Carinne Löfgren-Williams sista artikel handlar om Agape, universum och efterlivet

6
960
Carinne Löfgren-Williams om agape - Bild från egen YouTubekanal
Carinne Löfgren-Williams – Bild från egen YouTubekanal

Denna artikel skickade Carinne Löfgren-Williams till NewsVoice den 26 juni. Idag publiceras den och det blir hennes sista artikel. Carinne lämnade tyvärr oss den 2:a augusti 2017. Carinne sökte ständigt efter svar på de stora frågorna om vår existens. I denna artikel sammanfattar hon några av de eviga frågorna. Filosofi, historia och kosmologi är människans försök att finna svar.

Text: Carinne Löfgren-Williams

Är Universum verklighet? Och iså fall vad är det? Ett medvetande? Det  finns många olika teorier som berör varandra, men en som Vetenskapen är överens om är Universums ålder; 13,7 miljoner år samt att det skapades genom Big Bang, består av 96% mörk (=okänd) materia samt ett det nyupptäckta bakgrundsbruset kan ge fler svar om alltings början. Universum rymmer galaxer, planeter, stjärnor, partiklar, neutriner och mycket mera –allt är en helhet, är sammanvävt som även Österlandet och en del kvantfysiker ser det.

Skapade Gud Universum, eller livet självt? Har egentligen ingen betydelse, utan man kan se att Universums livsmöjligheter möjliggjorde livets uppkomst.

Agape – osjälvisk kärlek

Energi, kraft, nämns i dessa skapelseteorier och att det skedde via en manlig Gud, men nu har kvantfysiken rakat av Gudomen skägget, det skymtar fram ett ”det” – eller varför inte en ”Hon”?

Man såg kvinnor fysiskt föda, det blev naturligt att se Gudomen vara en kvinna. Bland de tidigaste var sumerernas gudinna Inanna/Ishtar, kanske en tidigare Agape? Kärleken, den starkaste skaparkraften, manifesterad som Agape, osjälvisk kärlek. Henne kan vi alla enas kring, varför inte inom sig återuppliva Agape kärlek, numera har Eros helt tagit över, likaså vetenskapens bevis-hävdande.

Agápe (αγάπη) är ett grekiskt ord som betyder kärlek. Agape används i både modern och klassisk grekiska, och förekommer även i Nya Testamentets grundtext i Bibeln. I klassisk grekiska innebär agape att älska människor oförbehållsamt, eller kärlek till eller från Gud. I grekiskan finns flera ord för kärlek, med olika innebörder men endast agape och filia (φιλία) (ung. broderlig, vänskaplig kärlek) återfinns i Nya Testamentet. – Wikipedia

Olika kristna grupperingar tror att Gud skapade världen på 6 dagar, men på den sjunde dagen vilade Han, därmed skulle också vi hylla vilodagen, inget arbete utan endast ”vända näsan inåt” – detta är i all stress sedan länge bortglömt. Symbolisk tolkning började gnostikerna med (”Nya Testamentet”) – de första kristna hade direkt information, de var med Jesus.

Nu gäller att försöka förena ”tro” och vetenskap

Tiden, enligt Västerlandet, har allting en början och ett slut – men tiden har egentligen ingen reell existens, är oberoende, trots våra sinnesförnimmelser.

Hinduismens Vedaskrifter, sedan 5000 år, ser allt som Evighet, att människan dör och återfödes det vill säga ”reinkarnation”. Universum tänktes vara en helhet, ”Alltet” och däri ingår ”Brahman”, världssjälen, medvetande.

Karl Pribram - Bild: Karlpribram.com
Karl Pribram – Bild: Karlpribram.com

Att se världen som ett medvetande har även fysikern David Bohm och neurofysiologen Karl Pribram i sin forskning kommit fram till. Se medvetandet, den mentala processen, vara något som formar verkligheten till ”en obruten helhet”. Allting är sammanvävt och inbördes beroende – varje del av medvetandet, hela verkligheten, står i relation till allting annat. Kvantfysikern Dana Zohar skriver till och med; ”Jag skapar välden” (dvs avser egna tankar och känslor).

Allt är en helhet – människan och Universum/Medvetande, hon är kropp, men också medvetande/själ, ande. Allmänt anses att Medvetandet är fast förankrat i hjärnan och därmed följer med i den fysiska förintelseprocessen, men om man lämnar det materialistiska tänkandet och istället ser medvetandet/själen vara obunden, fri att lämna människans kropp och istället för jord och tomhet gå upp i Universum/”Medvetande”, bli del därav och kan ses fortsätta sin existens, men i en annan dimension.

Det finns många teorier angående medvetandets/själens eventuella överlevnad, bl a den att själen återföds, att den så kallade ”Döden” inte existerar. Kan medvetandet/själen därmed tänkas leva vidare för evigt? Men evigheten kanske man skall se utan början eller slut, varken födelse eller död – Evighetens Evighet.

Nära Döden-Upplevelser

Att själen inte dör berättas genom många ”Nära Döden-Upplevelser”, själva ”döden” kan istället kallas ”efter-liv”, att själen återföds. Det kan förmedlas genom att vissa personer tycks ha minnesbilder från tidigare liv, personer de känt, rum de varit i.


Robert Monroe - Bild: Monroeinstitute.org
Robert Monroe forskade på ”out of body travel” – Bild: Monroeinstitute.org

Detta ”efter-livs” början beskrivs som att färdas genom en mörk tunnel, sedan mötas av stort ljus och även ens nära och kära, en del även möts av Jesus eller annan helighet man tror på.


Det senare kanske beror på ens tro, vem, vad man tror? Tror jag på Jesus, är det kanske Honom jag möter, eller Buddha, eller kanske ingen alls – om man tror ingenting finns, allt tomhet, mörker, kanske är det detta man möter? De som upplevt ”kosmos-resan” säger sig aldrig erfarit något helvete, det verkar tryggt.

Att ha en ”Tro” är en kraftkälla – verkar ge bättre livsinnehåll därmed hälsa, vilket läkare påpekat. Likaså via bön; genom att be avbördar man sig bekymmer och ångest, får tröst, till och med kan få en känsla av frid. Jesus talar om vikten av att bedja, gärna många tillsammans, många personers samlade tankar ger större medveten kraft, kan till och med påverka materia.

Fysiken Dean Radin har gjort experiment med materia och dess av mångas förenade medvetandets påverkan (bla ”RNG:Random Number Generator”, en slags generatorkretsar). Det framkom att dess beteende förändrades genom tankar, känslor och intentioner och Radin anser därmed att ”detta pågående experiment antyder att som massmedvetandet rör sig, så rör sig också materien”.

”Panpsykism”, den ”besjälade verkligheten”, att allting, även materia har ett medvetande, kan mången uppleva; medvetet betrakta ett grässtrå, det ”talar till dig” , förenas, bli ”ett”. Kanske ska vi tänka efter vad vi fyller våra medvetanden med, mörker eller ljus, eller varför inte Agape Kärlek!

Text: Carinne Löfgren-Williams

Regler för kommentarsfältet: Du har personligt ansvar för vad du skriver. Nedsättande kommentarer raderas. Max ca 300 ord och tre externa länkar. Läs mer

6 KOMMENTARER

  1. Mina favoritämnen!
    Jag är väldigt engagerad i samhällsfrågor av alla de slag, särskilt i dessa tider, men dessa(andliga, existentiella,själsliga)ligger som ett fundament för mitt varande.

    Det finns inget land som är så trög-rott som Sverige, det är som att försöka ro existentiella frågor i sirap med en roddbåt..
    Kanske välfärdens baksida är materialism och yta? Döden är bortrationaliserad för länge sedan och betraktas som ett ‘störande moment’ snarare än en del av livscykeln.

    Man uppfattas som lite flummig och lite ‘oddball’ än i dag när dessa ämnen kommer på tal(dock, toleransen har ökat, samt även intresset), men ibland häpnar man över den allmänt låga medvetandenivån.

    Jag har befunnit mig i sällskap av högt medvetna personer i stora delar av mitt liv, och de flesta, de av riktigt hög kaliber, har jag träffat i U.K. Detta i samband med att jag bott i både Glastonbury, Chiseldon och Drumnadrochit.

    I Chiseldon/Wiltshire så hade vi mer eller mindre sädesfältcirklar utanför köksdörren. Jag har gått i flera stycken, och de som påstår att de är gjorda av Doug&Dave(två lokala ‘pranksters’ och fyllon) är antingen i djup förnekelse, eller helt enkelt korkade.

    Jag har sett s k UFO:s vid ett flertal tillfällen i mitt liv, och känner många som gjort detsamma. Dessa vittnesmål kommer jag att ha föredrag om framöver, så jag lämnar detta omfattande ämne för stunden.

    Jag har även lämnat kroppen vid ett flertal tillfällen, och har t o m lyckats med bedriften att dö på operationsbordet för att sedan vakna till liv igen. Det var ett s k ‘mirakulöst återuppvaknande’, och anledningen var att det inte var ‘min tid’ ännu. Flera medium har sagt att jag har lite saker kvar att göra på Jorden innan jag får ‘åka hem’.

    Det som händer på Moder Jord nu har i allra högsta grad med människans uppvaknande att göra. Människosläktet går igenom en existentiell kris och härdsmälta.
    Vi måste gå inåt, svaren finns inom oss själva; Känn Dig Själv…♡Starborn☆

  2. Tack Torbjörn C! Ett väldigt bra inlägg! Jag är med Dig i vartenda ord! Framtiden ligger i händerna på dem som vågar och vill, och känner sig kallade, att i sanning upplysa allmänheten, om livet som är i uppvaknande nu. Vi måste se verkligheten, som inte bara är fysisk, utan lika mycket vem vi är inombords i förhållande till universum. Vi är elektriska varelser, kan både sända och ta emot…meddelande/budskap. Jag tror att vi lever i ett kaotiskt frekvensområde idag, där vi kommer att bli tvingade att ”lyftas” in i kärleken, för att inte gå under själsligt.

  3. Agape-kärlek i Bibeln:

    1 Korinthierbrevet 13 Nya Levande Bibeln (SVL)

    Kärleken är störst av allt

    13 Om jag talar alla språk, både i himlen och på jorden, men inte har kärlek till andra människor, så är jag med mina tomma ord bara en pratmakare som för oväsen.

    2 Om jag kan profetera och känner till alla Guds hemligheter och allt som ska hända i framtiden, men inte älskar mina medmänniskor, vad gör jag då för nytta med all min kunskap? Om jag har trons gåva, så att jag kan flytta på berg bara genom att säga ett ord, men inte har tillräckligt med kärlek till andra så är jag ingenting värd.

    3 Om jag ger allt jag äger till fattiga människor, och är villig att dö i min tjänst, men inte älskar dem jag är kallad att tjäna, så kommer mitt arbete inte att ha något som helst värde.

    4 Kärleken är tålmodig, god och hänsynsfull, aldrig misstänksam eller avundsjuk, aldrig skrytsam eller stolt,

    5 och aldrig överlägsen, självisk eller fräck. Kärleken kräver inte att få sin egen vilja fram. Den är inte irriterad över andra, inte lättretad och den lägger knappast märke till när andra handlar fel.

    6 Den är aldrig glad över orättvisan, men gläder sig när sanningen segrar.

    7 Kärleken är trogen vad det än kostar. Den förväntar sig alltid det bästa, hoppas i det längsta och är beredd att uthärda allt.

    8 Alla de andliga gåvor som Gud ger kommer en dag att ta slut, men kärleken lever vidare i evighet. En dag kommer gåvan att profetera att upphöra, de många språken att tystna och kunskapen att ta slut.

    9 All vår kunskap och allt vårt profeterande är bara detaljer i en underbar helhet och har därför sin begränsning.

    10 När vi en gång ser den fullkomliga verkligheten, behöver vi inte längre dessa gåvor, som trots att de är underbara ändå är otillräckliga.

    11 När jag var barn talade och tänkte och resonerade jag som ett barn, men sedan jag blev vuxen sträcker sig mina tankar mycket längre och jag har lagt av det som är barnsligt.

    12 På samma sätt kan vi bara se och förstå en del av Guds storhet nu. Det är som spegelbilden i en orolig vattenyta. Men en dag ska vi se honom i hans fullhet, ansikte mot ansikte. Allt det som jag nu vet är ofullkomligt, men då ska jag veta allt precis som Gud vet allt om mig nu.

    13 När allt annat går under finns tre saker ändå kvar – tron, hoppet och kärleken – men störst av dem är kärleken.

  4. Det är säkerligen trevligt för människor att ha dessa diskussioner och Carinne Löfgren-Williams verkar vara en fantastiskt människa, oerhört kreativ men här går texten en smula för långt.
    Här blandas stort och smått, om varandra; en mismatch av tro och så kallad vetenskap, byggd av en obildad människas snuttifiering av populärvetenskapliga påståenden, som möjligen kommer från källor så som t ex ”illustrerad vetenskap” eller dylikt. Artikelförfattaren har inte ens bemödat sig det minsta om att sätta sig in i sakernas yttersta tillstånd.

    ”Är Universum verklighet”? I allra högsta grad, men här finns trots allt lite olika teorier. Först har vi den så kallade standardmodellen. Standardmodellen, inom partikelfysik, är en modell som karakterisera och beskriver de minsta partiklarna och deras interaktioner genom den elektromagnetiska svaga och starka växelverkan med hjälp av kvantfältteori; dock utesluter den gravitationskraften. Tänker inte gå in djupare i detta, utan det är upp till medborgarna själva att förkovra sig vidare. Men åter till grundfrågan: Är Universum verklighet? Vad menar egentligen artikelförfattaren? Att universum skulle vara overklig? Hur skulle vi i så fall kunna bevisa detta, men jag skall göra ett försök här.

    Hologramteorin – universum som illusion? Kortfattad består av pixlar som bygger upp den tvådimensionella bilden till en tredimensionell bild. Det var när fysiker försökte lösa svarta hålens informationsparadox (paradoxen säger att fysisk information kan försvinna permanent i ett svart hål). Om jag förstår detta rätt, så skulle det hänga ihop på följande sätt. Sugar man ut all luft ur ett rum uppstår vakuum. I vakuum uppstår kantfluktuationer: enkelt och kortfattat att partiklar och antipartiklar möts och förintas i samma stund – en tillfälliga energiförändring sker, och sker hela tiden. Hawkingstrålning säger att svarta hål avdunstar (värmestrålning) och att det som kommer ut, måste då ha högre hastighet än ljuset, ty ett svart hål har en sådan stark gravitation att inget sipprar ut – inte ens ljus – där av namnet svart hål – det som kommer ut strålar bort. Till slut skulle det svarta hålet helt upplösas. Det som färdas fortare än ljusets hastig, måste också gå baklänges i tid. Men att svarta hål skulle försvinna spårlöst strider mot den fysikaliska principen om bevarande av information och energi. Avdunstar det svarta hålet så försvinner även informationen om allt som ramlat in, då bryts länken mellan det förflutna och det som komma skall, något som fysiklagarna strängt förbjuder. En lösning på paradoxen skulle kunna vara är den holografiska principen. När vi tittar på en tv-skärm ser vi en tredimensionell värld, trots att skärmen är platt. På avstånd ser bilden naturlig ut, men på nära håll tappar bilden sin skärpa – i stället framträder enstaka bildelement, pixlar. Om världen är ett hologram så bör rumtidens pixlar kunna avslöjas på motsvarande sätt. Kruxet är att pixlarna kan antas vara extremt små – tio biljoner biljoner gånger mindre än en atom. Om teorin stämmer skulle därmed informationen om allt som faller in i ett svart hål ”sparas” i det svarta hålets händelsehorisont, (två dimensioner) vilket löser paradoxen. Är universum verklig? Vad menar vi med verklig?

    Sedan ha vi detta med ”gud”. Gud som vi uppfattar (de ambrahamitiska religionerna som uppfattar ”en” gud) är en tämligen modern uppfinning som i sin tur bygger på hela mänsklighetens nedärvda arketyper. Detta gick upp för mig när jag nyligen läste Mircea Eliade bok: ”Myten om den eviga återkomsten. Arketyper och upprepning”. Den forntida människan såg allt i cykler. Ett sätt att stycka upp världen samt se allt som att allt återkommer och till slut återgår till sin början – en idealistiskt början, då allt var gott. För mig framstår detta som ett sätt att uthärda livet alla plågor. Detta tankegods kommer från människan själv. Hon studerade naturen, med årstidsväxlingar. Dag går och natt och ersätts av ny dag osv. I naturen händer inget nytt. Teorin om återkomsten kan man finna ända från Platon, Aristoteles, Plotinos osv, som fått det av i sin tur av ursprungliga Mesopotamisk mytologi. Inget nytt undre solen med andra ord. Jesus återuppstår, kommer från detta arvegods. Det allra, allra tidigaste spåren efter människan, när människan blev människa, var när hon började att studera stjärnor och plitade ner kalendern och styckar upp tiden och skeendet och varande i cykliska år. Gemensamt är i vart fall att många myter siar om att till sist kommer frälsaren och vi återgår till himmelriket där allt började och då allt var gott. Detta ser man för övrigt fortfarande i diverse konspiratoriska teser om bland annat NWO. Att makten tar total kontroll, men faller till sist och på uppståndelsens dag skall ond skiljas från god, vilket jag anser är trams. Det totala totalitära kommer alltid att segra genom sin överlägsna förmåga att organisera sig; tills en revolution uppstår och nya makthavare intar gamla makthavares plats. I mellantiden upplever människor ett rus av frihet, som sedan bleknar bort när makten tar över igen. Så var det t ex när USA bildades. När internet kom, efter arabiska våren osv, osv. Så rullar det på. Vem som är god och ond, bestämmer segraren tills dess denna eller dessa faller och intas av nya herrar som gör andra bedömningar av vad som är ont och gott.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here