Kampanjen #Metoo är missriktad och destruktiv för kvinnor

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 11 december 2017
- NewsVoice redaktion
"Fifty shades of darker" (2017) - Foto: Doane Gregory, Universal Studios
"Fifty shades of darker" handlar inte om #metoo - Foto: Doane Gregory, Universal Studios
“Fifty shades of darker” (2017) – Foto: Doane Gregory, Universal Studios

DEBATT. #Metoo har lyfts fram som ett genombrott för kvinnors rättigheter och en uppgörelse med förtryckande patriarkala maktstrukturer. Tyvärr är uppmärksamheten missriktad och i slutänden huvudsakligen destruktiv för de kvinnor som tror sig tjäna på den.

Text: Ann Bergström | #Metoo på Twitter

Vi har sett hur hundratals kvinnor trätt fram och berättat om oönskade sexuella närmanden. Nyanserna är få i dessa beskrivningar. Männen är okontrollerade våldsutövare och deras handlingar spontana och oftast utan sammanhang. Självklart är oönskade sexuella närmanden brottsliga och omoraliska, men de kvinnor som oreflekterat identifierar sig som värnlösa offer utgör inte bara ett juridiskt och journalistiskt minfält för omgivningen, de går även själva miste om en viktig möjlighet att utveckla sig som vuxna och medvetna människor.


Utan att bedöma de enskilda fall som omtalas kan man ändå fråga sig hur alla dessa kvinnor hamnade i så utsatta lägen och blev så ”tagna på sängen” av de situationer de beskriver. De övergrepp som beskrivs är ytterst viktiga att lyfta fram, men utan kontext blir de del av ett absurt brottsgalleri utan egentligt värde.


 

  • Varför kände sig dessa kvinnor nödgade att utföra sexuella handlingar som lämnat livslånga sår?
  • Varför upplevde de sig som oförmögna eller ovilliga att säga ifrån?

I ljuset av det komplexa maktspelet mellan könen och förvisso även i kölvattnet av populära skildringar av sexuella preferenser med tydliga inslag av tvång, som ”50 Shades of Grey”, är det obekvämt men uppenbart att det finns en kvinnlig komponent i övergreppen som ytterst sällan omnämns. Det är lika uppenbart att denna ensidighet i diskussionen minskar möjligheterna till verklig förändring, i synnerhet för kvinnorna.

  • Varför hamnade kvinnorna i dessa situationer?
  • Vad var det som fick ambitiösa skådespelerskor att åka hem till Harvey Weinsteins ”Casting Couch” och efteråt hålla tyst om det som hänt där?
  • Hur kände de kvinnor som haft sex med sin chef och sedan fått en befordran?
  • Eller de som flirtat och blivit överrumplade av en överdrivet aggressiv respons?

Detta sätt att se på saken är självklart inte detsamma som att ta ifrån män rättmätigt ansvar för sitt omoraliska handlande, det är snarare att ge kvinnor makt att ta ansvar för sin del av situationen. Detta är att förflytta kvinnor från en utlämnad och maktlös offerroll till att bli deltagare i en större mognadsprocess där de blir tvungna att acceptera och utveckla sidor hos sig själv som de annars inte hade gjort. Därmed kan de förändra sig själva och sin omgivning.

Kampanjen #Metoo gör kvinnan till ett offer

Många kvinnor utsätts utan egen förskyllan eller aktivt agerande för överfall och tvång, detta handlar inte om dem. Många andra blir nu säkert rasande när de inte i lugn och ro kan gömma sig bakom en bekväm och endimensionell offerroll. För sin egen skull borde de acceptera att de varit deltagare i en mångfacetterad men omogen process som fått destruktiva konsekvenser.

Män har såklart sin uppgift utstakad. Men kvinnor måste också ta sitt ansvar, gå igenom de obehagliga slutsatser som står till buds, och därigenom utvecklas som människor. Både män och kvinnor skulle tjäna stort på detta.

Text: Ann Bergström

Relaterat

Donera till NewsVoice

Så här kan du stötta Newsvoice

Tags: #Metoo
  • Virtanen om drevet: “Det var en medial lynchning. Ett drev som kände blodvittring och som det var omöjligt att värja sig mot. Jag önskar inte ens min värsta fiende en liknande helvetesupplevelse”.

    http://www.corren.se/nyheter/linkoping/virtanen-har-raddat-mitt-liv-om5313847.aspx

    Har Virtanen själv drevat? Virtanen ledde hatdrevet mot Marcus Birro, för denne givit uttryck för fel åsikter och dessutom blev av med alla sina uppdrag. Bla hånar han Marcus Birro när denne blev av med jobbet:

    “Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd & föraktad.
    I brist därpå @MarcusBirro.
    #hjalmar”

    https://twitter.com/fvirtanen/status/540969057257021442

  • Någon som såg UG angående Virtanen https://www.svtplay.se/video/18177558/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-metoo-och-fredrik-virtanen-metoo-och-fredrik-virtanen gör det.

    Har tidigare förutsagt att Virtanen kommer att göra comeback i rampljuset, men inte Timell. Orsaken är att Virtanen vet hur medierna fungerar som varande journalist samt förstått vitsen med att odla betydande kontakter med diverse makthavare. Belysande att se hur knäckt Virtanen nu är (gäller för övrigt alla som blivit utsatta för ett mediedrev) Ha i åtanke att han, Virtanen, själv drevat åtskilligt i sin tidigare upphöja position och nu får smaka på sin egen medicin. Det kan inte vara roligt att hängas ut som varande förtryckande sexistisk person. Virtanen säger sig nu skriva på en bok. Kanske han drar igång en volontärrörelse för medieoffer dit människor i kris kan ringa?

  • @Jon, 🙂

    Jag kan inte låta bli att svara på din kommentar. Nu har inte jag läst mer än vad som newsvoice har publicerat angående kvinnornas uttalanden på metoo, men jag KAN garantera dig att det inte finns en enda kvinna på denna planet som skulle reagera negativt om vilken man som helst gjorde det du skrev:
    ” Hålla upp dörrar, dra ut stolar, ge gåvor, blommor till semiokända män, uppvakta, ge komplimanger, ta första stegen till fysisk kontakt osv…”

    Det är ett faktum att ingen gör detta idag. Det är mannens skyldighet att uppvakta. Därefter kan kan förvänta sig allt från en kvinna, men först skall han vinna hennes respekt och hjärta. Om man inte kan göranågot så enkelt som det du skrev då är man inte värd varken sig närhet, kärlek eller att få barn.

    För det första skulle jag nästan vilja publicera min chatt-historik från dejting sidorna då jag försökt hitta partner. Folk ljuger om sin längd, sin ålder, det pratar om huruvida det skall slickas och ha sex innan ens man har hört varandras röst eller setts i ögonen. Att kontakten är ytlig och materiel och alla profil ser massoroducerade och identiska ut… vetej hurdet ser ut på kvinnornas avdelning, men det är nog likadant.
    Avsaknaden av grundläggande vett och etikett, samt respekt och förståelseförmåga är häpnadväckande, tycker jag. Sorry, jag önskar min erfarenhet var mera positiv.

  • Håller med angående flirtandet. Kvinnor bör från och med nu ta initiativet till kärlek och flirt, ta första steget, (våga) göra bort sig osv. Nu riskerar man att få sparken och livslång och efter-döden- förnedring på nätet, om man beter sig klumpigt eller säger “fel” ord vid intresse för någon som kanske inte är intresserad tillbaka., som man. Ut och jaga män nu kvinnor! Överallt i samhället, på alla slags arbetsplatser och institutioner, tack! Om mänskligheten ska fortleva, typ. Skojar inte , svenska kvinnor är sämst i Europa på att visa intresse, iaf dem i Stockholm, är min erfarenhet. Nu är det dags för en revolution på det området också, tack! Knepigt att man ska behöva tjata om det förresten, det borde ju komma som en naturlig reaktion hos kvinnor på Metoo. Vill ni inte ha män efter er, intresserade av er, så får ni gör det män fått göra i alla tider. Hålla upp dörrar, dra ut stolar, ge gåvor, blommor till semiokända män, uppvakta, ge komplimanger, ta första stegen till fysisk kontakt osv.. Ni är så jäkla dåliga på allt det där!

  • Ja du Peter, det flörtandet jag har upplevt har jag jag inget emot att det dör ut. Kanske bör det civiliseras lite då män visar sig intresserade lite mer i kvinnans själ. Må den fysiska kontakten vara otroligt viktig, men när allt snurrar runt det blir kvinna-man relationen väldigt yttlig och destruktiv. Att vara flörtig är en läggning. Det finns sådana kvinnor och har alltid funnits. Det skulle vara roligt om folk vore lite mindre känsliga och kunde skoja, flörta och umgås utan att flippa ur för det minsta lilla.
    Vilken kvinna jag än känner i Sverige så skulle hon välja av två män med samma egenskaper – den svenske, för att man litar på undermedvetet den typen av man som hon är uppvuxen med. Så jag tror inte att svenska män är så utsatta pga sitt ursprung i sitt eget land, däremot bristen på förmåga att komma i kontakt med kvinnor på rätt sätt kan ställa till det. Det finns böcker om hur man bete sig som en gentleman för de som inte har det naturligt.

  • Det ska bli intressant att se hur kvinnor reagerar när nu män inte längre vågar flirta. I alla fall inte svenska. Kommer dom att börja ta initiativet eller dör flirtandet ut?

  • Hej Erik,

    Vad är manipulation? Att övertala någon omedvetet att de vill göra något som de hade ingen aning att de vill. Hela reklamindustrin bygger på det. Det är så att kvinnor och män har av naturen väldigt olika psyke. Att vara ärlig med män (i ett parrelation) leder ingenstans visar min erfarenhet av några relationer under 22 år. Alla mina kvinnliga bekanta med fungerande relationer är rätt manipulativa. Det handlar om att säga det man förväntas höra och reagera det mannen vill få som reaktion – inte att vara sig själv. På det viset spelar många kvinnor en roll av en spegel som i Snövitt. Att öppet blotta sin fria vilja för en man kan ofta leda till konflikt. Att leva i krig med andra könet är inte konstruktivt. Män vill bestämma och det minsta de känner att maktbalansen blir rubbat, så blir det problem. Så ja – det grekiska ordspråket handlar om att smeka sig till besluten. Det är en kost och om man kan det så är man inte feminist. 😉

    Nu är vi inne på feminism… Hur har du tänkt bekämpa feminismen, Erik?
    De extrema feministerna du hör och ser är ofta traumatiserade och programerade människor vars erfarenhet är förkastlig. Nästan alla lesbiskor och bisexuella jag känner bär på en mindrevärds komplex där de aldrig fått bekräftelse eller kärlek av en man, det är sexuella trauma och förnedringar bakom deras hat.
    Det är lite naivt av många väldigt intelligenta män som dig att tro att denna trauma kan bekämpas med verbalt krig och angrep. Att förlöjliga någons lidande som yttrar sig i hat blir inte konstruktivt.
    Feminism slutar när hon träffar – the man. Enligt mig är de flesta individer som vräker ur sig manshat helt förlorade. På det viset kommer de aldrig att finna en partner för att föra vidare sina gener och förverkliga sig som mödrar vilket en av kvinnans viktigaste roller i det här livet (dock inte enbart). Så deras manshat är så slälvdestruktiv så det finns inte. En kvinna som genuint avskyr män kan aldrig njuta av en mans sällskap genuint, vad blir det för tillvaro då? De skapar sitt eget helvete. Så jag tänker inte egna energi att bekämpa frministerna. Jag bara observerar dem för de är nyttigaste idioterna i kulturmarxismen. Det konstruktiva sättet att bekämpa galenskapen är att finna en likasinnad partner och bygga egen kärnfamilj där man framstår som gott klassisk förebild för nästa generation.

