FORSKNING & DEBATT. Alzheimers-epidemin drabbar allt fler. Cirka 47 miljoner i världen lever med en demenssjukdom. Varje år insjuknar 10 miljoner, det motsvarar en person var tredje sekund. Prognosen för antalet personer med demenssjukdom är för år 2030 hela 75 miljoner människor och år 2050 astronomiska 131 miljoner.
Text: Kerstin Unger-Salén, hälsoprofil med eget hälsocenter i Spanien | Kerstin driver hälsobloggen Alltomcancer.com
Dessa siffror är den krassa verkligheten och nordiska länderna ligger i topp av de länder vars befolkningar allra mest drabbats av Alzheimers-epidemin.
- De som ligger högst är enligt rangordning; Finland, USA, Kanada, Island, Sverige, Schweiz, Norge, Danmark, Nederländerna och Belgien.
- De som har lägst incidens av Alzheimers är Indien, Kambodja, Georgien, Singapore. I Japan är situationen väsentligen bättre. 7% av män i 75-79 års ålder har Alzheimers och endast 16% av 90-åringarna.
Samhällskostnaderna för vård och omsorg till personer med demenssjukdom beräknas uppgå till drygt 60 miljarder kronor.
Dagens läkemedel har ingen effekt på sjukdomsförloppet
De läkemedel som finns för närvarande visar sig ha begränsade möjligheter att lindra de kognitiva symtomen vid Alzheimers demens och kan inte påverka förloppet. I nuläget finns inte någon medicin som kan stoppa eller reversera sjukdomsförloppet. Förebyggande åtgärder har lyfts fram som avgörande för att bromsa den globala ökningen. Trots detta lyser de med sin frånvaro, även i Sverige.
Socialstyrelsen har exempelvis i sin utvärdering av nationella riktlinjer för Alzheimers, inte lagt fram några konkreta förslag om hur man vill minska risken.
Det saknas framförhållning från myndigheternas sida och det enda man har att erbjuda är läkemedel som man vet har ytterst begränsad effekt på sjukdomsförloppet. Detta trots att det finns en hel del kunskap ock förslag bl.a. från Världshälsoorganisationen och den komplementärmedicinska forskningen om hur man skulle bryta denna trend. Så vad är denna sjukdom som är många människors stora fasa?
Hjärnplack och naturligt åldrande
Alzheimers kännetecknas av onormala giftiga proteininlagringar i hjärnan som minskar kontakt mellan neuronerna.
Inlagringarna kallas för beta-amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, s.k. fibriller. Ett annat protein kallas för tau. Placken finns normal sett i membranen runt nervceller, men när de klumpar sig samman och blir klibbiga “knölar” eller plack mellan neuronerna, kan det förhindra kommunikation mellan dem vilket leder till försämrad hjärnfunktion och demens.
Läs mer: Kolesterol är viktigt för hjärnan och statiner kan orsaka Alzheimers
Enligt Hjärnfonden är demens inte en del av det naturliga åldrandet. ”Demenssjukdomar är vanliga, kroniska och invalidiserande sjukdomar”. Sedan säger de: ”De viktigaste riskfaktorerna för Alzheimers sjukdom är hög ålder och ärftlighet”, men är inte det en motsägelse?
- Om Alzheimers inte är en del av naturligt åldrande, vilket bekräftas från många vetenskapliga studier, varför anser man då att hög ålder är en riskfaktor?
- Varför inte istället informera om vad man vet bidrar till Alzheimers, istället för att konstatera att vi får Alzheimers av två skäl som vi definitivt inte kan göra något åt som gener och ålder?
Jag noterar att skolmedicinen ofta vill få oss att tro att kroniska sjukdomar som cancer och Alzheimers är oundvikliga. Underförstått, ett pris vi får betala för att vi lever längre och har ärvt fel gener. Emellertid finns det ingen forskning som stöder påståendet att Alzheimers ökar för att befolkningen lever längre.
Läkemedelsindustrin har ingen lösning på Alzheimers-epidemin
Fram till dags dato har läkemedelsindustrin inte lyckats göra några framsteg i att lösa Alzheimers gåtan. Den senaste forskningen just nu koncentrerar sig på de amyloida placken, de giftiga så kallade protofibrillerna, som man anser är själva grundorsaken till Alzheimers sjukdom. Denna upptäckt har lett till att man nu prövar ett läkemedel mot protofibrillerna, men tesen håller inte särskilt väl.
Man har tex funnit att 90-åriga människor som har exceptionellt bra minnesnivå, kan ha hög grad av amyloida plack. Dilemmat med läkemedelsforskning är att man sällan söker efter flera orsaker och i det här fallet har man fastnat i en snäv hypotes.
Lars Lannfelt, seniorprofessor vid Uppsala universitet, har exempelvis utvecklat en antikropp för att selektivt binda till toxiska protofibriller av amyloid-beta i hjärnan hos Alzheimerpatienter.
Dr Dale Bredesen däremot, en välkänd forskare specialiserad på Alzheimers, argumenterar att sjukdomen baserar sig på flertalet patologiska omständigheter, inte bara en. Därför, menar han bör behandlingen inte heller vara monoterapeutisk dvs koncentrerad på endast en typ av behandling, vilket är just vad skolmedicinens behandlingar mestadels går ut på.
Beta-amyloida plack är inte huvudproblemet, utan uppstår snarare som en reaktion när hjärnan utsätts för skadliga situationer. Det tycks även Världshälsoorganisationen kommit fram till och har följande rekommendationer för att förebygga demensutveckling. Det handlar framförallt om en hälsosam livsstil.
Världshälsoorganisationens råd:
- Regelbunden motion.
- Avstå från rökning och skadligt bruk av alkohol.
- Äta en hälsosam diet och hålla en normal vikt.
- Bibehålla normalt blodtryck, kolesterolhalt och blodsocker.
- Ytterligare riskfaktorer som kan åtgärdas utgör depression, låg utbildning, social isolering och kognitiv inaktivitet.
Alzheimers-epidemin kan orsakas av bakterieinfektioner
Ökade inlagringar av beta-amyloida plack är en reaktion på flera omständigheter i kroppen och är inte orsaken till Alzheimers-epidemin.
År 2016 upptäckte forskare att den klibbiga amyloida placken, de giftiga protofibrillerna, tycks fungera som ett försvar mot dåliga bakterier i hjärnan. Amyloid är ett protein, ett anti-mikrobiellt ämne som dödar bakterier.
När mikrober injicerades i hjärnan på möss utvecklades omedelbart plack runt om bakteriernas celler. Det betyder att en mikrobiska infektioner kan vara en anledning till det som provocerar fram plackbildning.
Bakterier, virus och andra patogener passerar blodbarriären och lyckas ta sig in i hjärnan, resonerar man. Hjärnans försvar är att använda beta-amyloid för att fånga in dem och göra sig av med dem.
I en sådan situation vore behandlingar som förhindrar bildning av beta-amyloid protein förödande eftersom det då inte finns något försvar kvar mot dessa mikrober.
Placken tycks fylla en viktig uppgift genom att ”städa” bort icke önskvärda mikrober. Det säger även t.ex. forskaren Bryce Vissel vid University of Technology Sydney, Australia.
“Det finns inte tillräckligt data som föreslår att amyloida plack spelar en central roll i utvecklingen av Alzheimers.”
Som vanligt fokuserar skolmedicinen på symtomen (i detta fallet plackbildningen), men undviker att utreda de bakomliggande faktorerna. Jag menar att man måste behandla orsakerna och inte bara symtomen för att verkligen kunna vända på denna sjukdomsutveckling.
Genom att ta bort de omständigheter som bidrar till en utveckling av Alzheimers-epidemin och de giftiga profibrillerna samt optimera vår hälsa, kan Alzheimers upphävas och till och med reverseras i vissa fall.
Text: Kerstin Unger-Salén, hälsoprofil med eget hälsocenter i Spanien | Kerstin driver hälsobloggen Alltomcancer.com
Källa och relaterat
- World Alzheimer Report 2015, Alzheimer´s Disease International och ”Alzheimer Disease and its Growing Epidemi Riskfactors”, ncbi.nlm.nih.gov. PMC articles PMC5116320, RA Hickman-2016
- Läs mer om Alzheimers i TV Hälsa