Jens Jerndal (1934-2024), nationalekonom och statsvetare, tidigare förste kanslisekreterare i UD, förste ambassadsekreterare och chargé d´affaires a.i. i Pakistan, professor i holistisk medicin vid Open International University of Complementary Medicines i Sri Lanka. Egen företagare i Spanien och Argentina. Författare och föredragshållare. Styrelseordförande i partiet Enhet.
För nya läsare vill jag först för säkerhets skull nämna att jag med paradigm avser en världssyn som sätter gränser för vad vi tror är möjligt och som via kultur och tradition bestämmer hur vi tolkar vad vi upplever. Sådana paradigm eller världsuppfattningar ändras med tiden och utvecklingen. Vi befinner oss nu i inledningen till en period som präglas av vad jag kallar Vattumannaparadigmet, som beräknas vara i ytterligare c:a 2000 år. Det tar några hundra år för detta nya paradigm att etablera sig definitivt, och den perioden började redan på 1700-talet. Detta betyder att vi nu befinner oss långt inne i det mest omvälvande paradigmskiftet hittills i mänsklighetens historia. För att förstå Paradigmskiftet i sin helhet, rekommenderar jag läsning av samtliga 7 avsnitt.
Text: Jens Jerndal – Illustration: 3DSculptor, Ryssland
Samtidigt med amerikanska självständighetsförklaringen och franska revolutionen inleddes även en teknisk revolution. Denna började med skotten James Watts förbättring av ångmaskinen 1769, vilket blev upptakten till det s.k. industrisamhället med automatisering och massfabrikation.
Allteftersom det nya paradigmet avancerat har vi sett följande fenomen utvecklas: Snabba kommunikationer över stora avstånd, å ena sidan med motoriserad sjöfart, tåg, bilar, flyg och rymdfarkoster, å andra sidan med telegraf, fax, telefon, radio, television, datorer, satellitbaserade mobiltelefoner, e-post, osv. Vidare har vi sett samhället i allmänhet bli alltmer elektrifierat och elektroniserat.
Som minsta gemensamma nämnare i allt detta finner vi en tendens att förbinda och koordinera människor, organisationer och länder i alltmer omfattande och komplicerade system eller helheter.
En av de mäktigaste framstegsvågorna hittills gav oss 1990-talet med sin explosion av IT-fenomen. Uttryck för detta var den s.k. techbubblan på den nya aktiebörsen i USA för teknikföretag, Nasdaq. Viktigast var att alla fick tillgång till Internet, och att mobiltelefonin spred sig som en löpeld över hela planeten. Under samma decennium kom även internationellt samarbete rörande ekologin och rymdforskningen i fokus på nytt.
Att denna våg skulle ta slut runt millennieskiftet kunde lätt ha förutsagts av den som följt den historiska vågrörelsen. Reaktionen kom med George W. Bushs regeringstillträde år 2001 och allt vad det ledde till, bl.a. den 11 september och de därpå följande angreppen på Afghanistan och Irak. Under tredje millenniets första decennium gjorde de reaktionära krafterna med sitt globala gravitationscentrum i USA:s federala regering allt de kunde för att motarbeta Vattumannaparadigmet och allt vad detta står för.
Tack vare globaliseringen sprids ny teknologi nu snabbt över hela världen. Globaliseringen är i sig ett typiskt vattumannafenomen, och som sådant har den kommit för att stanna. Den innebär ett gränsöverskridande planetärt perspektiv och ett holistiskt syn- och arbetssätt som i likhet med energi och pengar är neutralt och kan användas till allt möjligt och av vem som helst.
Orsaken till de starka protesterna mot globaliseringen kommenterade jag i tredje avsnittet. Att fördöma globaliseringen, därför att den används på ett icke önskvärt sätt, är ungefär detsamma som att fördöma televisionen som teknologi, därför att den används till att sprida lögnaktig propaganda eller filmer som leder till våld.
Vattumannaparadigmet tillåter inga hemligheter. Som redan diskuterats i tredje avsnittet beträffande politiker, företagare och kändisar, ser Vattumannaparadigmet till att allting till slut kommer till allmänhetens kännedom. Detta får också sin betydelse i fråga om uppfinningar och ny teknik, som inte längre kan hållas hemliga för maximal vinning för några få. I stället blir de nu lättare allmän egendom, vilket bidrar till en snabbare utveckling. Att detta också kan utgöra en fara, skall vi för all del inte glömma, som när instruktioner för tillverkning av bomber, inklusive atombomber, cirkulerar fritt på Internet.
Transparensen kan även få en positiv social effekt när den används på rätt sätt. Ett exempel är TV-program av typ Oprah Winfrey där människor med ett visst problem eller en ovanlig läggning intervjuas i en atmosfär av förståelse och vilja att hjälpa. På så vis skapas större tolerans för olikheter och avvikelser, vilket är en väsentlig egenskap hos det nya paradigmet. I det gamla hycklande paradigmet rådde många tabun jämte en fördömande attityd mot en rad egenskaper och beteenden som egentligen är både normala och tämligen vanliga.
Detta ledde till personliga trauman för många som upplevde sig som ensamma med ett sådant problem, mindre värda och föraktade, när de i själva verket var i gott sällskap med massor av andra normala människor. Bland de tillstånd jag avser är olika former av handikapp, vissa sjukdomar, och en sexuell profil som inte överensstämmer med den som sedan 300-talet påbjudits av fundamental kristendom med hänvisning tilll Gamla Testamentet, t.ex. homosexualitet.
Text: Jens Jerndal, f.d. professor i holistisk medicin | Läs mer av Jerndal | Boka Jens Jerndal som föredragshållare