NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
DEBATT. Det har varit ett stormigt år för min del, inte minst eftersom jag bland annat ensam tvingats försvara mig mot den 75,000 man starka organiserade nätarmén #jagärhär, under handfast ledning av dess grundare Mina Dennert, som verkar ha gjort striden till något slags personlig vendetta mot mig, med ambitionen att få bort mig ur den offentliga debatten.
Gästskribent: Katerina Janouch | Denna text är ett utdrag från en längre redogörelse på Katerinamagasin.se | Janouch har tidigare skrivit om nätkonflikten med Mina Dennert
Bitvis har angreppen mot mig haft en skrämmande karaktär, utförda av ett nätverk som säger sig arbeta mot just hat, hot och mobbing, men som inte drar sig för att hetsa mot en enskild journalist och författare.
Detta har kulminerat i att jag utsatts för sabotage och vandalisering. Det som är oroväckande är att nätverket #jagärhär nu tar klivet mot att även bekämpa det som grundaren godtyckligt kallar för ”propaganda” – ett nytt steg mot beskuren yttrandefrihet för landets medborgare.
Men låt oss ta det från början. Natten till den 18 december genomfördes ett attentat mot min bil, riktat mot mig. Ett attentat med avsikt att bägge framdäcken skulle explodera när jag satte mig för att köra. Det skedde utanför min före detta mans bostad, där bilen stod parkerad. Det var dock inte jag som satte mig i bilen den dagen, den var min äldsta son.
Han märkte att något var fel och åkte till en bilfirma där sabotaget konstaterades. Det är andra gången på kort tid min bil vandaliserats. Jag kan tyvärr inte se det som något annat än en konsekvens av att jag hävdar min yttrandefrihet som journalist i Sverige. Att markera genom att förstöra en bil är ett riktat hot som syftar till att tysta en obekväm röst och ingår i det mönster av trakasserier som kritiska röster utsätts för i ett land där yttrandefriheten inte är någon självklarhet och där man har som tradition att mobba politiska meningsmotståndare.
Dagen efter dådet skrev min exman Robert Bohman ett inlägg på sin Facebook. Det ska sägas att han står helt utanför den politiska debatten vilket han tydligt klargör i sin text. Robert är alkohol- och drogterapeut, han driver behandlingshemmet The Drawing Room och arbetar även som konceptdesigner. Han riktade inte texten mot någon person eller organisation. Han tog inte parti på något vis, men visade på hur mobbing, hat och hot kommer från alla håll. Även från dem som säger sig ha för avsikt att motverka detta.
Roberts text delades över tusen gånger, med hundratals fina stöttande kommentarer. Inget hot, inget hat, bara stöd och värme. Allt var frid och tills nätverket #jagärhär och dess grundare Mina Dennert plötsligt gav sig in i kommentarerna. Snabbt blev tonen hätsk, Mina själv och flera anhängare från #jagärhär krävde att Robert skulle skriva om sin text och be om ursäkt för det han skrivit. Robert svarade sakligt att han gärna skulle ta det med Mina privat, men inte öppet på hans sida, för att inte riskera att spä på polariseringen.
Men Mina fortsatte öppet att påstå att Robert ljög. Hon krävde att Robert skulle publicera skärmdumpar som bevisade det han skrev. Robert sa att han kunde skicka skärmdumparna privat då han inte ville hänga ut någon och bad Mina vänligt att sluta skriva på hans sida. Han förklarade vad hans sida är till för, nämligen vänner, bekanta och människor som behöver hitta honom utifrån problem med missbruk.
Robert är alltså en person inte inte tar ställning i frågan, som inte hoppat på någon, som skrev en text utifrån hat och hån på nätet, om alla människors lika värde och om hur just hat och mobbing lett till ett fysiskt attentat där våra barn kunde skadats.
Vad som sedan följer är närmast absurt. Påhopp, förtal, lögner, megalomani till den grad att det blir genant. Flera andra personer ber Mina Dennert att respektera Roberts önskan om att låta hans sida vara men hon fortsätter ända fram till dagen före julafton att publicera saker på Roberts sida. Mina Dennert ifrågasätter till och med om sabotaget av bilen ägt rum. Här kan du läsa Robert inlägg samt efterföljande kommentarer.
Det är viktigt att tillägga att Robert upprepar att #jagärhär är en behjärtansvärd organisation i grunden. Däremot påpekar han riskerna och faran som kan uppstå när en en organisation med 75 000 medlemmar förvandlads till ett okontrollerbart medborgargarde och ger sig på en enskild person.
Mina Dennert påpekar visserligen gång på gång att hon inte kan ha kontroll på vad alla i gruppen gör, men att hon har kontroll över när gruppens medlemmar ägnar sig åt hat. Därför blir det till exempel märkligt att flera av gruppens medlemmar är administratörer i hatgrupper som riktar sig direkt mot mig, men även mot andra…
Exempel är gruppen Panikfakta, som jag och andra fristående journalister tydligen sysselsätter i princip dygnet runt och där minst en #jagärhär-medlem är administratör, nämligen Rolf O Johansson.
Även hatgruppen ”Stå inte upp för Katerina Janouch”, en direkt mobbargrupp, har en #jagärhär-medlem som administratör.
Det är helt uppenbart fritt fram att jaga individer med åsikter som inte överensstämmer med #jagärhär:s. Man kontaktar arbetsgivare, massanmäler inlägg (något jag skrivit om tidigare), får kommentarer och konton nersläckta.
Det finns också anledning att misstänka att även mindre seriösa individer söker sig till gruppen för att under täckmantel av ”att nyansera debatten” istället försöker tysta och hota meningsmotståndare.
Aggressiva drev uppstår, där en ensam individ får svårt att freda sig. Något som gruppen paradoxalt nog hävdar att man kämpar emot… Så verkar man också ha svårt med att skilja på sanning och lögn. Mina Dennert har efter sina skriverier på Roberts Facebooksida gått ut till #jagärhär-gruppen och ljuger sina 75,000 medlemmar rätt upp i ansiktet om falska skärmdumpar. Trots att hon till Robert själv bekräftade flera av dem han skickat till henne privat som äkta. Hon säger inledningsvis att samtliga dumpar är falska, hon skriver det offentligt. När hon sedan får veta hur de tagits och av vem, så bekräftar hon dem som sanna. Här nedan följer några skärmdumpar som Mina Dennert hävdar är falska:
En skärmdump från ett inlägg upplagt av #jagärhär-medlemmen Mona Birgitta Eriksson på Mina Dennerts sida. I nästa inlägg – från slutet av oktober 2017 – uppmanar Mina Dennert #jagärhärs 75,000 medlemmar att samla in information om mig. Mina Dennert skriver att jag är besatt av henne som person. Hon ljuger om att jag skrivit om henne i ett års tid, när jag första gången skrev om henne i somras. Hon ber sin grupp om hjälp att samla in material om mig. Om inte detta är att uppvigla hat mot en enskild individ, så vet jag inte vad det skulle kunna vara? Besattheten ligger helt och hållet hos Mina Dennert.
[NewsVoice: Katerina fortsätter med några exempel på hur Facebook-drevet gestaltar sig. Läs Katerinas kompletta redovisning på hennes sajt. Katerina fortsätter…]
En annan medlem, Joakim Guldbrand, ser till att spä på hatet ytterligare och utnämner mig till ”en av Sveriges farligaste människor”:
Detta får givetvis stå oemotsagt.
I november blir jag kallad äckel och smuts av polismannen Nadde Ghzale på Twitter.
[NewsVoice: Katerina ger ytterligare exempel och hon inkluderar även exempel på att Mina Dennert själv utsätts för nättrakasserier. Katerina fortsätter…]
Det är viktigt att påpeka att jag har inget personligt mot Mina Dennert, jag är faktiskt helt ointresserad av henne som person och tar totalt avstånd från de eventuella hot hon berättar att hon får, och jag hoppas hon och hennes familj ska slippa drabbas av obehag som jag drabbats av. Debatten måste föras på en värdigare nivå än denna barnsliga förskolementalitet.
Det är dock riktigt att jag som samhällsengagerad journalist har sedan juni granskat nätverket #jagärär eftersom jag anser att detta åsiktsnätverk som har kopplingar både till SVT, en rad politiska organisationer samt självaste regeringen, utgör ett hot mot yttrandefriheten med sitt medborgargarde på den största sociala nätverksplattformen och där man också tar tydlig politisk ställning.
Jag har aldrig skrivit nedsättande om Mina Dennert, men granskar återkommande #jagärhär-gruppens verksamhet och samarbeten utifrån att det har blivit en alltmer osund kultur i gruppen, med ett härskarstyre från Mina Dennert som grundare och en idolkultur kring henne som är närmast sekteristisk – främst för att jag själv drabbas av gruppens verksamhet på ett negativt sätt, genom att de förstör samtal och kommer med nonsensargument och svärmangrepp.
[Texten fortsätter på Katerinamagasin.se]
Gästskribent: Katerina Janouch | Janouch har tidigare skrivit om nätkonflikten med Mina Dennert