  • Stella: Tycker att det gamla grekiska ordspråket var rätt vitsitt, och stämmer nog för många förhållanden, samtidigt som det låter som om kvinnor manipulerar männen? I så fall kan jag säga att om kvinnorna är halsen och männen huvudet, så är det enbart med mannens goda minne som han vrider huvudet åt det håll kvinnan vill.

    Jag delar inte din syn på att det är meningslöst att problematisera feminismen, utan tror mig veta att det endast via dekonstruktion som vi kan förstå, och på så viss bli befriade från manipulation till skillnad från att vara högst medveten om vad som påverkar oss. För alla är vi ständigt utsatta för påverkan. Tanken att allt är en konstruktion, är minst lika gamla som människan själv och är ingalunda någon ny företeelse. Gör man en vana av att dekonstruera alla påstådda konstruktioner (som att lösa korsord ungefär) kryper oftast manipulationens dolda och dunkla syften fram i öppen dager och förtrollnings upphör.

    Ett ex.

    Om feminister väljer grupp i samhället som inte skall omfattas av empati (gruppen män – företrädesvis svenska män) och tillämpar detta kollektivt och håller trycket uppe hela tiden, tappar till slut den gruppen empatin med sig själv. Tänk dig själv om du bemöttes av sarkasmer i livets alla utsatta situationer bara för att du är kvinna? Jämför feminismens mantra: “Kränkt vita män”, underförstått att det är patetiskt att en besutten, privilegierad grupp ska tycka synd om sig själv; samtidigt proklamera eget monopol på kollektiv empati för kvinnors utsatthet. På detta sätt skapas i slutändan ett hat. Detta hat riktar sig, i bästa fall, inte mot kvinnor men mot feminister och det är just hela poängen med strategin. Ju mer hat som män visar mot feminister, ju mer feminism kräver feministerna som en motpol mot hatet, som dem själva skapat genom att kollektivt hjärntvätta alla att empati för mäns utsatthet skall vi inte ägna oss åt – inte kan vi visa empati mot en grupp som hatar. Gå ut på Flaskback och sök upp diskussioner om feminism, så kommer du att finna att hatet bland män flödar mot feminister. Få män klarar att undvika den fällan. Det låter sig endast göras om du dekonstruera feministisk social konstruktion. Detta är orsaken till att medierna så ofta eller ständigt talar om hat i samhället. De behöver heller inte säga vilken grupp som hatar, det är redan inplanerat i vårt undermedvetna. Det är orsaken Stella, till min text om feminism. Om vi någonsin skall få ett samhället där inte män ställs mot kvinnor, utan där vi samarbetar och respekterar våra olikheter, börjar den kampen i problematisering av samtliga ismer och ideologier.

  • Om “fenomenet” #Metoo kan man verkligen prata och diskutera hur länge som helst känns det som och det mesta som kommit upp till ytan i dess kölvatten måste betraktas som väldigt bra och positivt. Att manliga auktoritära knäppjökar och trakasserare av allehanda slag nu åskådligörs i allmänhetens ljus, måste verkligen vara ett sånt otroligt “hallelulea moment” inom alla kvinnor så till och med idol Kirsti Tomita skulle bli knäsvag. Även för oss schyssta, trevliga och vänliga män som inte vill kvinnor (och alla människor) annat än bara det bästa, står vi och applåderar och ropar högt: “go and get them girls, kick there balls off!!”

