Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en 
DEBATT. Dataspelsindustrins krigsspel och det militära komplexet går hand i hand, två industrier som inspirerar varandra. Tillsammans bygger de en värld centrerad runt hat och konflikter, en världsåskådning och industri som vill rekrytera dina barn till framtida krig.
När jag 1995 studerade IT på MacMeckarna i Stockholm berättade lärarna om hur amerikanska armén använde kloner av det då mycket populära förstapersonsskjutspelet Doom för att träna sina soldater i verklighetsbaserade scenarior.
Det var för över 20 år sedan. Idag används krigsspelen för rekrytering av nya unga soldater. I krigsspel som Army of Two, Ghost Recon och svenska Battlefield ska tonåringar bekämpa terrorister, nordkoreaner, irakier och andra grupper under dramatiska och mycket realistiska former.
Läs mer: Programmering med krigsdataspel – ”Call of Duty” rekryterar spelsugna unga män till USA:s krig
Den större bilden ovan är hämtad från det amerikanska dataspelet Halo (Bungie) där krigen utspelas på jorden och andra planeter. Bilderna nedan visar prototyper av en rysk respektive en amerikansk soldat utrustade med pansar och högteknologier. Gränsen mellan en ideologisk terrorist, en statsterrorist, en legosoldat och en statlig soldat suddas ut. Vem som rekryterar vem avgörs av budget och särintressen.
På bilden strax ovan ger en svensk soldat instruktioner till ett barn i en spelhall. Foto är hämtat från dokumentären “Död på distans”.
De rörelser och initiativtagare i världen som hyfsat framgångsrikt väckt medvetenhet om hur vår värld utvecklas till en värld centrerad runt hat är tex: occupy-rörelsen, Zeitgeist-rörelsen, den oorganiserade sanningsrörelsen, enstaka journalister som Jeremy Scahill, Wikileaks och diverse lokala initiativ.
Svenska Statens Medieråd på krigsindustrins sida?
Dataspelsvåldet diskuteras frekvent och Statens Medieråd är en av de aktörer som i hög grad förnekar kopplingen mellan dataspelsvåld och ungdomars aggressivitet. Nedan klippt från artikeln “Forskargräl om dataspelsvåld” i SvD från 2012.
Läkaren och professorn Martin Ingvar kritiserar i en debattartikel Statens medieråd för att inte känna till hur långt ner i åldrarna som dataspelandet finns. Martin Ingvar tar tydlig ställning mot den vanföreställning som Statens Medieråd har.
“Ungarna kan själva ladda ned spelen. Det är ett faktum att spridningen av spelen och trycket att spela ligger långt nere i åldrarna – långt under det som medierådet beskriver.”
Han menar att Statens medieråd har fel när de skriver att det inte går att se på dataspel ur ett hälsoperspektiv.
Statens medieråd kontrar:
“Det vi har sagt är att det finns inga vetenskapliga bevis för att vi blir fysiskt våldsamma av våldsamma dataspel. Men vi har inte sagt spel är ofarliga, det är mycket möjligt att det finns effekter. Men om de finns så vet vi att de är väldigt svaga, för annars hade man hittat dem”, säger Ulf Dalquist, forskningsansvarig på Statens medieråd.
Han kallar debattartikeln för ”ett ganska grovt påhopp.
Det verkar som om Statens Medieråd förnekar robust forskning som visar en tydlig koppling mellan dataspelsvåld och aggressivitet. Nedan ett citat från artikeln “Dataspelsvåld påverkar hjärnan” från 2010.
“En ny sammanställning av mer än hundra vetenskapliga studier, baserade på över 130 000 individer, visar på en robust koppling mellan våldsamma dataspel och aggressiva beteenden och minskad empati och impulskontroll. Det skriver fyra hjärn- och beteendeforskare vid Karolinska Institutet på Dagens Nyheters debattsida.”
Vad hände med debatten efter 2012?
Vid en ytlig genomgång av debattartiklar i svenska medier perioden 2012-2017 tycks trenden vara att acceptansen för våld ökat. Under 2014 publicerade media artiklar bla av SVT om att det saknas bevis för en koppling mellan dataspelsvåld och våldsbeteenden.
Jag frågar mig om det överhuvudtaget behövs forskning för att förstå att barn och tonåringar, som tränar sig själva att massmörda människor med automatvapen i realistiska dataspel, blir påverkade i en negativ riktning.
Se bara på alla skolskjutningar i världen. I princip alla sådana fall handlar det om tonåringar som spelar skjuta-kuta-spel och sedan tar till egna vapen som de kommer över för att massmörda skolkamrater och lärare.
Text: Torbjörn Sassersson
Relaterat
- Programmering med krigsdataspel – ”Call of Duty” rekryterar spelsugna unga män till USA:s krig
- Statsterrorism går i hand med krigsdataspel
- USA rekryterar dataspelsnördar för att bli massmördande drönarpiloter
-
”Dirty Wars” – Dokumentär om USA:s [anti]terrorkrig över hela världen