Historiker ifrågasätter svenska ministrar utan akademisk examen

Varför tillåts Sverige ha ministrar utan akademisk examen?

16
12
Margot Wallström och Stefan Löfven. Foto: Frankie Fouganthin. Licens: CC BY SA 4.0, Wikimedia Commons
Margot Wallström och Stefan Löfven. Foto: Frankie Fouganthin. Licens: CC BY SA 4.0, Wikimedia Commons

Inte mindre än fyra svenska statsministrar saknar akademisk examen. Historikern Christer Nilsson undrar varför ingen reagerat över att dessa ministrar är tämligen obildade och ändå kan orera fritt om det svenska kunskapssamhället.

Text: Christer Nilsson, historiker

Utrikesdepartementet, UD, har ända sedan Östen Undén introducerade eftergiftspolitik gentemot det då forna kommunistblocket präglats av en orealistisk vänsterideologi. Det skadar Sveriges nationella intressen på flera aktuella områden.

Till exempel har Sveriges Radio och SVT blivit som en stat i staten. I stället för att kritiskt granska makten har man tillsammans med morgonpressen blivit ombud och högtalare för politikers och övriga makthavares budskap. Många kallar detta för det nya PK-samhället ( politiskt korrekt).

Mediernas trovärdighet hos allmänheten är därför i dag ifrågasatt och sjunkande. Man vet att enskilda journalisters och redaktörers kunskaper, åsikter och politiska preferenser påverkar vad som publiceras – och inte publiceras. Många menar att Public Service lutar betänkligt åt vänster med risk för en skev nyhetsförmedling, inte minst nu när Public Service ska skattefinansieras med en rejäl skattehöjning på 8,5 miljarder – som du och jag får betala.

På UD härskar utrikesminister Margot Wallström, en typisk representant för PK-samhället och en politisk broiler vars formella bildning på intet sätt är betungande, 9-årig grundskola och inga akademiska poäng. I alla sammanhang talas om ”kunskapssamhället” och behovet av utbildning, men vi har fått en skola – grundskola och gymnasium – där många av eleverna knappast kan förstå en enkel text, än mindre skriva korrekt.

Swisha Christer NilssonDe flesta är överens om att detta inte är förenligt med ett modernt konkurrenskraftigt samhälle. Men ingen ifrågasätter när våra toppolitiker mer eller mindre saknar utbildning och bildning. De är en sui generis, en unik art för sig.

Till den rara arten av statsministrar som saknar akademisk examen sällar sig: Torbjörn Fälldin, Carl Bildt, Göran Persson och Stefan Löfven, en statsminister som hoppade av studierna vid socialhögskolan i Umeå.

Text: Christer Nilsson, historiker


  • I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin egen kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.
  • Donera gärna till NewsVoice, en gratistidning som är beroende av läsarnas stöd. Pengarna går till undersökande och oberoende journalistik.

16 KOMMENTARER

  1. Man behöver inte ha tagit akademisk examen för att vara bildad. Särskilt med det devalverade värde som akademiska examina fått i dag. Men man kan mycket väl läsa och bilda sig på egen hand. Frågan är hur mycket dessa personer läst, begrundat, förstått, ifrågasatt resp. tagit till sig.

    • Undrar om FOLKFÖRRÄDARNA (ett ord som kanske inte tillåts här heller) Margot och Stefan och alla andra ”goda” människor läst (och förstått) ”Den goda människan i Sichuan.

  2. Ingen av frontfigurerna som Merkel, May, Macron och Löfven har någon avkomma.
    Kanske det är därför de saknar mänskliga drag?

    • Jo, så är det. Lyssna på folks uttryck i samtal om framtiden och jämför. Folk med barn har en lång framtid, medan barnlösa endast ser sitt eget liv med ett slut.
      Samt de barnlösa är mer konfrontativa medan de med barn är lugnare.

    • Dom tjänar som en god förebild inför den av eliterna önskade befolkningsminskningen.
      May och Löfven försökte nog. (Inte med varandra så vitt känt)

  3. Först klagas det på Östen Undén som var professor , sedan på att statsministrarna inte är . Hur vill skribenten ha det ?

  4. Man behöver varken akademisk examen eller vara bildad på annat sätt, för att vara ”springpojke”.

  5. Politiker utan akademisk examen, är väl egentligen ett påfund av senare tid. Jag vill gärna borra lite djupare än så. För inget är garanterat att vara vad det ser ut att vara.
    Jag har lärt att den utbildning som finns att tillgå har sina rötter i samhällets behov av att kunna administrera riket. Framför allt det krigsmaskineri som behövde alla medel som var möjliga att administrera fram. Vi har alltså en månghundraårig tradition av lydnad, som fungerade väl med de ”drömmar” som överheten bestämde. Fåtalets drömmar har normalt liten relevans över en längre tid eftersom de är drömmar som endast skall gagna fåtalet. Men möjligheten att överleva dessa skavanker ökar om man har tillgång till de som kan administrera. För att kunna hantera systemet krävs en byråkrati som har strikta förhållningsorder om vad som gäller och hur. Att styra ett sådant system är ingen större konst på grund av att personalens framtid och lyhördhet är helt beroende av chefernas välvilja.

    Idag har de politiska frågor som hamnat utanför partiprogrammen en dålig möjlig överlevnad oberoende av hur adekvata de är, om de inte stöttas av partiledningen. Eftersom de olika partiledningarna, mot vad Grundlagen säger självsvåldigt styr medlen dit vart ledningen bestämmer. Den politiska ”eliten” de styrande, är så fångade av Makten att de för egen vinnings skull kan bedra folket, med det system vi har, har de ändå en 4 årig jobbgaranti. Det är ju så att utan Kompromisser ingen Demokrati, men varje politiker med någon självaktning bör vara så socialt medveten att det också finns en bortre gräns för kompromissen.

    Jag själv ser med förundran hur det okanaliserade missnöjet sprider sig i samhället och hur ”Ingenjörer och Ekonomer” tar över samhällsapparaten utan någon form av program och förståelse för det framtida samhället. För mig handlar livet inte bara om välbetalda jobb, p-platser och självförverkligande. De smala åsiktskorridorer som vi har, bygger till stor del på faktumet att varje del i samhället är så komplicerad (smal) och tidspressad att en överblick är (och skall vara) omöjlig för den gemene medborgaren. Vi skulle behöva en grundläggande demokratisk nyordning som gagnar det framtidens samhället.

    Lars

    • direkt ur boken – troligen en vägran till verkställan av Gen. Dunford att gå in i Iran före midsommar.

  6. Christer Nilsson verkar tänka sig ett iranskt system , där godkänner ett religiöst Väktarråd vilka som får kandidera , här skulle ett akademiskt väktarråd styra . Väljarna skulle kopplas bort .

  7. Den privata sektorn skulle nog om dom ville kunna utveckla personlighetstester som möjliggör att bedöma om en person har gott omdöme.

    De tester som finns är nog intelligent utformade men handlar mer om vilka egenskaper anställaren värdesätter vilket inte alltid är ekvivalent med integritet visavi omvärlden.

    I gott omdöme ingår att man har förmågan att söka sig till lämpliga rådgivare när man inte själv har kunskapen.
    Den akademiska världen är minerat område idag. Med undantag av en del naturvetenskapliga ämnen behövs det en alternativ akademisk värld som verkligen kan tänka fritt och bidra till samhället.

  8. Jag såg en jämförelse mellan andra länder och Sverige när det gäller utbildning och det är skrämmande. Visst kan man lära sig mycket under resans gång men kravet bör vara en gedigen grundutbildning. Om inte annat för att det ska se ut som att du är värdig ett välavlönat jobb. Jag såg att nån hade bara grundskola bland ministrarna. Men sossar har historiskt börjat som barn i partiet och sen har svågerpolitiken och nepotism gjort resten. Men även andra svenska politiker har allmänt en svag utbildning. Och allmänbildningen är rent ut sagt skrämmande. Jag var med några ggr i Jeopardy i början på 2000-talet och Magnus Härenstam sa att när det var politikerveckan så skämdes han eftersom dom var så korkade.

  9. Det är ju fakta att flera av våra stadsministrar saknar akademiska meriter. Sedan på vilket sätt detta har haft betydelse för deras politiska gärning är svårt att veta.
    Man måste ju tro att utbildning gör oss om inte klokare så ger det oss redskap för att orientera oss i tillvaron och förstå världen bättre. Varför söker vi annars utbildning?
    Kan det vara så att bristen på dessa redskap gör att politikerna hamnar i underläge i förhandlingar. Att de inte förmår att skilja på allmänintresse och särintresse när de måste diskutera och förhandla och med starka aktörer i samhället. Jag tänker närmast på det medicinindustriella komplexet och på klimatologerna som tillåtits ta ett så stort grepp om oss utan att politikerna reagerar.
    Att äga kunskap ger ett dessutom självförtroende och inger respekt.
    När det gäller skolan och högre utbildning så har jag svårt att förstå hur man bedriva utbildningspolitik utan erfarenhet av egen högre utbildning även om man är mycket kompetent på andra områden. Det ger ju ett övertag för de fackintressen som man förhandlar med.

    Så finns det undantag på politiker som utan formell utbildning haft stort inflytande och varit allmänt respekterade, som Gunnar Sträng.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här