    Men, i denna euforiska stämning att hänga ut alla svinpälsar till män i det offentliga, finns det dock flera olika aspekter av denna “kvinnorörelse” som trots allt inte är helt lyckade, vilket den eminenta krönikan här ovan speglade väldigt bra. För hur det än är, så är det ett obestridigt faktum att varje människa både skapar och har ansvar för sitt eget liv. Punkt slut. Vi kan alla argumentera oss blåa om inom #Metoo rörelsen – och i vilken debatt som helst f.ö – att just “vi själva” aldrig gör några fel utan det alltid är “någon annan” som gör något “mot oss” som vi varken gillar, har bett om eller önskade skulle ha hänt. Det är väldigt lätt att göra så, nästan som en inbyggd “självförsvars instinkt” inbyggt i det mänskliga sinnet, som lätt och automatiskt utlöses vid minsta händelse och där ansvar för det inträffade utkrävs av motparten.

    Men faktum är att det finns ingenting som händer av en “slump”, av misstag eller helt av annan människas förskyllan, för ALLT som händer i varje människas liv har man SJÄLV varit med och skapat. Omedvetet eller medvetet, på ett sätt eller ett annat men oavsett har man varit med att skapa det. (attraktionslagen, “law of attraction”). Och man har skapat det på ett eteriskt plan först långt innan det har blivit till en fysisk manifesterad verklighet, på ett sätt som de flesta människor fortfarande inte förstår eller har några som helst kunskaper om.

    Detta betyder självklart dock INTE, att kvinnor någonsin velat bli utsatta av sextrakasserade svinpälsar till män MEDVETET, men det betyder dock ända att den starkaste summan av alla sammanlagda tankar en kvinna har tänkt, haft åsikter om och starka känslor ang i många år – rörande män, sex, sin egen status, sin egen självkänsla, herarkier, rädslor på jobbet m.m – har på något sätt, medvetet eller omedvetet manifesterats till en fysisk “situation, händelse, tillfälle, oväntad utgång” etc som många kvinnor nu genom #Metoo rörelsen vittnar om “har drabbat dom” och där dom känner sig som “offer” för någon annans “skapande” i deras eget liv.

    Min uppmaning till alla kvinnor är därför: Ni är inga offer! Verkligen INTE! Ni är alla fantastiska underbara människor som helt själva skapar era egna liv och om ni gör det med “medveten närvaro” så kommer allt ni skapar med era tankar bli till de mest fantastiska fysiska upplevelser ni kan tänka er. Men om ni någon gång även i framtiden råkar skapa “omedvetet” och genom det råkar attrahera till er en svinpäls till man, var bara lugna, nu har ni hela #Metoo rörelsen i ryggen plus är ivrigt påhejade av oss andra män ropandes: “go get them girls, kick there balls off”!

  • Jag var positiv till Kampanjen #Metoo, av flera orsaker. Dels att kvinnor har samma självklara rätt till tolkningsföreträden, kring egna upplevelser. Dels att chefer som beter sig illa skall bort från våra arbetsplatser. Om 17 kvinnor går ut och alla vitnar om liknande övergrepp och kränkningar kring en och samma person, tycker inte jag det är konstigt om personen (man eller kvinna) entledigas.

    Ju fler kvinnor, och män, som klev fram ju tydligare blev den tystnadskultur som mediecheferna själva stod för. På TV4 var kvinnliga chefer dessutom i majoritet. Kampanjen #Metoo drevs av sociala medier som drev på gammalmedierna att granska sig själva. Mycket bra. Nå, granskningen gick inte så långt av Bonnier och Schibsted tystnadskultur som vi hoppas. Nu har medierna vänt på #Metoo, och den egen rannsakningens tid är förbi. Medierapporteringen kring #Metoo riktas inte alls uppmärksamhet till de egna tysthetskulturerna, som krattade manegen och höll män som Timell och kvinnor som Lotta Brome bakom ryggen. Alla visst men ingen vågade göra något. De få som vågade anmäla åkte i regel själv ut. Tycker fortfarande att #Metoo är mer positivt än negativt. Makten när den inte mogen för ansvar måste granskas ställas in för skranket.

  • Erik, man kan mäta ihjäl sig på vem som lider mest… på något sätt så hamnar man i samma ankdamm som feministerna och slösar sin energi på en meningslös kamp. Kvinnor har makt och har alltid haft. De flesta däremot lider av kunskapsbrist och inre styrka för att utnyttja sin makt.

    Ett grekiskt ordspråk om familjen som är hela samhället i mindre mastab:

    Mannen är familjens huvud – kvinnan är nacken. Hon bestämmer vilken riktning huvudet skall vända sig i. 😉

    https://www.google.se/search?source=hp&ei=a4ovWsSkNsuS6AS82IngAQ&sjs=3&q=william+golding+citat&oq=golding+citat&gs_l=mobile-gws-hp.1.0.0i22i30k1l4.1024.7861.0.9275.13.13.0.0.0.0.185.1242.9j4.13.0….0…1.1.64.mobile-gws-hp..0.13.1241…0j5j0i131k1j0i10k1j0i22i10i30k1j0i19k1j0i22i10i30i19k1.0.cyja8kQNvEk#imgrc=IkTqRvGH3kLmxM:

  • Ann Bergström: Du skriver och uttrycker dig bra, med god preposition i språket.

    Låt oss anta att feminismen (i alla dess olika former) är den rörelse bland kvinnor som gett dem större, mer, flera samt bättre möjlighet till inflytande i samhället – låt oss anta det bara, utan att intellektualitet utmana idén. Framgången med det feministiska verktyget, ligger i svårigheterna för män att bemöta dess dolda underliggande hög av olika strategiska irrgångar, som jag här kort ska redogöra för. Du skriver att: “Kampanjen #Metoo gör kvinnan till ett offer”. Varför ändra på ett vinnande koncept? Offerrollen är en hörnsten inom feminismen; att konstruera kvinnan som offer – mer lidande än mannen samt få alla med på tåget: kvinnor är offer som skall hjälpas och skyddas. Män är förövare som skall ta ansvar (i bästa fall) eller straffas om inte annat så dels kollektivt för att dem tillhör en privilegierad grupp och (av någon dunkel anledning) dels för att alla män samtidigt är kollektivt skyldiga till att kvinnor är offer = könsmaktsordning = kvinnors underordning och mäns överordning = könsmaktsordning. Cirkeln sluts. Utan detta axiom faller hela dess konstruktionen samman. Denna förkörsrätt till offerrollen är central, och får inte ifrågasättas eller på annat sätt problematiseras.

    Skruvar man upp den emotionella temperaturen, tvingar man med rädslans hjälp samtidigt in människor i ett intellektuellt vakuum i valet mellan att stödja offret eller förövaren. Ett slags förenklat svart- eller vittänkande. Det går inte att jämföra subjektivt lidande mot ett annat subjektivt lidande, men vad vi kan göra är att räkna på det hela. Män är överrepresenterade i: uteliggarstatistiken, självmordsstatistiken. Drabbats mest av arbetsplatsolyckor, skadas och dör mest i trafiken. Har de tyngsta fysiska jobben och slits oftare och fortare ner. Mördas oftare än kvinnor mördas. Lever kortare. Blir oftare misshandlade. Är överrepresenterade på fängelser, på alkoholpolikliniker samt är i majoritet bland narkomaner. Manliga narkomaner är överrepresenterade i dödsfall relaterade till narkotika – män är kort och gått överrepresenterade i alla former av missbruk. Lägg till alla manliga offer i alla meningslösa krig. Så visst kan man problematisera kvinnan är det “största” offret i vårt samhällsbygge – hur vi än mäter det.

    I feministisk teoribildning beror kvinnors underordning på dolda patriarkala strukturer. Dolda för alla utom dem själva. Om feminismen ens erkänner mannen som det “största” offret i samhällsbygget, är det samtidigt på villkoret att männen håller upp det patriarkala strukturerna. Förövaren attackerar och förtrycker förövaren och är män offer, är dem offer för de egna patriarkala strukturer som dem själva uppehåller och förstärker, och då är dem ju inte offer, ty dem har sig själv att skylla.

    Varje framgångsrik kamp- och protestorganisation leder förr eller senare till makt. Annars vore den inte framgångsrik. Ett annat axiom är mantrat: ”Vi formas alla efter normen”. Normen är: vit-man-medelålders. Feministen Lars Ohly var preventiv när han föregick #Me too genom att offentligt gå ut med att han fanns på listen. Hans förklaring till hans vidriga beteende mot kvinnor var: “Jag är offer för det patriarkala strukturerna”. Som varande feminist och partiledare i ett feministiskt parti, hade Lars makten att riva ner alla patriarkala strukturer, men det lyckades han tydligen inte med. Det beror nog på att strukturerna var dolda.

    Min största invändning mot feminismen är dess brist på subjektteorier. Kvinnan ses som ett objekt av dem själva utan val – offer för normen – tvingad att följa normen. Män ses om objekt som väljer att begå övergrepp. Vi betalar alla ett pris för att anpassa oss. Är priset för högt? Varför då betala? Dessutom för något vi inte vill ha? Här ses inte kvinnan som subjekt; som en människa med fria val, utan som (offer) objekt. Män däremot är alltid subjektet (aldrig offer) och som varande subjekt väljer dem att förtrycka.

    Lås oss anta att vi fördriver och förintar de patriarkala strukturerna, så till den grad att ingen kan se dem mer – dolda eller icke dolda… För det första: Vore det önskvärt? Då upphör ju behovet av feminism. Men om vi gjorde det, skulle vi då som varande objekt välja andra urvalskriterier ( i frånvaron av från dolda strukturer) för att förtrycka den underordnade till den överordnades egen fördel?

  • Mycket bra skrivet om just de som utsattes för att komma längre i karriärstegen, an annan aspekt är den jag upplevde som ung och oerfaren läkare inom psykiatri , när jag av ren nyfikenhet gjorde ett interview med en våldtäksman som var inspärrat på 70 talet. På min fråga varför han våldtog var svaret det kommer över honom och då måste han göra detta. Där kom jag inte vidare, men på frågan hur han väljer sina offer fick jag följande svar: “Det är mycket enkelt, jag ser på kvinnor om dom slåss och skriker, dom väljer jag inte, jag tar dem som inte kommer att slåss och skrika. Jag följer dem och när tillfälle bjuds trycker jag dem i ett mörkt hörn, tar strypgrepp och våldtar dem. Det går utan problem.” På den tid som ung och oerfaren kvinna förstod jag inte hur han kunde se detta. För senare åren bevisade mig att när man har såväl en självsäker inre och yttre hållning blir man inte offer för våldtäkt, då risken att man värjer sg är för stor. Som ett rovdjur väljer förövaren de bytet som är lättast att ta.

  • Jag har länge påpekat att media och underhållningsindustrin är en orgie där man ”knullar” sig till succe om man inte råkar vara infödd i orgien, men så säger folk ofta: ”Det där säger du bara för du inte gjorde någon stor succe som artist”. Jag tycker att det är bra att Metoo grejen kommer. Kanske visar det för folk hur äcklig baksidan av livet som kändisar lever och alla önskar sig och dyrkar.
    Jag håller med till 100% med skribenten då i de flesta fallen är kvinnorna 100% medvetna om vad de gör. Att man ångrar sig efteråt kan man göra utan att vara offer. Alla måste ta sitt ansvar. Sex och utseende är hårt valuta och har alltid varit. Man kommer inte in överallt med det, men i rätt kretsar kan man komma väldigt långt.

  • En mycket bra observation av vekligheten. Att gå bortom de journalistiska “skopen” och se orsaken är det alldeles för sällan jag får läsa om. Tack Ann.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *