Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

34%

34.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Nyanlända en viktig resurs för att säkra vård och äldreomsorg i Sverige

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 1 maj 2017
- NewsVoice redaktion
Nyanlända behövs tex inom akutsjukvården - Foto: Crestock
Räddningspersonal – Foto: Crestock

Ingela Bel-HabibDe senaste 60 åren har människor från andra länder skapat sig ett hem i Sverige i allt större utsträckning. Många av dem som invandrat tidigt till Sverige är i dag i pensionsålder. Det betyder att deras behov av vård och omsorg kommer att öka framöver. Det skriver Ingela Bel Habib som menar att nyanlända är en stor resurs som kan bidra till att säkra vården, omvårdnaden och välfärden i Sverige.

Text: Ingela Bel Habib, fil doktor i psykologi och forskare | Läs mer av Habib i NewsVoice

Att kunna tillgodose detta innebär en utmaning för denna sektor, inte minst när det gäller att erbjuda vård och omsorg på lika villkor om dessa personer, till följd av ålder och åldersrelaterade sjukdomar som demens tex, tappar allt mer av det svenska språket. Detta kan försvåra kontakten med vård, äldreomsorg och hemtjänst och göra välfärden mindre tillgänglig för denna grupp i samhället.

  • Under 1950-och 60-talen dominerade arbetskraftsinvandrare från övriga Skandinavien, Italien, Grekland, forna Jugoslavien och Turkiet.
  • Under 1970-talet kom främst människor av familje- eller skyddsskäl från länder som tex Chile.
  • I mitten av 1980-talet började asylsökande från Iran, Irak, Libanon, Syrien, Turkiet och Eritrea att öka i antal.
  • Under slutet av årtiondet ökade också antalet asylsökande från Somalia, Kosovo och flera av de forna öststaterna.
  • Efter 2008 har arbetskraftsinvandringen åter tagit fart, samtidigt som oroligheter i omvärlden har lett till att asylinvandringen från bland annat Syrien har ökat.

År 2013 hade mer än var femte svensk utländsk bakgrund. De vanligaste ursprungsländerna för människor utrikes födda i Sverige idag är Finland, följt av Irak, Polen, Iran och Jugoslavien. Parallellt med denna utveckling ökar kraven på språkkompetens inom vård-, omsorg – och välfärdssektorn.

Sammanlagt talas idag närmare 150 modersmålsspråk i vårt land.

Äldreomsorg

Forskning visar att risken att man tappar nya språk ökar ju äldre man blir, då kognitiva förmågor som minne och språk försämras. I många fall blir modersmålet det enda man kan förstå och göra sig förstådd på.

Vidare är demenssjukdomar starkt åldersrelaterade och kommer att öka med allt fler äldre i befolkningen. I Sverige finns idag ungefär 250 000 utlandsfödda personer som är 65 år eller äldre. Om tio år beräknas denna grupp ha ökat med närmare 100 000. Prognoser visar en anmärkningsvärt stark ökning av gruppen ” ännu äldre” i samhället en bit in på 2010-talet, det vill säga 85 år eller äldre. Det är främst inom denna ålderskategori som behov av vård och omsorg för utrikes äldre födda kommer att uppstå.

De flesta demenssjuka tenderar att gå tillbaka till tidigare skeden i livet och till tidigare språk. Om modersmålet är något annat än svenska, så är det också ofta detta som i slutändan är det enda kvarstående språket. Det här innebär en utmaning för välfärden där vård och omsorg ska erbjudas på lika villkor och vara tillgänglig för alla. Det finns redan idag tydliga önskemål från äldre utlandsfödda om språklig kompetens hos personalen.

I en studie om äldre invandrares uppfattning om äldreomsorgen i Linköping ( FoU, 2014) framkom att språket är det största hindret för att kunna kommunicera de egna omsorgsbehoven till personal och myndigheter. Flertalet av dessa hade också en önskan om personal från hemlandet med samma språkbakgrund som de själva. Detta uppgavs ge kvalitet i vardagen och vara trygghets- och tillitskapande.

Många av de äldre invandrarna som deltog i undersökningen har svårt att klara sig själva på grund av bristande kunskaper i svenska. De tar då hjälp av sina anhöriga, vilket uppfattas som ett problem av de äldre.

Studien visar också att det finns brist på information om äldreomsorgen på olika språk. De äldre invandrarna blir då tvungna att förlita sig på information från anhöriga eller bekanta.

Vidare visar forskning att språket är en signifikant faktor till att äldre invandrare i vissa fall väljer att tacka nej till vård och omsorg.

I en undersökning från år 2015 visade Sveriges Radio att i två av tre svenska kommuner erbjuds äldreomsorg endast på svenska, trots att en majoritet av dessa uppger ett det finns ett behov av omvårdnadsarbete på brukarens eget modersmål. Två tredjedelar av kommunerna tror också att behovet av andra språk i äldreomsorgen kommer att öka på fem års sikt.

Det finns inget uttalat tvång för kommunerna att erbjuda äldreomsorg på andra språk än svenska, förutom för minoritetsspråken. Men enligt lagen ska omsorgen utformas efter den äldres behov och förutsättningar, och den äldre ska också kunna vara delaktig i den dagliga omsorgen.

Den som glömt det svenska språket och samtidigt hänvisas till ett äldreboende där ingen talar modersmål riskerar att försättas i ett tillstånd av språklig isolering, vilket kan leda till mindre effektiva eller direkt felaktiga omsorgs – och vårdinsatser och stort personligt lidande som följd.

Bilden ser annorlunda ut i den privata vård- och omsorgssektorn, där betydligt större hänsyn tas till patientens och brukarens behov och efterfrågan på språkkunskaper. Specialiserade privata äldreboenden med exempelvis finsk, spansk och persisk inriktning blir idag allt vanligare.

En undersökning om mångfald i privata vårdföretag ( Vårdföretagarna, 2015) visar att 72 procent av de intervjuade företagen erbjuder vård eller omsorg på fler språk än svenska. Språkerbjudandet består i 88 procent av fallen av personal som talar språket.

Anledningen till att vård och omsorg erbjuds på andra språk än svenska beror, enligt 61 procent av företagen i undersökningen, på att man har identifierat ett sådant behov och, enligt 57 procent, att anställda talar språket.

De största fördelarna med att erbjuda vård eller omsorg på flera språk uppges vara att det fyller ett behov, ger högre brukarnöjdhet och bidrar till högre kvalitet. De vanligaste språken som erbjuds inom äldreomsorgen i Vårdföretagarnas undersökning är utöver svenska, finska, arabiska, engelska, persiska och spanska. 78% av de svarande företagen tror att behovet av vård och omsorg på fler språk kommer att öka de närmaste fem åren.

Nyanlända kan fylla luckorna

Kunskaper om olika språk och kulturer hos personalen blir alltså allt viktigare inom vård och omsorg. De språkliga utmaningar som möter de vårdanställda blir också alltmer komplicerade och krävande. Exempelvis ökar kraven på personalen att bemöta patienter på ett servicemässigt korrekt sätt, informera om eller svara på frågor som kan röra känsliga ämnen för personer med olika kulturbakgrund etc.

Dessutom har nya arbetsuppgifter tillkommit som traditionellt inte betraktats som en del av yrkesutövandet ( som t ex sjuksköterskornas rådgivning via telefon), där kunskaper i andra språk än svenska kan krävas för en inkluderande kommunikation med patienten eller brukaren.

Den nationella patientenkäten 2012, som samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), visar att äldre patienter med annat modersmål än svenska känner sig sämre bemötta på sin hälsocentral än patienter med svenska som modersmål. Exempelvis ansåg 71 procent bland öppenvårdspatienter med svenska som modersmål att de varit delaktiga i beslut, medan motsvarande andel bland öppenvårdspatienter med ett annat modersmål än svenska var 63 procent.

Ett sätt att öka förutsättningarna för delaktighet och god service inom vård och omsorg för patienter och brukare med utländsk bakgrund är att använda sig av den språkkompetens som redan finns hos personalen. Detta tillvägagångssätt är betydligt vanligare i den privata sektorn, där den konkurrensutsatta verksamheten kan sägas tvinga fram ett fokus på brukarens språkbehov. Detta underlättas också av att andelen anställda som är utrikes födda är betydligt större inom vård och omsorg än på den övriga arbetsmarknaden.


Nära en tredjedel av alla läkare, vårdbiträden och personliga assistenter är födda utomlands, liksom närmare var fjärde undersköterska. Bland företagsledarna inom vård och omsorg har en femtedel utländsk bakgrund, vilket gör branschen till en av dem med störst andel företagsledare med annan bakgrund än svensk.


På många sätt fungerar sektorn således som en integrationsmotor, vilket också medför nya perspektiv och mångfald för alla patienter och brukare.

Efterfrågan på arbetskraft kommer vidare att vara stor de närmaste åren inom denna sektor. På grund av pensionsavgångar och ökade behov kommer det att behövas ungefär 225 000 nya anställda inom vård och omsorg fram till år 2023, om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning.

Detta är arbeten som många utrikes födda har utbildning för. Bland de nyanlända år 2015 med eftergymnasial utbildning har de vanligaste yrkeskategorierna relevans för vård och omsorg som tex läkare, sjuksköterskor och apotekare.


Samtidigt finns allt färre inrikes födda personer i arbetsför ålder ( 16-64 år) att tillgå. Denna grupp minskar med i genomsnitt 22 000 personer per år.


Utrikes födda och den allt större andelen nyanlända med efterfrågad yrkes- och språkkompetens utgör här en stor resurs för Sverige som kan bidra till att kvalitativt och kommunikationsmässigt sett säkra vårdens, omvårdnadens och välfärdens utförande och samtidigt kvantitativt minska obalansen i demografin vad gäller tillgång på arbetskraft med erforderliga kunskaper.

Text: Ingela Bel Habib, fil doktor i psykologi och forskare | Kontakt: belhabib2[at]gmail.com

Relaterat och referenser


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq