Basinkomst ger dig ekonomisk demokrati, trygghet och frihet

7
1150
En trygg familj med basinkomst
En trygg familj med basinkomst

BASINKOMST & EXISTENSLINJEN. De som för närvarande utformar dagspolitiken i Sverige tycks framhärda i illusionen att vi fortfarande lever i ett industrisamhälle och att grunden för vårt aktuella samhälles ekonomiska struktur alltjämt bör vara den sk Arbetslinjen.

Jens Jerndal, 2014Målet är full sysselsättning med maximal produktion och vinst, samt ständig tillväxt. Och den enda erkända värdegrunden för allting är marknadsvärdet uttryckt i pengar eller köpkraft. Detta förhållningssätt har ett namn: Materialism.

Text: Jens Jerndal

Det är dags att vakna upp till en helt annorlunda framtid med Existenslinjen, lanserad av partiet Enhet. Där står människan i centrum, inte materia och pengar.

Industrisamhället började krakelera redan på 1970-talet, när datorerna kom in i bilden i anslutning till den sorgligt missförstådda, men djupt transformerande New-Age-rörelsen. Och Du-reformen slog igenom i Sverige.

Med Internet och en superdator kallad smartphone i var mans hand, är vi nu långt inne i Informations-samhället och på god väg mot Upplevelse- och Medvetande-samhällena. Tala om paradigmskifte! Snabbt och omvälvande.

Datorer och robotar utför nu alltmer arbete som tidigare gjordes av anställda människor. Därför kan vi nu producera mycket mer med allt färre arbetstimmar.  De enorma vinsterna av dessa tekniska innovationer behöver fördelas rättvist i samhället och inte bara gynna dem som äger robotar och patent, eller dem som kan konkurrera om de allt färre jobben.

Arbetslinjen

Allt färre människor behövs helt enkelt i produktionsapparaten. Samtidigt finns det en massa saker som behöver göras men som ingen har tid eller råd att göra, därför att de med nuvarande löne- och skattenivåer, blir alltför kostsamma. Detta visar på ett allvarligt fel i systemet.

Det nuvarande systemet gör det omöjligt att skapa tillräckligt med nya jobb för att sysselsätta alla människor. Inte minst därför att vårt skattesystem gör det lönsamt att avskeda människor och låta datorer och robotar ta hand om jobben.

Arbetslinjen leder till allt fler arbetslösa, allt fler i meningslösa, men kostnadskrävande beredskapsjobb, och allt fler beroende av behovsprövade bidrag av olika slag. Resultatet blir otillfredsställda, frustrerade, stressade och sjuka människor.

Det behöver inte vara så.

Existenslinjen ger mer tid för läxhjälp
Existenslinjen ger mer tid för läxhjälp

Enhet ger Sverige Basinkomst

Enhet är pionjär i svensk politik för ett helt nytt sätt att tänka, för en helhetssyn och ett radikalt systemskifte som blir ofrånkomligt om vi vill ha ett hållbart, stressfritt samhälle med harmoniska och lyckliga människor i positiv samverkan för hela samhällets bästa. Där välstånd och materiellt överflöd kan fördelas rättvisare än idag.

Enhets lösning på Sveriges aktuella problem heter basinkomst, en lösning som medför många fördelar för samhället. Vi anser att samtliga svenska medborgare automatiskt har allemansrätt till vårt lands naturresurser, och därför skall personer och företag som nyttjar sådana resurser till egen vinning betala en avgift för den förmånen.

På så vis kan alla myndiga medborgare få en avkastning från de naturresurser som de genom sitt svenska medborgarskap automatiskt är delägare i. Avkastningen kallar vi basinkomst, och den kräver ingen motprestation. Sverige är ett rikt land. Vi är Västeuropas tredje största land till arealen och har knappt 10 miljoner medborgare. Resurserna finns där. Det är bara en fråga om hur de utvecklas och fördelas.

Existenslinjen ger oss ett mer produktivt land genom högre livskvalitet

Basinkomsten skall ge en grundläggande ekonomisk trygghet genom att täcka en persons normala utgifter för en människovärdig överlevnad, men inte mer. Förutom genom naturresursavgifter kan basinkomsten finansieras med de pengar som hittills gått till olika behovsprövade bidrag och deras administration, som då inte längre behövs.

En basinkomst ger medborgarna grundtrygghet och en stressfriare tillvaro med större valfrihet. Därtill öppnar den nya möjligheter att genomföra kreativa projekt av olika slag, t.ex. inom konst, litteratur, musik och teater, utan särskild finansiering från det allmänna. Och vidare blir det lättare att starta upp nya småföretag med mindre kapitalbehov, utan att riskera det egna levebrödet.

Basinkomst och Existenslinjen ger oss starkare familjer och rikare sociala nätverk
Basinkomst och Existenslinjen ger oss starkare familjer och rikare sociala nätverk

Samtidigt får människor möjlighet ägna mer tid åt sina privata angelägenheter, såsom att sköta egna barn, ta hand om sjuka och gamla familjemedlemmar, vidareutbilda sig, fixa huset och odla sin egen mat. Eller helt enkelt ”ladda upp batterierna” utan att ha en sjukdomsdiagnos, när man ”gått i väggen” eller känner sig slutkörd.


Allt detta är mycket viktigt i ett samhälle, för att människorna skall må bra och ha möjlighet att hjälpa varandra, och även bli mer produktiva. Det handlar om livskvalitet som inte kan mätas i pengar, men som ändå brukar automatiskt leda till en förbättring av den s.k. ”bottom line”, dvs. företaget Sveriges vinst.


Basinkomsten är ingen ny idé. Den har förordats av många framstående ekonomer som visat att den är realistisk och medför många fördelar för en positiv och rättvis utveckling av samhället. Basinkomsttanken är för övrigt på stark frammarsch i Europa just nu.

I Sverige är Enhet f.n. det enda politiska parti som inser att en basinkomst bidrar till att lösa en lång rad aktuella problem som inget av riksdagspartierna har fått grepp om. Anledningen till att den inte genomförts tidigare är att den inte passat det svenska industrisamhällets arbetslinjemodell, och därför avvisats av den materialistiska produktionsekonomins företrädare på båda sidor av ”vänster-höger-linjen”.

Basinkomstens tid har kommit

Främst följer detta naturligt av den omstrukturering av hela samhällsekonomin som automatisering, datorisering och robotisering tvingar fram. Men den uttrycker också ENHETs politik att satsa på en vårdande ekonomi med människan i centrum, i stället för på en ständig ökning av bruttonationalprodukten som mest kommer de redan rika tillgodo.

När människors arbete inte längre beskattas, behöver myndigheterna inte lägga sig i och kontrollera alla transaktioner och allt vad alla gör. Detta kommer då även att leda till ökad ekonomisk demokrati och större personlig frihet, bl.a. i form av nya betalningssystem.

Text: Jens Jerndal

Relaterat

Regler för kommentarsfältet: Du har personligt ansvar för vad du skriver. Nedsättande kommentarer raderas. Max ca 300 ord och tre externa länkar. Läs mer

7 KOMMENTARER

  1. @Jens

    Jag anser att det gynnar Enhet om du försöker vara mer objektiv och saklig.

    Enhet är INTE det enda politiska parti som inser att en basinkomst bidrar till att lösa en lång rad aktuella problem. Många små partier är med på detta inkl. Vetenskapliga partiet, även om Enhet inte ”enhetligt” valsamverkar med andra partier.

    Medborgarlön är dessutom relativt enkelt att införa politiskt, när vi gått ur EU och vi inte längre står under frihandelns race mot välfärdsbottnen. Fråga: Är ni för ett utträde ur EU också eller vill ni störta landet in i ekonomisk kris genom att införa medborgarlön medan vi är med i EU:s frihandel och EU:s massinvandring?

    Arbetslinjen är heller inte alla riksdagspartiers modell. Ex. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill sänka arbetstiden successivt så att alla delar på jobben mer. Även dessa partier vill öppna gränserna på vid gavel tycks det mig. Vill även Enhet göra det?

    Att alla riksdagspartier avvisat av den materialistiska produktionsekonomins företrädare på båda sidor av ”vänster-höger-linjen” stämmer inte riktigt, även om Miljöpartiets politik haltar betänkligt eftersom de tagit bort sitt utträdeskrav ur EU. V:s politik är mer trovärdig på den punkten.

    Sänkt arbetstid och mer jämlikhet som befriar arbetaren från löneslaveriet, samt i princip i förlängningen leder till allt mer medborgarlön för alla, är en traditionell vänsterfråga, i princip alltid motarbetad från höger, samt idag även motarbetad av de kapitalliberala socialdemokraterna som sålt sig till monopolkapitalet och frihandeln.

    Av texten tolkar jag det som om du och Enhet ser negativt på tillväxt och materialism. Jag har då en fråga. Är ni även för familjeplanering som gör att människan kommer i populationsbalans med naturen lokalt, likt Vetenskapliga partiet, eller är det enbart kortsiktig populism, floskler och önsketänkande utan att vilja se de ekologiska och ekonomiska realiteterna?

  2. Det finns en troligen en baksida på myntet, eller ‘krediten’ som det egentligen handlar om. För staten kan ju inte att skapa pengar och spendera dom ut i cirkulation. Tyvärr.

    Just nu pågår ett försök/experiment med detta i grannlandet Finland. För närvarande ställs det inga direkta motkrav när och om man får tillgång till detta. Men vad för motkrav kan komma att ställas med tiden?

    Exempelvis så har detta koncept diskuteras flitigt i socialistiska cirklar under lång tid. Exempelvis nämns då att det bör vara obligatoriskt att delta i ”demokratiska val” (rösta) samt att ‘helt stå till arbetsmarknadens förfogande’. Dvs. erbjuder ”staten” ett arbete, oavsett arbetets natur, så måste man acceptera det. Annars så ryker krediterna. Vad för konsekvenser kan det få? Och vidare, vad kommer efter det?

    Om man läser tidiga alster kring detta med ‘UBI’ – Universal basic income – bl.a. från ‘Fabian institute UK’ så finner man att dom gradvis (inkrementalt) har tänkt implementeras olika motkrav. Vilket rimmar väl med Fabianerna och socialismens dokrin ‘dom små stegens politik’.

    Vad sägs om obligatorisk ‘chippning’? D.v.s tvingas operera in ett chip i kroppen för att kunna ta emot krediterna? Eller obligatorisk vaccination!? Kan det bli obligatoriskt för medborgare att stå till militärens förfogande om dom väl vill skicka denna till någon av imperiets konfliktzoner t.ex. Afghanistan eller Mali?

    Och kan åsiktsfriheten (åsiktskontroll) påverkas långt mer än vi redan ser idag. Om folket demonstrerar eller skriver ”olydiga artiklar” och/eller skriver kommentarer som av makten anses vara ”hatbrott”, kommer man att automatisk att kunna dra straffbelopp /bötesbelopp från UBI? Osv. osv. Listan kan göras lång.

    En sådan utveckling kan bli ett allvarligt problem för befolkningen och utgöra ett allvarligt hot mot den individuella friheten. Frågor som dessa måste isf. lösas på ett mycket tidigt stadium.

  3. Basinkomst eller medborgarlön, är ett alldeles utmärkt förslag.
    Jag tänker mig i förlängning att grupper av likasinnade slår sig samman och etablerar alternativa samhällen. Tänk en blandning mellan båtklubb eller bostadsrättsförening och värnpliktstjänst. Sänk basinkomsten till 6 000 kr/mån låt sedan staten stå som borgenär mot kravet att sammanslutningen skapar en styrelse. Är man 40 personer ger det 240 000 kr i månaden. Styrelsen ansöker om lån i bank, då med staten som borgenär, och köper upp ett gammalt nerlagt regemente medels intilliggande gård med odlingsmarker och hagar. Styrelsen investerar och renoverar samt får igång en produktion. De förta året går naturligtvis allt back, då gården ingalunda från start kan mätta 40 personen, men betänk att alla de 40 personerna jobbar grattis mot mat och husrum. Arbetskostnaden blir då försumbar. Efter hand kommer investeringar och arbeta ge resultat och gården börjar ge vinst. Föreningen amorterar nu av lånen.
    Fördelar: Alla ensamma människor, där var och en bor i var sin ensam låda, har nu en gemenskap. Sällskapet får naturligtvis leva ytterst spartanskt de första åren, men då med tak över huvudet, mat i magen, kläder på kroppen samt ingå en gemenskap med likasinnad och som pricken över i dessutom vara stolta självförsörjande. Med 40 motiverade arbetande personer (där lön ej utgår) kommer man på sikt att kunna konkurrera och växa. Det kanske inte låter så lockande, med vad är egentligen alternativet i en storstad? Bostadslöshet, missbruk samt kriminalitet. Den enda nackdelen som jag ser det är väl att staten förlorar kontrollen över medborgarna. Visst får man leva fattigt, men saknar kollektivet TV får man väl ordna egna teatergrupper eller anordna musikframträdande samt ta inträde av grannar osv. Det är bara att låta fantasin flöda. Vilken lönsamhet för staten. För betänkt att ett dygn i svenskt fängelse kostar drygt 6000 kr. Föra att inte tala om hur mycket pengar man skulle spara på pappersvändarna på socialkontoren.

  4. Ett räkneexempel på mitt förslag:
    Här har vi Stora Eneby Gård, för 42 000 000 kr.

    Basinkomsten för 40 personer = 240 000 kr/mån så betyder det 2 880 000 per år. Ett bottenlån löper i regel över 30 år. 2 880 000 kr x 30 = 86 400 000 kr. Med statens som borgenär, skulle banken acceptera lån.

    Stora Eneby Gård omfattar omfattar ca 277 ha. Vidare: Här bedrivs lantbruk, jakt, skogsbruk och trädgårdskonst. Egendomen har ca 169 ha åkermark väl samlad kring gårdscentrum. Skogsbruksplanen informerar om ca 78 ha produktiv skogsmark med det totala virkesförrådet om ca 12 400 m³sk med en total bostadsyta om 472 kvm (12 rum) en charmig förvaltarbostad med en boyta om 180 kvm och en f.d. arbetarbostad med 2 lägenheter samt ekonomibyggnader. Jakten är mycket god. Till gården hör även ca 10 hektar av Mälarens vatten med egen badstrand och två kilometer enskild väg samt egen grustäkt.

    Ekonomi: Kontantinsats: 6 300 000kr
    Lån 35 700 000kr med ränta 2.04%

    Ränta 60 133kr/mån
    Amortering 59 500kr/mån
    Driftkostnad och Bostadsutgifter 119 633kr/mån
    Fastighetsavgift 640kr/mån
    Skattereduktion 13 378kr/mån

    Boendekostnad 106 896kr/mån

    https://www.hemnet.se/bostad/gard-14rum-mariefred-strangnas-kommun-stora-eneby-gard-11491177#property-tools__anchor

    Med en basinkomst på 240 000 kr/mån (6000 x 40) skulle det inte vara några problem att få det gå runt om 40 personer är villiga att arbetena ideellt – det går om man vill vid sidan av att boendemiljön är något bättre än miljonprogrammet ute på Järvafältet.

  5. Nä, det blir ingen medborgarlön, de som behöver den har inte gjort sig förtjänt av pengarna.

  6. Medborgarlön är värt att problematisera. Vem har pengar? Borde dem ha pengar? Varför är andra utan? Diskussioner om medborgarlön kan föras utifrån olika angreppsvinklar, inte minst ekonomiska. Även om det inte är en vinst, så i vart fall en besparing för samhället; alltså en förlust, men en mindre sådan. Vad skall en medborgare kosta? Ska en medborgare kosta någonting över huvud taget? Tror att olika intressen står emot varandra här. Kapitalägarna och dess underlydande skit av beslutsfattare (politiker) har som mål att betala så lite som möjligt eller allra helst inte betala någonting, om det inte gynnar dem själva. Detta är själva knuten. Blir medborgarna allt för desillusionerade i sin maktlöshet uppstår spontana eller organiserade upplopp, vilket i slutändan blir en förlustaffär för samhällets finansiella elit. Sett från detta perspektiv faller frågan därför vem som förtjänar medborgarlön och inte. Genomförs en sådan reform kan vi ge oss attan på att det i så fall gynnar makthavarna. I den bästa av alla världar blir det en win-win-situation.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here