Staten: Kriminalisera journalister som skadar Sveriges relationer till andra länder

En ny statlig utredning föreslår att svenska medier och journalister som avslöjar nyheter som skadar Sveriges relationer till andra länder och organisationer ska kunna dömas för spioneri. Brottet rubriceras “utlandsspionage”. Förslaget möter nu hård kritik. 

Text: Torbjörn Sassersson, redaktör | Denna artikel är en rewrite av en betalartikel i DN. Du kan därför läsa den gratis på NewsVoice, som lagt till egna kommentarer märkta med “red anm”.

Lagförslaget handlar om att svenska mediers rapportering och avslöjanden kan försämra Sveriges samarbeten med organisationer och andra länder, och att det ska  jämställas med spioneri.

Johanne Hildebrandt är en av Sveriges mest erfarna krigskorrespondenter. Hon har  rapporterat från krigen i Jugo­slavien under 1990-talet, Irak och Afghanistan, där svenska trupper medverkat under ledning av NATO.

Hildebrandt säger till DN:

“Det är ofattbart. Det här förslaget hör inte hemma i en demokrati där en fri press är en av hörnstenarna. Detta är en farlig lagstiftning som makthavare i framtiden kan använda hur som helst”.

“Lagändringen kommer att omöjliggöra krigsrapportering från fältet. Om jag följer svenska trupper och ser hur USA bombar en by så att civila dör, så kan min rapportering kriminaliseras därför att den stör Sveriges relationer till USA.”

DN skriver att Sverige ständigt deltar i diverse fredsinsatser som leds av FN, NATO eller EU.

En sak är klar. Om svenska soldater eller stridsflyg dödar civila i det land som attackeras kommer Sveriges relationer med det landet att försämras. Medier har förmedlat att Sverige deltar i tvivelaktiga krig och militära insatser samt att Sverige säljer vapen till andra länder, vilka hamnar i krigszoner. Frågan är om detta lagförslag i själva verket är ett skydd för vapenfamiljen Wallenberg och svensk försvarsindustri i relation till USA (red anm).

Bakgrunden till det nya lagförslaget är att om någon spionerar mot en internationell organisation så täcker dagens svenska lagstiftning inte in det. Enmansutredaren Runar Viksten la därför 28 september fram detta lagförslag. Syftet är att förhindra att Sveriges relationer med att annat land eller en internationell organisation inte ska kunna skadas.

DN skriver att det betyder att:

“…den som allvarligt skadar Sveriges relationer med att annat land eller en internationell organisation ska kunna åtalas.”

“Enligt lagförslaget ska den som begår ”spioneriliknande gärningar” och som orsakar ”avsevärd” skada för Sveriges relationer straffas. Två nya brottsrubriceringar föreslås: dels utlandsspioneri med fängelsestraff i upp till fyra år och dels grovt utlandsspioneri med upp till åtta års fängelse.”

“Den” betyder i det här sammanhanget den journalist som skriver artikeln (red anm).

Johanne Hildebrandt säger att det är svårt nog att rapportera från krigsområden. Det krävs redan tillstånd för svenska journalister att få följa svenska trupper utomlands. Den nya lagen innebär minskad insyn och vem ska avgöra vad som kan skada Sveriges relationer? ­Militärer kommer att försöka undvika journalister av rädsla för att göra fel, befarar Hildebrandt.

Mikael Holmström på DN skriver sedan något anmärkningsvärt i sin artikel:

“Utredningen lägger stor vikt vid att andra länder använder journalister för spionage. Exempel som nämns är amerikanska underrättelseorganisationen CIA och ryska propagandamedier som RT, vilka sprider desinformation.”

DN uppger alltså att både RT och CIA sprider desinformation via journalister (red anm). 

Nils Funcke, VD för Utgivarna, som är en intresseorganisation som företräder Sveriges tidningar, tidskrifter, radio- och TV-kanaler ifrågasätter också lagförslaget.

Funcke säger:

“Om man läser utredningen så finns det inte ett enda konkret exempel på att Sveriges deltagande i internationella insatser skulle ha skadats av att man publicerat uppgifter som kan ha varit hemliga i andra länder. Ska man göra lagändringar ska det finnas ett klart och tydligt motiv”.

Regeringens utredare Runar Viksten slår ifrån sig. Han anser att kritikernas farhågor är ”klart överdrivna”.

“Det är ju inte bara svenska medier som faller under straffbestämmelsen för utlandsspioneri. Att tro att enbart utländska medier skulle utnyttjas för spioneriliknande syften är nog aningen naivt”.

Nils Funcke kontrar med att det fokus som Vikstens utredning haft är för snävt. Funcke säger till DN att  Sverige har en tradition att grundlagar inte ska kunna ändras på förslag av en ensamutredare. Han menar att denna utredning borde ha skett med en parlamentarisk kommitté med huvuduppdrag att ta till vara yttrandefriheten.

“Här har det varit en ensamutredare med ett helt annat perspektiv, där det viktiga varit att skydda Sveriges deltagande i internationella insatser. Redan på den grunden borde regeringen säga nej till den delen av förslaget”.

Mikael Holmström på DN skriver att utredningens förslag innebär att: “grundlagens skydd för att anskaffa och meddela uppgifter för publicering inte ska gälla vid utlandsspionage”. Han fortsätter med påpekandet att idag gäller meddelarfrihet vilket betyder att den person som delgivit en journalist uppgifter om missförhållanden inte får efterforskas av myndigheterna.

Nils Funcke säger till DN att meddelarfriheten är oerhört centralt för att uppgifter om maktmissbruk, övergrepp, mutaffärer, korruption, säkerhetsläckor inom IT har kunnat avslöjas.

Holmström skriver sedan att svenska myndigheter redan visat prov på att inte följa lagen. Som exempel nämner han att när SvD år 2008 rapporterade om att striderna i Afghanistan var häftigare än vad Försvars­makten uppgav, för­sökte Försvarsmakten spåra (läsa) mail mellan svenska journalister och soldater.

Svenska mediers avslöjande som i framtiden kan vara olagliga

DN ger exempel på några artiklar som skulle kunna klassas som olagliga i och med det nya lagförslaget:

• EU-länder kritiserar 2001 EU:s ordförandeland Sverige för att hemliga uppgifter i EU publicerats i en svensk tidning.
• Svenska och franska specialförband deltog 2003 under stor sekretess i EU-styrkan Artemis i Kongo och 2008 avslöjade SVT hur svenskarna bevittnat att en ung kongoles torterats av franska militär.
• Svenska Dagbladet avslöjade 2008 hur en stor planerad EU-styrka på 60 000 militärer skulle ­sättas samman.
• SR avslöjade 2014 hur Sverige försökt påverka opinionen inför den schweiziska folkomröstning om Gripen. Affären blev inte av. Relationen till Schweiz och Sveriges försvar skadades, enligt Utlandsspioneriutredningen.
• DN avslöjade 2015 att den första svenska FN-truppen i Mali, som består av ett specialförband som omges av hård sekretess, led av matbrist och tvingades ransonera. Försvarsmaktens ledning reagerade med irritation och FN-högkvarteret i New York kritiserade svenskarna för läckan.

Enmansutredare var chefsrådman Runar Viksten som tidigare varit ordförande i Underrättelsedomstolen som godkänner FRA:s avlyssning. Utlandsspioneri­utredningen överlämnades till regeringen den 28 september 2017. Justitiedepartementet har sänt utredningen på remiss. Alla svar ska vara inne senast den 12 februari 2018.

Betänkandets titel är ”Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i”, SOU 2017:70.

Rerwite: Torbjörn Sassersson

Relaterat

• The Local: Proposed new law could see Swedish media prosecuted for espionage
• Regeringen (2012): Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet Ett förstärkt skydd för Sveriges säkerhet
• DN: Massmediernas nyheter kan straffas som spioneri