Filmaren Mats G., fotografen Issa Touma i Aleppo och syriern Matija Lukač rapporterar om hur västmedierna rapporterar falskt eller inte alls om det inte passar agendajournalistiken. I denna artikel konstaterar Mats G. att det bara är medierna i Väst som beklagar sig över att striderna upphört i Aleppo.
Filmen ovan är ett utdrag från en kommande dokumentärfilm.
Text: Mats G.
Den 22 december 2016 firade Aleppo-borna. Då förenades staden igen efter att ha varit delad i fem år. Medierna beskrev det som att Aleppo föll, men vad jag kan se tycktes de flesta Aleppo-borna anse att det befriats. Jag kan inte hitta någon förutom medierna i Väst som beklagar sig över att striderna upphört, och när befolkningen kunde vittna om hur det varit i östra Aleppo försvann reportrarna. Är inte det lite typiskt? Och inte särskilt många länder har varit intresserade av att delta med finansiella medel för återuppbyggnaden. Desto mer har de satsat på att beväpna terrorgrupperna.
Läs mer: Issa Touma: Svenska medier rapporterar falskt om Syrien
Minns ni pojken i ambulansen? En ikonisk bild som spreds över hela världen. Omran heter han, blodig och smutsig satt han där och nyhetsankaret på CNN fällde några tårar. “Det var efter ett flyganfall från Assad-regimen”, säger en reporter på ekot med stark inlevelse, men i ett annat reportage besökte de Omrans hem och pappan säger att han hörde inget bombanfall. De uppmanades dock säga till medierna av de vita hjälmarna att det var de som hjältemodigt räddade Omran. Han upprepade att han hörde inget och ville ha bevis, men det kom inget bevis. Det visade sig att fotografen som tog bilden, i ett annat sammanhang, hade anknytning till terrorister som halshögg en palestinsk pojke.
Jag tittade på ett inslag från gamla Aleppo på nätet och känner ofta igen mig. Jag blir bedrövad över förstörelsen, men det är svårt att förstå hur de som bor där måste uppleva det.
På ett inslag från Al Jazeera står en man på ruinerna av sitt hus i gamla Aleppo och sjunger poetiska sånger som tycks handla om saknad. Han heter Sheikh Habboush och jag träffade honom 2002. Tillsammans med den franska musikern Julien Weiss och några musiker ur hans orkester al Kindi hade de ett litet framträdande i Julien Weiss palats från 1300-talet. Jag bodde där vid mina två besök till Aleppo. Julien var en välkänd person i staden och inte sällan hade de konserter med dansande dervischer någonstans i centrala delen av stan.
Läs mer: SVT och SR gör falska reportage om Aleppo
På YouTube ser jag en video där det är någon som går runt med en kamera och filmar på innergården vid Juliens hus. Några soldater ur oppositionen sitter i den stora salen där Julien och Habbosh hade sitt framträdande många år tidigare. De tycks ha lagt beslag på huset och använder det som en bas.
Gamla Aleppo består av ett virrvarr av gränder och den gamla souken är en av världens äldsta. För att komma till ingången av Juliens palats gick jag genom trånga passager där det doftade kryddor och det stod alltid en stackars åsna där som väntade på något, men framme vid en oansenlig metalldörr öppnades det upp en klassisk innergård med en fontän i mitten som var byggt av mamlukerna. Så är gamla Aleppo, det är där innanför murarna och väggarna som historien mest kommer till sin rätt, eller så var det innan kriget.
IS angriper kulturkärnan precis som Väst gjort i andra länder genom historien
I Syrien riktade IS tidigt in sig på sufierna och andra minoriteter. Ofta vid en konflikt eller invasion går angriparna först på de skikt i samhällena som har en moralisk sammanlänkande roll och man sår split mellan grupper, det som kallas att härska genom att söndra. Sedan förstör man kulturella institutioner. Så gjorde britterna och så var det med ockupationen i Irak där man riktade in sig på plundring och förstörelse av muséer, det kollektiva minnet. Detsamma har sionisterna gjort i Palestina.
Läs mer: Här är terroristerna i östra Ghouta som urskuldas av DN, SvD mfl (Matija Lukač)
Krafterna i väst har som bekant underblåst konflikter i Mellanöstern och muslimska samhällen genom att skapa terrorister som al-Qaida och stöd till religiös fundamentalism. Den sekularisering som skedde i muslimska samhällena fram till 1970-talet angreps hårt av västs islamska fundamentalister eftersom det blev ett hot mot bla vapenförsäljning.
Stöd gavs till wahhabiterna som genom gulfstaterna finansierar byggandet av moskéer i väst och sprider en lära som i sin tur angriper de som de anser förvränger islams ursprungliga budskap. Sedan reagerar västs stater på den terror de själva sanktionerar och inför den repressiva staten – och Hollywood gör filmer om den galna araben.
I nästa artikel fördjupar jag dig som läsare i sufismen, en del av det fredliga islam.
Stöd gärna min återresa till Aleppo. Jag lovar dig att jag ska färdigställa en mycket intressant dokumentärfilm.
Text: Mats G.