Stöd NewsVoice så att vi säkrar verksamheten tom juni!

34%

34.000 kr av behovet 100.000 kr är insamlat. Stöd kampanjen via Swish 123 530 2005 eller donera på ett annat sätt. Det smartaste för företag är att annonsera.

Transportstyrelsen kräver att du ska betala 1200 kronor i P-böter men du får inte betala med kontanter

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 8 april 2018
- NewsVoice redaktion
Danske Bank - HK i Helsingfors Finland - Pressfoto från DB i Sverige
Danske Bank uttagsautomat snart ett minne blott - Pressfoto från DB i Sverige
Danske Bank uttagsautomat snart ett minne blott – Pressfoto från DB i Sverige

DEBATT. “Vårt så kallade penningsystem får så sjuka logiska konsekvenser att det blir ganska skrattretande. Transportstyrelsen kräver att du ska betala 1200 kronor i P-böter, men vägrar acceptera 1200 kronor som betalning då Transportstyrelsen vägrar ta emot kontanter”, skriver Michael Thudén som driver bloggen Parasitstopp.

Text: Michael Thudén (Parasitstopp), stöd Michaels arbete genom att swisha till 076 0100 908 | #DanskeBankSE#Transportstyrelsen

Transportstyrelsen kräver att du ska betala din skuld till Transportstyrelsen med kronor, men du ska betala till Transportstyrelsens konto på Danske Bank som inte kan innehålla kronor. Transportstyrelsen vägrar acceptera att ta emot kontanter (dvs kronor) som betalning. Med andra ord, du kan inte betala med kronor då Danske Banks kundkonton bara kan innehålla bankens skuld (banken kan betala sin skuld genom att du går till bankomaten och plockar ut kronor, varvid ditt saldo, dvs bankens skuld till dig, minskar).

Hur har penningsystem hamnat i denna totala logiska kortslutning? Vi tar det stegvis och visar först att det går att betala med någons skuld på pengar.

  1. Säg att Nisse är skyldig dig 1000 kronor
  2. Säg att du vill köpa Pelles cykel för 1000 kronor
  3. Säg att du inte har några pengar
  4. Du kan då erbjuda Pelle att ta över din fordran på Nisse på de 1000 kronorna
  5. Pelle accepterar ditt förslag och du meddelar Nisse att han nu är skyldig Pelle de 1000 kronorna som han tidigare var skyldig dig.
  6. Nisse noterar nu att han är skyldig Pelle 1000 kronor.
  7. Du får cykeln av Pelle och Pelle kan nu kräva Nisse på 1000 kronor

Observera att ingen betalning ovan skedde med kronor. Skulden flyttades bara så att Nisse blev skyldig Pelle de 1000-kronorna istället för dig. Du betalade Pelle med Nisses skuld och du fick på så sätt cykeln av Pelle.

Exakt samma sak händer när du betalar genom bankernas kontosystem:

  1. Säg att du och Transportstyrelsen har kundkonton hos Danske Bank (för enkelhetens skull)
  2. Transportstyrelsen kräver att du ska betala 1 200 KRONOR till Transportstyrelsens konto på Danske Bank
  3. Men varken ditt eller Transportstyrelsen konto hos Danske Bank kan innehålla kronor – de kan bara innehålla Danske Banks skulder.
  4. Mao när du betalar Transportstyrelsen betalar du med Danske Banks SKULDER och INTE KRONOR.
  5. Danske bank noterar att den nu är skyldig Transportstyrelsen 1 200 kronor och ditt saldo (Danske Banks skuld till dig) minskar med 1 200 Kronor

Med andra ord, Transportstyrelsen kräver att du ska betala 1200 kronor i P-böter, men vägrar acceptera 1200 kronor som betalning då Transportstyrelsen vägrar ta emot kontanter! Absurt men sant.


Säg att Riksbanken genomför sitt förslag om E-kronor på riksbankskonton och Transportstyrelsen öppnar ett konto hos Riksbanken och skrotar sitt konto hos Danske Bank. Då kommer folk kunna betala P-böter med kronor (E-kronor) igen.

När Riksbankschefen Stefan Ingves i DN skriver ”Privata alternativ på väg att konkurrera ut kronorna” så är det just ovan vad han avser – det går inte att betala med kronor längre då allt fler företag och myndigheter vägrar acceptera kronor (kontanter) som betalning. Genom att införa E-kronor skulle det gå att betala med kronor igen och bankernas skulder (dvs våra kontoinnehav hos bankerna) skulle få samma status som riktiga företags skulder.

Men givetvis kommer bankerna motarbeta en sådan reform så mycket det går då bankerna vill ha kvar sitt privilegium att kunna hitta på och ”låna ut” bankens egna skulder (sk IOU:s) till kundkonton genom att lura kontokunden att denne ”lånar” kronor av banken.

Text: Michael Thudén (Parasitstopp), stöd Michaels arbete genom att swisha till 076 0100 908 

Hyman Minsky citat
Hyman Minsky citat


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq