Hur kommer människor att “åsiktslistas” i Regeringens plan för att motverka hatbrott på nätet?

Regeringen presenterade i förra veckan starten av ett nationellt arbetet mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott på nätet. “I en tid av polarisering och ökade klyftor mellan människor i vårt land är det vår skyldighet att stå upp för ett samhälle med mångfald och respekt för varandra”, sa kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Planen omfattar:

1. Mer kunskap, utbildning och forskning för att motverka rasism, fientlighet och hatbrott på nätet.
2. Förbättrad samordning och uppföljning. “Forum för levande historia” får det i uppdrag. Länsstyrelsen i Dalarna får i uppdrag att utveckla krisberedskapen mot rasism.
3. Ökade anslag för fördjupad dialog till det civila samhället. Mer pengar mot islamofobi och afrofobi.
4. Utveckla arbetet mot hat och rasism på nätet. FOI får en särskild roll för att dokumentera och kartlägga våldsbejakande extremister och rasister på nätet.
5. Ett mer effektivt rättsarbete. Polis- och åklagarmyndigheterna ska arbeta bättre för att hantera hatbrott på nätet. Polisen har inrättat ett nytt IT-brottscentrum. Stärkt skydd för transpersoner.

Regeringen skriver:

“Den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott ska förebygga och motverka rasism, hatbrott och polarisering i samhället och skapa förutsättningar för ett Sverige som håller ihop.”

Regeringen har så här långt ökat anslagen för arbetet mot rasism, fientlighet och extremism med 156 miljoner kr. I budgetpropositionen för 2017 har regeringen föreslagit en ökning med ytterligare 40 miljoner kr.

Medför bekämpning av hatbrott på nätet åsiktsregistrering?

Kritik mot förslaget kommer bland från Nordfront som väljer att “avkoda” vad Kuhnke och Ygerman sa på presskonferensen. Nordfront menar att det handlar om att skapa ett nytt IB, begränsa svenskars åsiktsfrihet samt åsiktsregistrera svenskar snarare än att bekämpa hatbrott på nätet.

I en “avkodad” version säger Alice Bah Kuhnke i så fall följande, enligt Nordfront:

“Den enda organisation vi såg inom statsförvaltningen som hade kompetens att kunna skapa ett nytt IB och ge oss ett underlag för att utveckla motverktyg mot medborgare som inte håller med makthavarna var FOI. Så det kommer att bli väldigt viktigt för oss.”

NewsVoice kommentar filosofin

NewsVoice tar inte ställning för Nordfronts ideologi utan konstaterar endast att det kan finnas en poäng i att påpeka riskerna med att en myndighet (FOI) med befogenheter att avlyssna och spela in all digital kommunikation får Regeringens uppdrag att kontrollera vad personer i Sverige har för åsikter. Alla kommer att kunna åsiktsregistreras, inkl “invandrare”.

Det finns en gråzon mellan “godkända” och “icke godkända åsikter” om: nationalism, kulturtillhörighet, kulturbeteenden, transuttryck, invandring och flyktingpolitik som FOI kommer att behöva handskas med.

Riskanalys – kommer folk att listas?

FOI kommer att behöva besluta sig för vad som är okay och inte okay åsikter och nätbeteende, men kan knappast lyckas med att dra en skarp gräns mellan de två. FOI kan förmodligen behöva inrätta en kategori med “gråzonsmänniskor” och den skaran kan vara enorm. Kan en person som har “icke godkända åsikter”, men som ändrar sig, avföras från en lista med “riskpersoner” och omkategoriseras till en lista med “gråzonsmänniskor” eller till en olistad grupp med personer med “godkända” åsikter och beteenden?

Text: NewsVoice