Historiker: Skolan har misslyckats – Könsidentitet är biologisk

Christer Nilsson - Foto: Johan ArvidssonChrister Nilsson (1941-) är historiker och författare (6 böcker), ledarskribent och recensent av facklitteratur. Han har skrivit för Läkartidningen, Axess, Ale - Historisk tidskrift, Finsk tidskrift, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Östgötacorren, Borås tidning och NewsVoice.
publicerad 13 januari 2018
- Christer Nilsson
Conchita Wurst - Foto: Albin Olsson, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0
Conchita Wurst - Foto: Albin Olsson, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0
Mannen Conchita Wurst är sin egen fru – Foto: Albin Olsson, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0
Christer Nilsson - Foto: Johan Arvidsson
Christer Nilsson – Foto: Johan Arvidsson

DEBATT OM KÖNSIDENTITET. Frågan om könet sitter i hjärnan​ ställdes i det norska TV-programmet “Hjernevask”. Programmet gav en mycket animerad debatt. I Sverige ville ingen kanal sända programmet. Här gäller ett konsensus om skolpedagogik och genusforskning, men nordisk genusforskning har hamnat på kontrakurs med evolutionsbiologernas slutsatser, skriver historikern Christer Nilsson.

Skolan var förr ofta enkönad – flickskolor och gossläroverk. I dag anses detta föråldrat, rentav destruktivt. Engelska (och svenska) internatskolesystem utmärkte sig särskilt negativt, gav grogrund för pennalism och homosexuellt beteende. Var och när skulle då pojkar och flickor lära sig det allmänmänskliga kodspråket mellan könen?

Samkönade skolor är i dag därför regel i flertalet länder. Pedagoger och skolforskare brottas i dagens moderna skolor med två till synes olösliga problem. Hur kommer det sig (1) att 90 procent av ingenjörerna är män och 90 procent av   sjuksköterskorna är kvinnor? Och varför (2) får pojkar i samkönade klasser i genomsnitt 10 procent lägre betyg än flickor? (enligt Nationella sekretariatet för genusforskning). Kan vi ändra på det?

På problem (1) är jag benägen att svara Nej och på problem (2) Nej och Ja. Varför denna tvekan? Man talar om en ”pojkkris”, pojkarna är de stora förlorarna. Det handlar i grunden om en pedagogik för flickor och en för pojkar.

Det finns lyckade studier där endast flickor i grupp undervisats på sina villkor – i matematik, fysik, kemi, teknik, just för att slippa bullrande och platstagande gossar. Och som sedan lett till lyckade yrkesval i tekniska yrken.

Däremot känner man inte till att pojkar undervisats på samma sätt och sluppit konkurrensen från flickor med mycket tidigare könsmognad och med år av försprång vad gäller tal-och språkutveckling och att uttrycka emotioner. Störst är skillnaden i ämnet svenska; språket är en sådan central del i identitetsutveckling och möjlighet till känslouttryck. Och det kan dröja till långt upp i gymnasieåren innan de hinner ifatt flickorna. Somliga hinner kanske aldrig ifatt under sin levnad.

Och det är här den svenska skolan har misslyckats! Men vem har vågat ens andas om att vi skulle haft en pojkarnas pedagogik, skild från flickornas, för en framgångsrikare, lyckosammare skolgång?


Betygsgapen pekar på att något är galet. Ända sedan 70-talet har man kört huvudet i väggen i dessa frågor. Man har ingenting lärt och ingenting förstått. I dag är det mest jämställdhet, genusforskning och feminism som är de tomt ekande honnörsorden.


Könsidentitet

”Könet sitter i hjärnan!” – är den provocerande och moderna teorin från evolutionsbiologerna. ”Det finns en biologisk skillnad i våra hjärnor”. Redan under veckorna 8-12 i moderlivet ”duschas” pojkar och flickor med hormonella peptider, testosteron respektive östrogen. Det är avgörande för hur våra hjärnor skiljer sig åt biologiskt. Och det har inget att göra med den senare socialiseringen in i de traditionella könsrollerna.


Svenska genusforskare verkar ha hoppat i galen tunna, för de förnekar att det finns en biologisk skillnad i hjärnan. Och de har mycket att förlora i prestige, forskningsanslag och tjänster om forskningen skulle visa att så är fallet.


Och hur var det då med ingenjörerna och sjuksköterskorna? När vi i de rika länderna har ett fritt val och gott om jobb så styr våra hjärnor valet – pojkar blir tekniker, flickor vårdar, i princip och med viss överlappning. Att det i fattiga länder finns så många flickor som väljer tekniska yrken beror på att det i den sektorn ofta finns chansen till ett bra jobb. Sektorn med de traditionella kvinnoyrkena är underbetald och har hög arbetslöshet.

Text: Christer Nilsson

Donera till NewsVoice

Så här kan du stötta Newsvoice

  • Dessa samlingstekniker finns redan i “heliga böcker” där en otangerbar enhet är allombestämmande och kan inte ifrågasättas. På så sätt sticker ingen personligen nämnvärt ut. Det går då alltid att falla tillbaka på något som inte är fysiskt berörbar och spela oskyldig för egen del.

  • de flesta vet att kön är biologiskt betingat men i propagandakriget saknar de en gemensam gruppkonstellation (ett egregor).
    Vad vi ser nu är en gigantisk propagandamaskin som rackar ned på enskilda individer. Och en samlande kraft får genast ett bombardemang för att tystas. För motverka dessa osynliga krafter behövs en grupp, en stor grupp. Ensam är inte stark som den konditionerande Hollywoodmyten Klintan, utan han är måltavlan.
    Tekniken bör nog ligga i att kongregera utan att någon enskild sticker ut.

  • Helt rätt Christer! Måste nog tillstå att gemene man som tror på genuspedagogik och feminism osv, antigena är mycket osäkra som människor eller rakt av korkade. Varför finns det så få som vågar gå rakryggade genom livet och avfärda propagandistiska irrläror? Varför går majoriteten med på att bli duperade? Fattar det inte – men jag kanske saknar nån gen eller nått?

  • Min son och mina döttrar en föddes på 1960-talet. Jag var smittad av tidens “radikala” tänkande och trodde att jag skulle kunna besegra naturen och uppfostra några slags neutrum.
    Men som tur var så tog naturen ut sin rätt. Däremot så tycker jag fortfarande att att man inte skall poängtera könstillhörigheten i alla sammanhang och göra det till skäl för särbehandling. Det är lika fel är att polarisera könen som det är att låtsas som det inte finns någon skillnad.
    Det är modigt av Christer Nilsson att ta upp ämnet. Men jag tvivlar på att ämnet är moget för MSM.
    Annika Dahlström som 2007 skrev boken “Könet sitter i hjärnan” fick utstå hätsk kritik”.

  • Att sådana självklarheter ska behöva sägas år 2018. Sorgligt.
    Mamma till fyra pojkar och alltså farmor till sju barnbarn, fyra flickor och tre pojkar. Skriver helt under på de medfödda skillnaderna. Spelet mellan könen fortgår och tycks delvis ha spårat ur. Hur förklarar vi annars fenomen som prostitution och metoo-kampanjen.

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *