NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Jarl Flensmark varnar för att antipsykotiska läkemedel kan ge så allvarliga hjärnskador att patienter begår våldsbrott inne på vårdavdelningar och ute i samhället. Dessa döms sedan utan att hänsyn tas till att de fått dessa skador trots att Socialstyrelsen och psykiatrer vet att patienterna blir hjärnskadade av behandlingen.
Text: Jarl Flensmark, medicine kandidat, Helsingborg
Sedan 1954 har 85-90 000 patienter med schizofreni behandlats med antipsykotiska läkemedel. De har alla blivit med eller mindre hjärnskadade. Medlen verkar genom att störa utvecklingen av nybildade hjärnceller, vilka styr vårt sexuella beteende. Patienterna begår sedan sexuellt relaterade brott, varpå domstolarna dömer dem skyldiga. Ingen vill tala om för domstolen att patienten begått brottet eftersom han blivit hjärnskadad av den psykiatriska behandlingen.
Jag har själv upplevt att patienter ibland uppträder våldsamt mot unga kvinnor. En förmiddag i december 1964 befann jag mig i dagrummet på ett mentalsjukhus tillsammans med en del patienter och några vårdare. Ett ungt kvinnligt vårdbiträde satt bredvid mig på en stol. Plötsligt kommer en ung manlig patient ut dit i bara nattskjortan. Han stod förmodligen på injektionsbehandling med antipsykotiska läkemedel. Det var vanligt på den tiden att patienterna fick stora doser. Han gick bakom mig och drog sedan ner vårdbiträdet så att hon satte sig med en duns på golvet. Jag kan fortfarande för mig själv höra det ljudet.
En vårdare i 35 års-åldern utropade ”Vad i h-e”, reste sig upp och grep tag i patienten. Patienten sade ingenting utan lät sig föras tillbaka mot sovsalen utan något motstånd.
Nästa gång något liknande hände var vid middagstid ungefär i april 1967 ute vid en kiosk på sjukhuset. Vädret var soligt och varmt och många kafégäster var där. Bredvid mig på en bänk satt ett ungt kvinnligt vårdbiträde. En patient i 40-årsåldern kommer plötslig snabbt gående in till serveringen, går förbi mig fram till biträdet och försöker slita ner henne från bänken. Jag reser mig och lägger en hand på hans vänstra överarm, beredd på motstånd men inget händer.
Ett ungt manligt biträde tar tag i patientens andra arm och sedan står vi där och höll honom tills personal kom och ledde iväg med honom. Under hela tiden sa patienten aldrig något till oss, han bara tittade rakt fram och gjorde aldrig det minsta motstånd.
Några ytterligare fall:
- 12 augusti och 2 september 1963: John Ingvar Lövgren dödar en 6-årig flicka i Vitabergsparken och en 4-årig flicka i Aspudden, Stockholm
- 19 december 1969: Mona Wallén-Hjerpe tänder eld på Evert Taubes Sjösala
- 6 maj 2001: 26-årig manlig patient överfaller två småflickor med yxa i Ljungby
- 11 september 2003: 24-årig psykiskt sjuk man dödar Sabina, 5år, med kniv i Arvika
- 28 juli 2011: 28-årig man knivhugger två kvinnor i 20-årsåldern i Hässelby, Stockholm. Efter attacken satte sig den misstänkte bara ner och väntade. När polisen grep honom på platsen höll han fortfarande kniven i handen
- 6 februari 2012: 28-årig man knivhugger en 10-årig flicka i halsen66 utanför Bergsgårdsskolan i Hjällbo
- 25 juli 2015: 37-åring dödar 7-årig flicka i Upplands-Bro
- 25 januari 2016: 15 till 18-årig pojke mördar 22-årig kvinna på ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i Mölndal
Tidigare studier har tytt på att en förändring i basala ganglierna kunde vara involverad i sjukdomsmekanismen för schizofreni. En MRI-undersökning visar emellertid att det inte finns någon sådan vid förstagångsinsjuknanden. (ref 1)
Anledningen till förändring skulle då vara behandling med antipsykotika. Vid närvaro av medlen i hjärnan reagerar denna med en hjärnskada som följs av en neurogenes. Verkningarna av denna har länge upplevts som det väsentliga i behandlingseffekten.
För att de nya nervcellerna ska kunna utvecklas normalt krävs det emellertid att den omgivande miljön är väl skyddad. (ref 2,3)
Närvaron av antipsykotika gör att de nybildade nervcellerna bildar felaktiga förbindelser med andra celler, vilket orsakar bl.a. de felaktiga sexuella besluten. (ref 2,4,5) Förbindelserna kommer sedan att finnas kvar hela livet, inte mycket går att göra åt detta.
Stort mörkertal
Ingen vet hur många sådana brott som egentligen skett. 56 stycken har jag funnit i dagstidningarna. Det skrivs där att det handlar om psykiatriska patienter och att brotten begåtts efter att de fått psykiatrisk behandling. Inget sägs om att de begått liknande brott tidigare. En del fall har aldrig gått till domstol.
Socialstyrelsen och psykiatrerna vet att patienterna blir hjärnskadade av behandlingen. En del läkare och tom en Nobelpristagare har sagt eller skrivit detsamma, ändå fortsätter behandlingen. De antipsykotiska läkemedlen måste sättas ut och en omprövning av domarna göras.
Text: Jarl Flensmark, medicine kandidat, Helsingborg
Referenser
- H Gunduz, H Wu, M Ashtari, B Bogerts, et al. Basal ganglia volumes in first-episode schizophrenia and healthy comparison subjects. Biological Psychiatry May 15, 2002 Volume 51, Issue 10, Pages 801–808
- Lennart Heimer. A New Anatomical Framework for Neuropsychiatric Disorders and Drug Abuse. Am J Psychiatry 2003; 160:1726–1739,
especially 1732-1734 - SC Danzer. Postnatal and adult neurogenesis in the development of human disease. Neuroscientist 2008 Oct;14(5):446-458
- Lennart Heimer. Basal forebrain in the context of schizophrenia. Brain Res Rev 2000; 31:205–235, especially 217-219 5 Stevens JR. Schizophrenia: reproductive hormones and the brain. Am J Psychiatry 2002; 159:713–719