llet la?sa boken. Jag kan dock na?mna att Mona Nilsson visar att en stor del av den forskning som visar ”inga skador” har finansierats av industriella och/eller milita?ra intressen (sid. 34).

Mona Nilsson bera?ttar bland annat om Kalle Hellberg, som a?r VD fo?r fo?retaget Maxicom AB som sa?ljer radiokommunikationsteknik och avancerad ma?tutrustning (sid. 251) [7] . Jag har sja?lv ko?pt en ma?tare av honom, men har sva?righeter att fo?rsta? den. Jag ser dock na?r det a?r ho?ga och na?r det a?r la?ga siffror. Det var mycket ho?ga siffror tidigare. Numera, sen jag dragit in fiber i min del av villan, att jag aldrig har mobilen i sovrummet och har installerat fast telefon, sa? har jag la?ga siffror. I skrivande stund a?r min dotters familj bortresta ett par veckor och da? a?r all WiFi helt avsta?ngd i hela huset. Vare sig det a?r psykiskt eller fysiskt sa? ”ka?nns luften renare och la?ttare”. Jag har haft fo?rma?nen att fa? ha Kalle Hellberg och Mona Nilsson som bollplank och samtalspartners under det ha?r a?ret na?r jag fo?rso?kt fo?rsta?.

Karakta?rsmord som vapen

Men det a?r klart att om man hanterar forskning och forskare som man hanterat den framsta?ende svenske forskaren, cancerla?karen Lennart Hardell vid Universitetssjukhuset i O?rebro, sa? fo?rsta?r jag att man kan vifta bort viktig forskning utan att ha da?ligt samvete.

Mona Nilsson bera?ttar i ett separat kapitel i slutet av boken, Smutskastningens trojka, om trakasserierna mot Lennart Hardell. Jag blir mo?rkra?dd. Kan det verkligen vara mo?jligt? Lennart Hardell gjorde banbrytande studier i slutet av 1970-talet och pa? 1980-talet som visade att avlo?vningsmedlet Hormoslyr orsakade cancer. Medlen o?kade cancer hos svenska skogs- och jordbruksarbetare som anva?nt medlet (sid. 270). Hormoslyr fo?rbjo?ds i Sverige 1977.

Mona Nilsson bera?ttar att Agent Orange som anva?ndes i Vietnam och som tillverkades av Monsanto, [8] inneho?ll samma a?mnen som Hormoslyr. Syftet var att avlo?va skogar fo?r att inte fienden skulle kunna go?mma sig. ”Hardells resultat blev av avgo?rande betydelse fo?r den kompensation som efter ra?ttega?ngar pa? 1980-talet utgick till amerikanska Vietnamveteraner som drabbats av cancer” (sid. 270).

Men fo?r att komma tillbaka till temat fo?r boken och artikeln: skador av mobiltelefonins stra?lning. Lennart Hardell hade gjort en studie da?r han visade ett direkt samband mellan anva?ndning av mobiltelefon och o?kad risk fo?r elakartad hja?rntumo?r (sid. 277). Studien publicerades a?r 2002 i European Journal of Cancer Prevention. Samtidigt var Hardell nyckelvittne i en skadesta?ndsprocess i USA da?r en neurolog som drabbats av hja?rntumo?r bega?rde skyho?gt skadesta?nd av mobiltelefontillverkarna.

Mona Nilsson skriver:

”Professor Hardells vittnesma?l och rapport skulle komma att sta? ensamma mot en arsenal av va?lregisserade utspel riktade ba?de mot hans person och hans forskningsresultat. Fra?n att ha utgjort ett allvarligt hot mot mobilindustrin i bo?rjan av a?ret, skulle Hardells rykte vara reja?lt skadat innan a?rets slut, och ”problemet” lo?st fo?r flera a?r frama?t” (sid. 276).

Fo?rfattaren redogo?r mycket inga?ende fo?r den smutsiga kampanj som bedrevs mot Lennart Hardell under bo?rjan av 2000-talet. Da?r finns alla klassiska och karakteristiska inslag som anva?nds na?r man vill karakta?rsmo?rda en person som hotar viktiga intressen, bland annat att ”injicera falsk information pa? na?tet med avsikten att fo?rsto?ra ryktet fo?r utvalda ma?lpersoner”. [9]

Forskare vid Berkleyuniversitetet i Kalifornien gjorde en analys av forskning som publicerats i tidskriften Journal of Clinical Oncology, en tidskrift som var vitt spridd bland cancerla?kare. Forskarna bedo?mde att av de 23 studier som analyserats ho?ll a?tta ho?g kvalitet. Hardell och hans medarbetare hade gjort hela sju av dessa a?tta studier (sid. 112).

Mona Nilsson konstaterar att:

”… sa? la?nge myndigheter och media invaggar den breda allma?nheten i den falska tryggheten att inga effekter visats, blir ma?nniskor inte medvetna om att huvudva?rken, so?mnlo?sheten, minnesproblemen, depressionerna, hja?rtarytmierna, hudutslagen eller cancern de fa?tt kan bero pa? stra?lningen fra?n mobiltelefonin. Mo?rkertalet av drabbade kan vara enormt” (sid 285).

Anders Ahlbom

En person som a?terkommer i en stor del av boken a?r Anders Ahlbom, professor i epidemiologi vid Karolinska Institutet. Han a?r medlem i ICNIRP, d.v.s. den organisation som faststa?ller gra?nsva?rden. Mona Nilsson bera?ttar att Ahlbom i ett TV-program a?r 2009 menade att forskningen om cancerrisker av mobiltelefoner endast go?rs pa? grund av ”allma?nhetens oro, och inte fo?r att det skulle finnas en hypotes i botten” (sid. 170). Mona Nilsson pekar pa? att han da?rmed gjorde en historiefo?rfalskning eftersom han samtidigt deltog i ett stort internationellt forskningsprojekt initierat av WHO om hja?rntumo?rrisker av mobilanva?ndning som tydligt beskrev att ba?de djurfo?rso?k och underso?kningar av exponerade ma?nniskor visat cancerogen effekt.

Ahlbom var vid bokens publicering ordfo?rande i Stra?lsa?kerhetsmyndighetens vetenskapliga ra?d, men bega?rde att fa? bli entledigad fra?n uppdraget i juni 2011. Orsaken var att Mona Nilsson, info?r att Ahlbom skulle delta som en av 30 internationella experter i en utva?rdering av mobilstra?lningens cancerrisker, kunde peka pa? att Anders Ahlbom inte redovisat att han satt i styrelsen fo?r sin brors konsultbolag, vilket riktade sina tja?nster specifikt till telekomindustrin. Ahlbom petades da?rfo?r fra?n IARC-utva?rderingen som efter en veckas o?verla?ggningar mellan de o?vriga experterna klassade mobilstra?lning som ”mo?jligen cancerframkallande”. Mona Nilsson kunde ocksa? peka pa? att Anders Ahlboms bror Gunnar Ahlbom i ma?nga a?r varit lobbyist fo?r TeliaSonera i Bryssel. [10] Anders Ahlbom a?r numera chef fo?r Institutet fo?r miljo?medicin (IMM) pa? KI.

Personliga bera?ttelser

Fo?rfattaren spra?nger da? och da? in personliga bera?ttelser fra?n drabbade personer, ma?nniskor som blivit sjuka, ma?nniskor som blivit o?verka?nsliga, ma?nniskor som tvingats flytta, ma?nniskor som inte blivit trodda, ma?nniskor som tvingats sluta sina arbeten, men ocksa? om ma?nniskor vars chefer varit lyho?rda och sanerat arbetsplatser sa? de drabbade kunde arbeta kvar.

Att la?sa om kritikernas och motsta?ndarnas bortfo?rklaringar a?r verkligen tragiska. Man skyller pa? att ma?nniskor blivit oroliga fo?r utvecklingen av ny teknik, d.v.s. att symtomen a?r psykosomatiska, att cancerfallen beror pa? slumpen, att de som varnar fo?r riskerna sysslar med skra?mselpropaganda och a?r ”konspirationsteorier” och ”foliehattar”. Och ma?nniskor blir utla?mnade till en omva?rld inklusive en sjukva?rd, som inte vill lyssna och inte vill fo?rsta?.

Ka?nda symtom och skador

Mona Nilsson redovisar bland annat en bok av Robert O Becker som i vilken man kan läsa att radiofrekvent stra?lning fram till a?r 1990 tydligt visat fo?ljande effekter – jag citerar (sid. 52):

  • Fra?mjar cancertillva?xt och o?kar fo?rekomsten av cancer (ex. malign melanom, leukemi, lymfom, bro?stcancer, prostatacancer)
  • Pa?verkar produktionen av hja?rnans signalsubstanser (serotonin, dopamin), vilket kan leda till depressioner och sja?lvmord.
  • Stresspa?verkan. Stra?lningen orsakar a?ven beteenderubbningar i form av o?kad aggressivitet.
  • Fo?rsa?mrat immunfo?rsvar och o?kad fo?rekomst av infektioner.
  • Fo?rsa?mrad inla?rningsfo?rma?ga.

Fo?rfattaren bera?ttar att Becker ansa?g att stra?lning fra?n elektromagnetiska fa?lt var ”den sto?rsta miljo?fo?rorenande faktorn i va?r tid”. Jag blir nyfiken pa? om Miljo?partiet tagit upp fra?gan och Googlar. Ser att Mona Nilsson beso?kt tva? av Miljo?partiets lokalavdelningar och fo?rela?st och blir nyfiken pa? vad det lett till?

En annan forskare, professorn i epidemiologi John Goldsmith, gjorde en forskningsgenomga?ng a?r 1997. Studierna fokuserade framfo?rallt pa? personer som exponerats fo?r mikrova?gor i yrkeslivet. Han fann att stra?lningen o?kade risken fo?r missfall, fo?ra?ndringar i ro?da och vita blodkroppar, cancer, o?kad ka?nslighet samt pa?verkan pa? o?gats lins (sid. 53). Dessutom sa?mre spermier hos ma?n (sid. 65).

Men ista?llet fo?r att ta dessa tidiga varningar pa? allvar bo?rjade mobil- telefonin att byggas ut radikalt fra?n a?r 1997 och mobilanva?ndningen bo?rjar o?ka kraftigt. Forskaren O?rjan Hallberg beskriver in sin bok Innan bubblan brister… hur cancerfallen o?kar efter a?r 1997. [11]

I a?nnu en lista som Mona Nilsson redovisar finns a?ven ALS, bro?stcancer, Alzheimers och hja?rtsjukdomar med, fo?rutom de ovan na?mnda. I ett sa?rskilt kapitel EMF och Alzheimers – En tickande ha?lsobomb redogo?r fo?rfattaren fo?r den forskning som bedrivits omkring sambanden och studierna visar genomga?ende ”fo?rho?jda risker” (sid. 127).

En O?rebroforskare, Fredrik So?derqvist, underso?kte symtom bland ungdomar mellan 15-19 a?r som anva?nde mobilen. De som anva?nde mobilen mer a?n 15 minuter per dag hade fler allergiproblem sa?som ho?snuva och astma, ja?mfo?rt med de ungdomar som anva?nde mobilen betydligt mindre. De hade ocksa? fler symtom som yrsel, huvudva?rk och koncentrationsproblem. De var ocksa? mer stressade och tro?ttare (sid. 131-132).

La?karna bo?rjar protestera pa? 2000-talet. De sa?g hur allt fler patienter led av symtom och sjukdomar som kunde kopplas stra?lningen (sid. 60). Mona Nilsson radar upp ett antal la?karapeller da?r ett stort antal internationella la?kargrupper kra?vde stopp pa? mobilna?tsutbyggnaden (sid. 61). Cancerla?karna gav fo?ra?ldrar ra?det att barn under 12 a?r borde fo?rbjudas att anva?nda mobilen ”fo?rutom i no?dsituationer” (sid. 62).

Flera studier konstaterar ocksa? att ”en del av oha?lsan fo?rsvinner omedelbart efter det att exponeringen uppho?rt genom att DECT-telefoner tas bort, byte av bostad eller avska?rmning” (sid. 81).

Det blir va?rre

Mobiltelefonin bera?knas sta? fo?r drygt 80 % av den radiofrekventa stra?lning som vi utsa?tts fo?r. I och med 4G-utbyggnaden kommer omfattningen att o?ka. Radio och TV bidrar med knappt 12 % (sid. 102-103).

I ett avsnitt presenterar Mona Nilsson forskning som gjorts omkring 3G och konstaterar att de flesta studierna visar att 3G a?r mer skadlig a?n GSM, d.v.s. d.v.s. det globala systemet fo?r mobil kommunikation. Det a?r studier fra?n Holland 2003, Schweiz 2006, England 2007 och Danmark 2008.

Fo?rfattaren redogo?r a?ven fo?r kritik mot studierna. En intressant uppgift var en studie da?r ka?nsliga personer exponerades fo?r 3G under 50 minuter utan att de visste om de exponerades eller inte. De ka?nsliga ka?nde en ”uppvarvning”, en stresseffekt som var ett resultat som forskarna inte hade ta?nkt sig. ”De drog den ma?rkliga slutsatsen att stresseffekten inte berodde pa? stra?lningen utan pa? ’oro’” (sid. 91). Fo?rfattaren bera?ttar att den s.k. ”orosteorin” lanserades av psykologer, vilket hja?lpte till att bortfo?rklara observerade effekter av stra?lningen.

Elo?verka?nsligas Fo?rbund och Va?gbrytaren

Elo?verka?nsliga och deras na?rsta?ende har skapat organisationer som kan vara deras ro?ster och driva deras intressen. [12] De a?r inte popula?ra hos myndigheterna och man vill helst inte att dessa kritiker ska delta i mo?ten och konferenser. Mona Nilsson bera?ttar att exempelvis Lars Mjo?nes vid SSM menade att ”deltagande av den ha?rda ka?rnan av aktivister inneba?r en rad faror” eftersom de ”sprider ensidig, ofta inkorrekt information” och ”uppenbarligen tas pa? allvar … De har en tra?ngsynt insta?llning och missta?nker alla bero?rda som inte delar deras uppfattning. Da?rfo?r a?r deras deltagande enbart kontraproduktivt” (sid. 210).

En annan uppfattning som fo?rdes fram av Eric van Rongen som i dag a?r ordfo?rande fo?r ICNIRP och en av Stra?lsa?kerhetsmyndighetens a?tta experter, var att ”det a?r viktigt att fo?rhindra att ma?nniskor hinner bilda sig en egen uppfattning om riskerna” genom att de so?ker fakta sja?lva och riskerar da? att mo?tas av ”negativ information”. Han konstaterar i en rapport: ”Det a?r viktigt att fo?rse ma?nniskor vid ra?tt tidpunkt med ra?tt information” (sid. 211). I samma rapport ra?knas ett antal fo?rslag pa? a?tga?rder upp, bland annat:

  • Tidig och va?l genomfo?rd planering fo?r att undvika att ma?nniskor hinner bilda sig en egen uppfattning
  • Trova?rdigheten fo?r informationen o?kar om trova?rdiga tredjehandsparter involveras (”nyttiga idioter”, min anm. [13])
  • Utbildning om risker riktad mot la?karka?ren
  • Kampanjer riktade mot skolor
  • Enva?gsdialog ba?ttre a?n ingen dialog alls
  • Ma?tningar av stra?lning fra?n master som redovisar att de ligger la?ngt under ICNIRP:s gra?nsva?rde
  • Fo?rsiktighetsrekommendation kan uppfattas som en indikation pa? att ha?lsorisker finns – avra?ds.

Mona Nilsson pa?pekar att denna ”aktionsplan” a?r skriven pa? uppdrag av och fo?r EU-kommissionen och ”baseras pa? sa?dant som myndighetsrepresentanter (Lars Mjo?nes fra?n SSM med flera) kommit fram till i samra?d med mobiltelefonindustrin och experter fra?n ICNIRP-kartellen” (sid. 212).

Sa? kan det fungera i en demokrati…

Mona Nilsson har fa?tt ma?nga uppskattande kommentarer fo?r sitt gedigna arbete. En person skriver ”Mona Nilssons engagemang a?r helt enasta?ende” och det ha?ller jag verkligen med om. Jag har skrivit det tidigare och det a?r va?rt att upprepa: Jag a?r mycket imponerad.

Jag o?nskar att sa? ma?nga som mo?jligt la?ser boken och sen bera?ttar fo?r familj och va?nner om den. Det enda som kan a?ndra pa? detta a?r att vi o?kar va?r medvetenhet och agerar. Och att vi slutar tro pa? myndigheternas och industrins desinformation.

Stra?lskyddsstiftelsen a?r ba?ttre a?n Stra?lsa?kerhetsmyndigheten
pa? att informera och skydda allma?nheten…

Text: Pia Hellertz, Piahellertz.com

Pia tipsar

Vi ma?ste sja?lva underso?ka och ta sta?llning. A?ven om det a?r jobbigt! Jag rekommenderar beso?k pa? Stra?lskyddsstiftelsens hemsida da?r man presenterar forskning, . Den a?r en guldgruva fo?r den som so?ker information. Varfo?r inte ocksa? beso?ka Stra?lsa?kerhetsmyndighetens hemsida, och go?ra ja?mfo?relser.

 

Referenser

[1] SvD: Lågenergilampor kan ge skadlig strålning

[2] Monanilsson.se/page05.htm

[3] Strålskyddsstiftelsen

[4] Fo?r den intresserade finns seminariet inspelat pa? webben. Da?r finns ocksa? Power Pointbilderna.

[5] Seminar on health risks from EMF May 19th 2016. Question to Eric van Rongen chairman of ICNIRP – utdrag pa? 2:40 minuter. Se ocksa? La?t ma?nniskor fa? veta att 220 experter varnar fo?r ha?lsorisker 

[6] Strålsäkerhetsmyndigheten: Mobiltelefoni: ny forskning tyder inte på hälsorisker

[7]  Kalle Hellberg skickar ut en mycket intressant och informativ information till en maillista som man kan anma?la sig till, kalle[snabela]maxicom.se.

[8] Samma gigantfo?retag som numera sprider GMO-utsa?de och RoundUp som beka?mpningsmedel.

[9] NewsVoice hade fo?r ett par a?r sedan en intressant och avslo?jande artikel om hur detta ”karakta?rsmo?rdande”

[10] IARC Drops Anders Ahlbom from RF–Cancer Panel. Se ocksa?: Anders Ahlbom kickas av WHO – Mona Nilsson avslo?jar ja?v

[11] Jag bera?ttar om hans bok i en artikel pa? min Boksida.

[12] Eftersom jag blivit medlem i Elo?verka?nsligas fo?rbund i a?r – man beho?ver inte vara elo?verka?nslig fo?r att vara medlem – sa? har jag fa?tt ett par nummer av deras tidning Ljusglimten. Den a?r inneha?llsrik och pedagogisk. I senaste numret, 2/2016, finns rubriker som Fysikens lagar och den otillra?ckliga energin, O?ka?nd dermatolog i USA blev auktoritet i Sverige och Mobilstra?lning orsakar hja?rntumo?r (den sistna?mnda av Mona Nilsson).

[13] Begreppet nyttiga idioter kommer fra?n den kommunistiska vokabula?ren och syftar pa? sa?dana personer som a?r till gagn fo?r den kommunistiska saken utan att personerna sja?lva a?r medvetna om det.

[14] NewsVoice: Strålskyddsstiftelsen är bättre än Strålsäkerhetsmyndigheten på att informera och skydda allmänheten

Regler för kommentarsfältet: Du har personligt ansvar för vad du skriver. Nedsättande kommentarer raderas. Max ca 300 ord och tre externa länkar. Läs mer

3 KOMMENTARER

  1. ”Strålande” skrivet! Må många fler bli varse vad vi utsätter våra barn och oss själva för! ***

  2. Min fråga till Mona Nilsson är: Finns det någon annan teknik som är riskfritt och som skulle kunna användas istället för att vi ska kunna ha kvar vårt internet och mobiler?

    Vidare kan man fundera över om det handlar om girighet eller om det istället handlar om en totalkontroll av befolkningen och enskilda individer där den trådlösa tekniken är knuten till exponering för osynliga vågor som ska framkalla en vis effekt på psyke understödd av exponering för nano aluminium i chemtrails, nano fiber för att göra oss mer ledande för strålning och i sin tur understödd av diverse miljögifter och tillsatser i vår mat och miljö. (Alla myndigheter tycker att vi har en ofarlig miljö)

    Beaktar man att det handlar om flera komponenter som ska påverka människor i en viss riktning då kan det inte handla om girigheten enbart. Det måste handla om en mycket högre tanke där det måste finnas en dirigent som dirigerar närmast edsvurna som likt en bläckfisk håller sig till sin agenda skapat i ett visst syfte och håller världen i sin grepp.

  3. Svar till Ivan Björn: Det går utmärkt att använda internet med fast uppkoppling, dvs via kabel. Läs mer på http://www.stralskyddsstiftelsen.se om våra råd för att använda internet och telefon. För mobiltelefoner gäller att använda dem endast för mycket korta brådskande samtal och då hålla ut mobilen från kroppen. En påslagen mobil för aldrig förvaras inpå kroppen. Särskilt de nya smartmobilerna strålar väldigt mycket även då de inte används aktivt för samtal eller internetuppkoppling. Det beror på alla appar som kontinuerligt sänder signaler mot basstationer. Människor känner tyvärr inte till detta och inom kort kommer vi att publicera en artikel som visar att strålningen från dessa osmarta mobiler är mycket hög.
    Använd fast telefon för alla längre samtal. Barn bör inte använda mobiler, trådlösa telefoner och datorer eller andra trådlösa prylar alls. Jag fick tyvärr nyss höra om ett barn som dog i leukemi. Barnet hade haft basenhet för en DECT-telefon (trådlös hemmatelefon) 50 cm från sängen i många år.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here