NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
OPINION. De som för närvarande utformar dagspolitiken i Sverige tycks framhärda i illusionen att vi fortfarande lever i ett industrisamhälle och att grunden för vårt aktuella samhälles ekonomiska struktur alltjämt bör vara den sk Arbetslinjen.
Text: Jens Jerndal
Målet är full sysselsättning med maximal produktion och vinst, samt ständig tillväxt. Och den enda erkända värdegrunden för allting är marknadsvärdet uttryckt i pengar eller köpkraft. Detta förhållningssätt har ett namn: Materialism.
Det är dags att vakna upp till en helt annorlunda framtid med Existenslinjen, lanserad av partiet Enhet. Där står människan i centrum, inte materia och pengar.
Industrisamhället började krakelera redan på 1970-talet, när datorerna kom in i bilden i anslutning till den sorgligt missförstådda, men djupt transformerande New-Age-rörelsen. Och Du-reformen slog igenom i Sverige.
Med Internet och en superdator kallad smartphone i var mans hand, är vi nu långt inne i Informations-samhället och på god väg mot Upplevelse- och Medvetande-samhällena. Tala om paradigmskifte! Snabbt och omvälvande.
Datorer och robotar utför nu alltmer arbete som tidigare gjordes av anställda människor. Därför kan vi nu producera mycket mer med allt färre arbetstimmar. De enorma vinsterna av dessa tekniska innovationer behöver fördelas rättvist i samhället och inte bara gynna dem som äger robotar och patent, eller dem som kan konkurrera om de allt färre jobben.
Arbetslinjen
Allt färre människor behövs helt enkelt i produktionsapparaten. Samtidigt finns det en massa saker som behöver göras men som ingen har tid eller råd att göra, därför att de med nuvarande löne- och skattenivåer, blir alltför kostsamma. Detta visar på ett allvarligt fel i systemet.
Det nuvarande systemet gör det omöjligt att skapa tillräckligt med nya jobb för att sysselsätta alla människor. Inte minst därför att vårt skattesystem gör det lönsamt att avskeda människor och låta datorer och robotar ta hand om jobben.
Arbetslinjen leder till allt fler arbetslösa, allt fler i meningslösa, men kostnadskrävande beredskapsjobb, och allt fler beroende av behovsprövade bidrag av olika slag. Resultatet blir otillfredsställda, frustrerade, stressade och sjuka människor.
Det behöver inte vara så.
Enhet ger Sverige Basinkomst
Enhet är pionjär i svensk politik för ett helt nytt sätt att tänka, för en helhetssyn och ett radikalt systemskifte som blir ofrånkomligt om vi vill ha ett hållbart, stressfritt samhälle med harmoniska och lyckliga människor i positiv samverkan för hela samhällets bästa. Där välstånd och materiellt överflöd kan fördelas rättvisare än idag.
Enhets lösning på Sveriges aktuella problem heter basinkomst, en lösning som medför många fördelar för samhället. Vi anser att samtliga svenska medborgare automatiskt har allemansrätt till vårt lands naturresurser, och därför skall personer och företag som nyttjar sådana resurser till egen vinning betala en avgift för den förmånen.
På så vis kan alla myndiga medborgare få en avkastning från de naturresurser som de genom sitt svenska medborgarskap automatiskt är delägare i. Avkastningen kallar vi basinkomst, och den kräver ingen motprestation. Sverige är ett rikt land. Vi är Västeuropas tredje största land till arealen och har knappt 10 miljoner medborgare. Resurserna finns där. Det är bara en fråga om hur de utvecklas och fördelas.
Existenslinjen ger oss ett mer produktivt land genom högre livskvalitet
Basinkomsten skall ge en grundläggande ekonomisk trygghet genom att täcka en persons normala utgifter för en människovärdig överlevnad, men inte mer. Förutom genom naturresursavgifter kan basinkomsten finansieras med de pengar som hittills gått till olika behovsprövade bidrag och deras administration, som då inte längre behövs.
En basinkomst ger medborgarna grundtrygghet och en stressfriare tillvaro med större valfrihet. Därtill öppnar den nya möjligheter att genomföra kreativa projekt av olika slag, t.ex. inom konst, litteratur, musik och teater, utan särskild finansiering från det allmänna. Och vidare blir det lättare att starta upp nya småföretag med mindre kapitalbehov, utan att riskera det egna levebrödet.
Samtidigt får människor möjlighet ägna mer tid åt sina privata angelägenheter, såsom att sköta egna barn, ta hand om sjuka och gamla familjemedlemmar, vidareutbilda sig, fixa huset och odla sin egen mat. Eller helt enkelt “ladda upp batterierna” utan att ha en sjukdomsdiagnos, när man “gått i väggen” eller känner sig slutkörd.
Allt detta är mycket viktigt i ett samhälle, för att människorna skall må bra och ha möjlighet att hjälpa varandra, och även bli mer produktiva. Det handlar om livskvalitet som inte kan mätas i pengar, men som ändå brukar automatiskt leda till en förbättring av den s.k. “bottom line”, dvs. företaget Sveriges vinst.
Basinkomsten är ingen ny idé. Den har förordats av många framstående ekonomer som visat att den är realistisk och medför många fördelar för en positiv och rättvis utveckling av samhället. Basinkomsttanken är för övrigt på stark frammarsch i Europa just nu.
I Sverige är Enhet f.n. det enda politiska parti som inser att en basinkomst bidrar till att lösa en lång rad aktuella problem som inget av riksdagspartierna har fått grepp om. Anledningen till att den inte genomförts tidigare är att den inte passat det svenska industrisamhällets arbetslinjemodell, och därför avvisats av den materialistiska produktionsekonomins företrädare på båda sidor av “vänster-höger-linjen”.
Basinkomstens tid har kommit
Främst följer detta naturligt av den omstrukturering av hela samhällsekonomin som automatisering, datorisering och robotisering tvingar fram. Men den uttrycker också ENHETs politik att satsa på en vårdande ekonomi med människan i centrum, i stället för på en ständig ökning av bruttonationalprodukten som mest kommer de redan rika tillgodo.
När människors arbete inte längre beskattas, behöver myndigheterna inte lägga sig i och kontrollera alla transaktioner och allt vad alla gör. Detta kommer då även att leda till ökad ekonomisk demokrati och större personlig frihet, bl.a. i form av nya betalningssystem.
Text: Jens Jerndal
Relaterat