NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
DEBATT. Det är en märklig värld vi lever i. I skolan lärde man sig tala sanning, vara snäll och hjälp till. Detta sätt att leva i vardagen, har präglat mig och säkert de allra flesta som gick i skolan, då läraren var en person man respekterade till fullo, en auktoritet.
I dagens värld är det nog inte så lätt att skilja på rätt och fel för ungdomarna. Vuxna har skapat sätt att leva, där sanningen inte alltid är vad den borde vara. Mycket är diffust och en hel del “vita lögner” serveras och accepteras som något helt naturligt. Detta bara för att jag som person ska, i många fall, kunna tillskansa mig saker, omdömen etc. för ett försök att förbättra min egen person, på någon annans bekostnad.
I den stora världen talar man öppet om hur saker ska vara, men man tiger om hur man beslutar. Man talar om transparens, öppenhet, offentlighet visavi tyst diplomati, lykta dörrar, sekretess.
- Visst är det konstigt, att bara för att man ska hjälpa någon i olycka i främmande land, så måste man ta till tyst diplomati?
- Visst är det konstigt att bara för att man ska förhandla för sitt land så ska det ske utan transparens?
- Visst är det konstigt att bara för att man ska förhandla för EU är i stort sett allt sekretess?
Jag har länge funderat över detta fenomen. Speciellt då beslut tas där man äventyrar hela landets hälsa, bara för att tillgodose några få giriga personer, då man tidigare sagt att man ska värna medborgarnas väl och ve.
Hur kommer det sig att Sverige och EU, bereder frågor och fattar beslut, då majoriteten av dess över 500 miljoner innevånare är emot förslagen, men ändå röstas det igenom av ett fåtal byråkrater? Är det inte så att demokrati fortfarande betyder majoritetsstyre?
Dessutom är det sagt, att inga gigantiska företag eller organisationer ska få ha en så tung påverkandegrad att beslut tas i samklang med dessa i slutna rum.
Inget är heligt längre
En kommissionär får inte vara jävig. Ändå sker det dagligen i EU:s labyrinter. Beslut tas, där bara de närvarande har tillgång till all information. Detta är inte den transparens dåvarande socialdemokratiska regeringen under ledning av Ingvar Carlsson, sade sig vilja ha och därmed ställde krav för Sveriges inträde i unionen.
Är inte det ett tecken på att EU är inne på fel väg, när unionen ifrågasätts? Har inte EU-byråkrater och tjänstemän fjärmat sig från verkligheten, så till den milda grad, att de inte kan lyssna till vad som är rätt eller fel?
EU ska vara en union, som tillvaratar innevånarnas intressen. Därmed ta gemensamt ansvar för att bistå, utveckla, hjälpa och stödja. Hur var det nu med de 700-800 båtflyktingarna som drunknade i Medelhavet? Var inte det ett gemensamt ansvar?
Det är en skam att företrädare för 28 nationer inte kan komma överens om ett beslut i expressfart, så att räddning hade kunnat ske med större kraft och bättre resultat. Är det detta vi ska förvänta oss när det blir akut läge, att aldrig kunna räkna med att alla EU-länder tar sitt ansvar? Är det inte bl a därför vi är med i unionen?
Storbritanniens val, att lämna EU har från Brysselbyråkraternas sida påvisat desperation och människoförakt. Att dessa folkvalda skulle på ett så lågt sätt, visa sin brist på vett och sunt förnuft, är tragiskt.
Likaså kunde man bevittna Cecilia Malmströms tafatta kommentarer, då det stod klart att TTIP i stort sett hade nått vägs ände. Den fullständiga likgiltighet Cecilia Malmström uppvisar gentemot EU:s 500 miljoner innevånare, några veckor senare i Bratislava, är skrämmande. Där skulle hämnd tas, oavsett om folket ska få lida.
Till varje pris ska ett avtal klubbas och därför pressar Cecilia Malmström med vassa armbågar och en psykopats fullständiga nonchalans allt vad tygen håller, för att rädda CETA-avtalet, för att rädda den amerikansk/kanadensiska drömmen om att lägga stora delar av EU:s marknad under sig.
Händer inget som gynnar alla människor i EU, där frihet, jämlikhet och broderskap är ledorden för unionens existens, men också hälsa, självbestämmande, utveckling utifrån egna värderingar och fred, är jag smått övertygad om att unionen har sett sina bästa dagar och början till sönderfall har redan inletts. Mer är att vänta.
Text: Lasse Wikman – Läs mer av Wikman