NewsVoice har fått in ytterligare ett vittnesmål om massmigrationens realitet från en socialsekreterare i södra Sverige.  NewsVoice har fått verifikation på socialsekreterarens identitet och yrkesposition, men källan vill vara helt anonym. 

Temabild ovan från Mostphotos.se. Kvinnan på fotot är inte socialsekreteraren.

Tidigare artiklar i serien:


Nytt vittnesmål

Anhöriginvandringskaoset – När goda avsikter skapar långtgående problem

Text: Anonym socialsekreterare i södra Sverige

När jag i juni 2018 skrev om mina upplevelser som socialsekreterare under invandringskrisen hade jag förhoppningen om att jag aldrig skulle behöva sätta fingrarna på tangentbordet och ta upp ämnet igen. Jag hoppades att valet i september 2018 skulle medföra en rimligare politik, där beslut fattades med beaktande av konsekvensanalyser och aktuella fakta.

Istället har vi fått Januariöverenskommelsen som har fått igenom en motion om att utöka anhöriginvandring för personer som kommit till Sverige som alternativt skyddsbehövande.

Att regeringen ens kan leka med tanken att utöka invandringen till Sverige säger mig att dess verklighetsfrånkoppling är total. Politikerna verkar blunda totalt för det kaos som de i den humanitära stormaktens namn skapat åt Sveriges kommuner, landsting och därmed också det svenska folket.

Familjeåterföreningar, som Miljöpartiet och Morgan Johansson är så angelägna om att utöka, skapar stora problem för kommunerna, både lagmässigt, pengamässigt och samhällsmässigt.

Morgan Johansson har kanske rätt i sin retorik om att laglig asylinvandring till Sverige för närvarande är låg, men det han “glömmer” att nämna är den stora utökningen i familjeåterföreningar som sker framförallt åt ensamkommande ungdomar som beviljats uppehållstillstånd i Sverige.

Dessa ungdomar har mer eller mindre skickats iväg av sina föräldrar till ett rikt land med uppdraget att hämta dit familjen vid ett senare tillfälle. Allt för att familjen ska få ett bättre liv. Det händer att en del av dessa återföreningar sker motvilligt, då vissa ungdomar inte är så förtjusta i att återgå under föräldrarnas kontroll och kulturella normer. Jag har flera gånger varit vittne till olyckliga återföreningar, där ungdomen fullgjort sin plikt att ta hit familjen för att sedan lämna dem åt sitt öde och kommunens nåd.

Det låter så fint när Annie Lööf predikar barmhärtigt om dessa underbara humanitära tillfällen när familjerna återförenas, men:

  • vad händer när ungdomarna inte vill ha hit sin familj men ändå pressas till det?
  • Eller när familjer splittras ännu mer då vissa inte kan ta sig ur hemlandet och föräldrar och syskon skiljs åt?

Verkligheten passar inte in i den godhetsextremistiska sektens naiva bild av hur världen fungerar och människor riskerar fara mycket illa som resultat.

När en anhörigfamilj beviljas uppehållstillstånd är det oftast utan krav på försörjning eller bostad. Hur staten har tänkt när de har utformat lagstiftningen vet jag inte, eftersom socialtjänsten inte är en bostadsförmedling och har, med undantag av mycket restriktiva och speciella omständigheter, inget lagligt ansvar för att anordna permanenta bostäder åt invånare.

Eftersom anhörigfamiljer inte omfattas av anvisningslagen, utan är att betrakta som vilka invånare som helst, läggs allt ansvar för att familjen ska ha en bostad på ungdomen som tagit hit dem. Ungdomar som oftast går i skola och saknar egen försörjning, vilket innebär att de ytterst sällan hittar någonstans för sina ofta stora familjer att bo. I min erfarenhet har det aldrig hänt. Istället skriver ungdomen sin familj på sitt stödboende där familjen inte får vistas.

Kommunen får oftast information om att en familj är på väg bara ett par dagar innan de anländer och snart är de sittandes i kommunens väntrum med övertygelse om att kommunen är skyldiga att ordna bostad, hemutrustning och bistånd åt dem. Ibland dyker familjer upp helt utan förvarning med omöjliga krav som socialtjänsten inte kan eller borde behöva möta.

I familjens ögon handlar kontakten med socialtjänsten om sina rättigheter och förväntningar. De har hört att goda, dumma, rika Sverige ska ställa upp och dela med sig av sin välfärd och rikedom. Missnöjet när verkligheten inte möter förväntningar får socialsekreterarna ta.

Familjerna hamnar hos socialtjänsten därför att staten sagt ifrån sig allt ansvar och socialtjänstlagen träder in som sista skyddsnät. Eftersom vi har yttersta ansvaret för att kommuninvånare inte far illa måste vi tillgodose dem med akut bistånd till mat och ett tak över huvudet.

“Tak över huvudet” betyder det billigaste vandrarhemmet som vi kan hitta och inte någon riktig bostad. När det står en familj på tio personer som nyss klivit av ett flygplan i Kastrup och tagit sig till vårt väntrum, tvingas vi att akut lösa situationen. Därtill skall plats i skola och liknande anordnas av samhället och dess instanser.

En stor familj som kommit hit på grund av anknytning, som aldrig betalat ett öre i skatt, som kanske inte heller kommer att betala ett öre i skatt på flera år, får enkelt ett boende på vandrarhem på skattebetalarnas bekostad till stora summor.

Bistånd till uppehälle tillkommer och allt detta varar ofta i flera månader innan andra bidragssystem och insatser tar vid. Ibland, för att hålla kostnaderna nere och för att man av humanitära skäl kan ifrågasätta hur lämpligt det är att småbarn bor på ett vandrarhem, hittar vi trots allt lägenheter eller hus åt dem. Vi försöker alltid hitta tillfälliga lösningar i första hand men ibland tvingas kommunen att ta sig an ett andrahandskontrakt åt anhörigfamiljen för att vi inte har något annat val. Någonting som vi knappast hade gjort i vanliga fall av bostadslöshet.

Statens idioti tvingar indirekt fram en särbehandling som ställer grupp mot grupp. Människor som med all rätt reagerar mot detta, främlingsfientligförklaras och får bära skammen av att godhetssamhället gått till överdrift, ett godhetssamhälle där de som varit med vid uppbyggandet ofta får sämre stöd än t.o.m. de som opportunistiskt rest hit.

Ska verkligen detta falla på socialtjänsten och kommunen att “ta hand om” dessa människor som bara dyker upp utan krav från samhället, utan större skyldigheter?

I dagsläget finns knappast en ledig lägenhet i Sverige och ännu färre hyresvärdar som vill hyra ut till Sveriges mest utsätta människor; de som socialtjänsten traditionellt jobbar med. Om du har betalningsmärkningar, går på försörjningsstöd eller har dåligt kreditvärde kan du nästan glömma att du i egen regi får tag i en lägenhet.

Det som alla godhetsknarkare därute, som välkomnar flyktingar med öppna famnar, inte verkar villiga att inse är hur den massinvandring vi har haft fortsätter att påverka de redan mest utsatta i Sverige på ett väldigt negativt sätt.

Socialtjänstens resurser som borde gå till att hjälpa dessa människor tillbaka på sina fötter, går åt till att ta emot ofta klagande, otacksamma migranter som tycker att de borde få en finare bostad och mer pengar till att köpa nya kläder med.

Någonstans är det förståeligt, då dessa människor hört talas om det rika Sverige, där alla får hjälp, och informationen de sedan får på t.ex. Migrationsverkets hemsida fokuserar ofta mer på rättigheter än skyldigheter.

Många menar att dessa människor kommer att rädda Sveriges äldrevård och vara den arbetskraft som kommer att behövas för att bära välfärden. Jag vet inte hur många migranter som dessa politiker och opinionsbildare har träffat men det kan inte vara särskilt många. Av de anhöriga som kommer nu är antalet analfabeter väldigt högt; många kvinnor som aldrig arbetat och lågutbildade män som varit lantbrukare. Kvinnor som inte får arbeta för sina män. Vissa kommer hit och går i pension direkt.

Jag tänker med sjunkande hjärta att de kommer att vara på något slags skattefinansierat bistånd livet ut och det finns väldigt lite jag kan göra för att förbättra detta. Jag tvingas anlita tolk för ganska enkla ärenden trots att vederbörande fått svenskundervisning under flera år. Jag vet att det finns undantag, jag träffar dem också, men de tillhör inte majoriteten.

Det som händer i praktiken är också att de flesta invandrare finner sig vara fattiga i jämförelse med sin svenska omgivning, en aspekt de kanske inte insett fullt ut förrän de sitter där på socialkontoret.

I sitt hemland har de ofta inte varit på botten ekonomiskt, ofta snarare medelklass, då de annars inte hade haft råd att betala människosmugglare för att skicka iväg sina söner. Men fattiga i relation till sin svenska omgivning kommer de förbli tills de lyckats få ett riktigt jobb, en utmaning som heter duga när så många lågutbildade, kulturellt annorlunda och icke svensktalande personer tävlar om samma få jobb.

Sverige är ju ett av de mest utvecklade och välutbildade länderna, där man knappt får köra truck utan gymnasieutbildning. I det sammanhanget låter vi stora antal personer från de minst utvecklade länderna komma hit och prova lyckan medan vi hoppas på att de skall integreras, lära sig språket och få riktiga jobb. Det blir en stor tröskel för många att komma någonstans, och missnöjet med utfallet av sin resa till Sverige i kombinationen med outtömliga bidrag motiverar inte till integration. De är ju ganska realistiska, och det svenska systemet uppmuntrar sällan entusiasmen för att klara sig själv, snarare är det nog nedbrytande.

Det man också blundar för i debatten är att om man gör det lättare för någon att få ett jobb, ja då är det oftast någon annan som har fått det svårare att få samma jobb, eller så har villkoren bara försämrats.

Ökad konkurrens om jobben sänker i sin tur villkoren på hela arbetsmarknaden. Vem drabbas av de förändringarna tro? I vår iver att få ut invandrare på arbetsmarknaden gör vi det svårare för andra grupper i samhället.

Jag undrar hur vi har tänkt i det här landet.

  • Hur det kan vara möjligt att en familj kan få uppehållstillstånd i Sverige utan någon försörjning eller någonstans att bo?
  • Hur kan vi ha ett system där vi lättsamt släpper in och t.o.m. betalar resan hit åt personer utan riktig planering och förutsättningar, rakt in i fattigdom och hemlöshet med dåliga utsikter till hållbart leverne? År efter år, med fallande resultat.
  • Är det verkligen höjden av humanitärt hänsynstagande?

Nej, fattigdom och uppgivenhet är dåliga ingredienser om man vill uppnå lyckliga liv och framgångsrika samhällen. Goda avsikter är noll och inget värt i det långa loppet om man inte kan ta ansvar för det. “The road to hell is paved with good intentions

Text: Anonym socialsekreterare i södra Sverige

I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.

20 KOMMENTARER

  1. En oerhört viktig fråga i dagens Sverige. Nedslående skildring men ack så viktigt att det framförs.

  2. En mycket viktig artikel som många skulle kunna kopiera för att beskriva sin arbetssituation i någon kommunal förvaltning. Socialsekreterare får ta mycket skit från invandrare och inte sällan från frustrerade svenskar i kommunen.

    Eftersom jag en stor del av mitt yrkesverksamma liv arbetat inom skolan har jag på plats kunnat följa samma utveckling där.

    Nu i inför sommaren pågår över hela sverige överlämning från årskurs 6 till högstadiet.
    Dvs personal som arbetar med sexorna nu berättar vad vi kommer att möta för ungdomar till hösten.

    På 70-talet fanns det kanske två till tre elever som av någon anledning hade behov av något som avvek från “normaleleven”. Någon enstaka allergi/syn/hörselnedsätning eller kanske hade svårt att sitta still.

    Jag har just upplevt årets överlämning.
    I flera klasser fanns olika behov av stöd för kanske 70-90% av eleverna.
    Till absolut största delen “nyanlända svenskar”.

    Eftersom dom ofta klassa normalbegåvade rent kroppsligt/mentalt är dom behöriga till vanlig grundskola.
    Ofta kan man inte utröna om eventuella problem beror på språk eller någon “funktionsnedsättning” då får dom vara normalbegåvade med behov av stöd tills vidare.

    När hälften av eleverna, eller mer, har annan kultur och värderingar finns det många ursvenska elever som känner sig utanför och känner sig förvirrade. Ofta missar dom ett stöd som dom kanske borde haft men som dom inte kommer att få eftersom dom klarar sig bättre än snittet och resurserna är upptagna på annat håll.

    Många av de barn som kommit hit kommer aldrig att integreras till ett samhälle som vi tidigare kände det.
    Inte heller våra ursvenska barn kommer att ha den möjligheten eftersom många tillfällen till arbete “positivt särbehandlas” .
    Ingen av dessa grupper känner sig riktigt hemma någonstans.

    Det finns minst 50-länder med muslimsk samhällsbildning men bara ett Sverige. Varför väljer man ett land som är så totalt diametralt jämfört med den kultur/klimat som familjen levde under i hemlandet.
    Både svenskar och invandrare är förlorare i detta spel.
    Vem eller vilka iscensatte den här galenskapen?
    Det är bara dåligt för alla.

    Är det någon som offentligt kritiserar situationen blir den behandlad här på samma sätt som dom invandrare vi befriat behandlades i sitt hemland.

    Vi har ju hört flera av våra “duktiga politiker” uttala sig om svensk kultur som barbarisk , värdelös eller obefintlig och att migrationen är nödvändig för samhället. Mona, Reinfeldt mfl har ju officiellt marknadsfört den bilden.

    Ibland kommer jag att tänka på den urgamla filmen V. Där det visade sig att utomjordingar som landat på jorden endast var iklädda människodräkter och visade sig senare vara ödlor med helt andra värderingar.

    Är det möjligt att Mona mfl namnkunniga politiker själva invandrat från annan planet eller hur kan man annars förklara den dödsdans som vi ständigt manas dansa till?

    Det börjar bli dags att socialt arbetande individer i samhället börjar misslyckas i sitt arbete istället för som nu slå knut på sig själva/bränna ut sig för att vara våra ledare till lags.
    Samhället kommer oundvikligen att “gå i väggen” och då kan det vara bra att ha kunniga friska individer som tar tag och bygger nytt.

    LeifB

    • Samhället är avsett att gå väggen f.n. Ett litet kotteri med enorma ekonomiska muskler, men inga egna fysiska,
      är i full verksamhet att stjäla hela planeten och göra den till sin egen trädgård och djurpark. Hur gör man när man har underskott på tillräckliga fysiska muskler för att bli av med alla icke önskvärda? Jo, man ser till att de avlägsnar varandra. Kallas för tredjepartshandling (översatt, third partying).

  3. Denna artikel värmer att gammlat pensionärshjärta, som redan under 80-talets rehabiliteringsarbete vid möten med invandrare förstod att denna politik skulle söndra och splittra landet. Jag upprepar vanliga patient kommentarer “SFI, inte behöva svenska, vi har rätt till tolk” “Nej, nej, inte behöva arbeta man får bidrag”
    “Måste få pengar till resa hem” “Nej, nej inget krig där, du måste hjälpa med intyg…..” osv. Men vi inom vården, som varnade för utvecklingen var då mycket få och blev ofta kallade för icke kulturkompetenta av alla som redan då började öppna sina hjärtan. Känner väl till familjer som utöver alla bidrag kunde få 50.000 kr extra till möbelinköp, retroaktiv föräldraersättning osv från den humanitära stormaktens alla verkställare. Först när den egna livssituationen drabbas så verkar fler vakna till och inser att den påstådda berikningen har förvandlats till bedrövelse, som jag insåg redan för 30 år sedan. Nu står allt fler invandringstäta kommuner på ekonomiskt obestånd, medan Löfven mässar vidare om ett tryggare Sverige.

    • “Först när den egna livssituationen drabbas så verkar fler vakna till och inser att den påstådda berikningen har förvandlats till bedrövelse, som jag insåg redan för 30 år sedan.”

      Ja, den sociala krisen liksom den ekonomiska som än så länge döljs av kvantitativa lättnader, är just de plågor runt hörnet som kan innebära uppvaknande. Empatilösheten tillåter inga reaktioner förrän det börjar eka i den egna plånboken. Sjuka utan ersättning har inte kraft nog ensamma, men vi kan förvänta oss horder av missnöjda medborgare i kölvattnet av ett ekonomiskt och finansiellt haveri – som förhoppningsvis tillsammans kan hänga upp ett antal politiker och myndighetsförövare i lyktstolparna kring torgen.

  4. Tack för ännu en initierad och synnerligen välformulerad artikel om massinvasionens konsekvenser, en socialsekreterares vardag i södra Sverige är ett vittnesmål som vi alla måste sprida vidare i alla kanaler.

    Min spontana reaktion blir att det på lite längre sikt kanske trots allt är bäst om vi skyndar på effekterna av detta vansinne så att Sverige snabbt brakar samman fullständigt.

    Jag har tidigare förordat en ökad polarisering av den politiska debatten så att pk-förtrollningen bryts av den verklighet som redan är ett faktum, tänker då på ordstävet att det gäller och ta ett steg bakåt för att därefter kunna ta två steg framåt.

    Pk-skräckens förtrollning med ständig stigmatisering måste släppa sitt grepp om den svenska befolkningen som skrämts till tystnad. Stigmatiseringsförsök har hållit den breda svenska majoritetens vrede i schack under väldigt många år nu, men när det väl vänder så ligger inbördeskriget inte långt borta.

    Ropen på starkt ledarskap ser återigen morgonens ljus i övriga EU och Sveriges position som dårskapens sista utpost gör ju landets situation långt värre än i många andra, mer sansade, länder. Fallet blir djupare och kaoset större därför att svenska politiker valt att helt strunta i den tysta och breda majoritetens vrede.

    Stunde Null är snart här och då, om inte förr, är det dags att ta hand om det kaos som våra svenska politiker ställt till med. Kanske blir det som i Italien där man lynchade Mussolini och hängde upp honom i en lyktstolpe till allmän beskådan. Vem vet kanske några av våra svenska politiker råkar ut för samma öde??

    Själv tror jag mer på att det kommer att likna situationen i Rumänien då Ceausescu med fru avrättades efter en summarisk militär rättegång, han sjöng ju Internationalen då han sköts med ett antal skott. När det gått för långt och folket vaknat upp ur sin pk-förtrollning vet ingen vad det kan sluta med.

    Kanske något för svenska politiker att fundera på nu när vreden stiger i takt med de konsekvenser vi ser i spåren av massinvasionen.

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/QlrznP/mannen-som-avrattade-ceausescun

    • Som en följ av mass och anhöriginvandring så är nu minst 69 kommuner konkursmässiga i Sverige. Filipstad är väl den som har det svårast därför att den är liten och har tagit in en proportionellt stor asyl och anhöriginvandring. Helen Fritzon sa igår i en EU debatt rakt ut till kommunordföranden i Filipstad “att det är bara att ta sitt ansvar”. Diktaturfasoner. Sen är det otroligt att man har tagit bort försörjningskravet för anhöriga. Jag tror att socialdemokraterna tänker pragmatiskt i den här frågan om massinvandringen. Man ser att man håller på att förlora sina svenska kärnväljare och ser dessa istället som en framtida valboskap för att behålla makten. Man vet ju av erfarenhet att dessa människor i förorterna röstar på sossarna. Dom som inte röstar på sossarna vill man göra sig av med. Man vill ha ett folkutbyte. Sossarna står för fascistiska tankar och det är precis dom som är ett hot mot demokratin. Det finns en
      anledning att man gör utomeuropeer till svenska medborgare så fort som möjligt. Man förväntas få röster.

      • Fullständigt korrekt ! När dom inbitna s-väljarna – ofta den äldre generationen födda på 20-30-40- och 50-talen dör undan allteftersom, så måste man på något sätt skaffa nya s-väljare.. Ett utmärkt sätt är att importera dom. Utgifterna och problemen med bostäder, sociala kostnader osv får ju kommunerna ta hand om.. Vilket dom gör så gott dom kan.. Men det ger ju s-röster, vilket var målet. Bryr sig då inte regeringen om kommunerna, landstingen och alla deras institutioner och organisationer ? Neej, inte ett dugg.. Inte heller om polisen, socialtjänsten, sjukvården osv, osv, som brottas med ofantliga problem idag..

  5. Artikelförfattaren skriver: “Politikerna verkar blunda totalt för det kaos som de i den humanitära stormaktens namn skapat åt Sveriges kommuner, landsting och därmed också det svenska folket.”

    När det är så uppenbart att våra ledare för vårt land mot kaos och ekonomiskt sammanbrott. varför handlar de så?

    Bilderberggruppen är en enormt mäktig lobbinggrupp, som tidigare verkat i all hemlighet med att påverka / styra våra nationella ledare. Många av Sveriges ledare har deltagit i Bilderbergsgruppens hemliga möten.
    Bilderberggruppen har sedan avslöjandet av dess existens numera till och med en kortfattad officiell hemsida, även om det allra mesta som rör denna maktorganisation fortfarande är insvept i djupt mörker.

    Här är en punkt på Bilderbergsgruppens dagordning från mötet som ägde rum i Köpenhamn
    29 maj – 1 juni 2014:

    ”The Future of Democracy and the Middle Class Trap”

    Översättning av denna punkt på dagordningen:

    DEMOKRATINS FRAMTID OCH FÄLLAN FÖR MEDELKLASSEN

    En annan enormt mäktig och hemlig grupp, vars existens avslöjades av John Coleman, är Committee of 300.

    I detta bifogade föredrag säger Coleman att vägen att förstöra nationerna är genom förintandet av den starka medelklassen:

    https://www.youtube.com/watch?v=OCzR7NCeMYA

    Lars Bern säger i den här intervjun i SWEBBTV att Sverige är på väg mot ett ekonomiskt sammanbrott :

    https://anthropocene.live/2019/05/20/fjarde-statsmakten-granskar-makten-8/

    Lars Bern redogör även för vad som händer med de pengar vi har på banken om det blir en finanskris: BAIL-IN!

    Våra politiker har besliutat att BAIL-IN ska råda om en bank kommer i kris. I klartext betyder BAIL-IN att bankerna getts rätten att ta våra pengar från våra bankkonton i händelse av en kris!

    Men skulderna kvarstår!

    Ett väl genomtänkt sätt att förinta medelklassen, eller hur?

    Ett, två, tre – så kan det ske:

    1. Ett land körs i botten ekonomiskt.

    2. Finanskrash med BAIL-IN.

    3. Medborgarna egendomslösa.

    Det kontantlösa samhället påskyndar och stärker processen.

    Det handlar inte om “godhetsextremistiska” politiska ledare. Det handlar om politiker i samverkan med finanseliten mot det folk de fått förtroendet att representera.

  6. Jag skulle vilja citera vad en mycket insiktsfull bloggare skrev en gång i en kommentar på Peter Krabbes fina blogg – ett citat som jag tillägnar alla “nyttiga idioter” som medverkar aktivt i förstörelsen av vårt land.

    Denn insiktsfulla bloggare återgav i sin tur detta citat från sin fysiklärare på gymnasiet. Jag citerar fritt ur minnet:

    “Dumhet är god ledare för ondska.”

  7. En spännande om än deprimerande läsningen från verkstadsgolvet, om uttrycket tillåts. Verkligen viktigt att personer som står mitt i verkligheten skriver och berättar om den. Det är också bra att NewsVoice publicerar texter av detta slag. Det stora mediehusen gör ju inte det.

    På sikt finns en möjlighet att alla kritiska droppar urholkar stenen. Det tror jag, och det håller mig igång. Tråkigt bara att författaren känner en press att skriva anonymt. Jag kan ana varför. Men öppna fönstret, visa ditt ansikte och tala ut ditt viktiga budskap! Det kan göra andra mer villiga att våga stiga fram.

  8. Knappt för köra truck utan gymnasieutbildning jag har universitetsutbildning och truckkort enligt tpl2 men har mycket svårt att få jobb eftersom de flesta arbetsgivare i dag kräver truckkort enligt tpl10.

  9. “Sverige är ju ett av de mest utvecklade och välutbildade länderna, där man knappt får köra truck utan gymnasieutbildning.”

    Jag hade själv bara en tvåårig gymnasieutbildning men läste upp det tredje året (plus högskola) därför jag visste att man måste ha minst treårig utbildning för att får ett arbete i Sverige, och detta gäller nästan alla arbeten.

  10. Min dotter föddes in i hemlöshet efter min seperation under graviditeten. Nu är hon snart ett år och fortfarande hemlös.
    Nu har jag bestämt att om jag inte lyckats lösa det inom ett halvår så emigrerar vi.
    Är ju helt sjukt att man ska stå utan bostad trots möjlighet att betala hyran.
    Är svenska lagarna kring detta som gör detta, I Norge tex hade det inte kunnat ske, där har hyresvärdarna inte lov att fråga om ekonomi, man betalar 3 månaders deposition så är det bra med det.

    • Nej. det är inte klokt! Det ska inte vara så! Jag hoppas innerligt att din situation löser sig snart. Hade jag haft mer än 1 rok hade du varit välkommen hit. Du behöver mer plats än så för dig och din lilla. Och jag klättrar på mina egna få saker…

  11. Tänk ändå om denna frispråkiga och välformulerade socionom kunde publicera sin text på Dagens Samhälle, så att hela myndighetsvänstern och samtliga JÖK-partister tvingades diskutera situationen offentligt! Låt åtminstone fler alternativmedia återge texten anonymt, så diskussionen får momentum härifrån!

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here